Foto Grafiska Frukter m.m från Vasastan

Say Cheese!...och lite om varför jag har snöat in lite på självporträtt?

Disigt och riktigt innesittarväder här i Brödåkra i dag så då blev det slappning framför plattteven och lite bildarbete på laptopen.

Mina mest uppskattade bilder här på FS är nog mina självporträtt.  Hittade en text på nätet för en tid sedan som på ett bra sätt förklarar det här med varför en del av oss fastnat för just självporträtt.

”Self-portraits have been a method of self-exploration since humans first gazed at their own reflection in a pool of water. With the invention of the mirror came an even stronger fascination to capture one's likeness.

Self-portraits, we have found, can be carefully staged to show the audience only what the artist wishes to project, or deeply revealing, inadvertently displaying feelings of anguish and pain. Self-portraits have been used to test new techniques, make a signature mark, launch into self-study, remember the past, and as a way to release emotion. Whichever way artists choose to construct their images, they are each forced to study their own personas both physically and emotionally.

What do artist's find when they search the mirror? For some the self-portrait is cathartic experience, a letting go of pent-up emotions. For others, the process reveals new insights about themselves and their work. For all artists, the self-portrait is an exploration, an opportunity to see beyond the image in the mirror and begin to search into the soul”.

(Saxat från The Smithsonian’s National Portrait Gallery)

.

Nu är det ju inte så mycke ”say cheese”i mina självporträtt direkt utan mera "tänk på något jobbigt", men det kan vara bra att då och då få en åsikt från någon annan, så man kanske får en förklaring på vad man håller på med och hur ens tänk är..!?

.

Så här jobbade jag fram introbilden.

Originalfilen som synes är tagen med min (gamla) LX3:a som trots en del år på nacken fortfarande funkar fint för mina promenad/bloggbilder. Jag har också gjort flera printat i A3 med bra resultat. Fast min andra ”promenadkamera” NEX 5:an slår naturligtvis LX3:an med hästlängder vad gäller upplösning och bildkvalité. Men NEX:en är också större och lite bökigare att fotografera med tycker jag.

Efter beaebetning. Har här jag först gjort en konvertering till svartvit i ”silvern” som jag sedan lagt tillsamman med färgfilen. Anpassat styrkan så att den ger lite lagom knuff i bilden.

Ni som följt mig vet redan att jag gärna gör mina självporträtt lite hårt bearbetade och numera alltid med Silver Efex Pro. Syveränt program tycker jag dessutom med lite analog mörkrumskänsla.

.

Ett annat exempel med samma teknik!

.

.

För övrigt!

Jag har de två sista exemplaren liggande av min självporträttsbok ”AS I SEE MYSELF” om någon är intresserad. 420 svenska kronor + porto.

/Bernt - just nu i Brödåkra.

Inlagt 2012-11-20 23:42 | Läst 10832 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Gillat dina självporträtt, gillar beskrivningen av självporträtt och gillar ditt mycket personliga fotande!
Ha det bra därnere i Brödis!
/Bengan
Tjena Carlzon, en annan ligger hemma med kräksjukan o nu när jag inte har ngn blogg kan jag ju terra andra, men jag ska öppna en ny framöver,,,i alla fall, dina svartvita är ju grymt fint genomförda. Du är helt enkelt förbannat bra på dina självisar,,sedan tittar man på kvaliteten, den sk tekniska, kan ju inte bli bättre. Jag fattar ärligt talat inte vad som skulle ha blivit bättre med en sony eller vad det nu var du snacka om i början av bloggen? Du snackade också om iutskrifter, i A3, kommer du ihåg mina 70/100 som alla suktade över hur bra de var, från en gammal Canon S80 och det blev sjukt bra. Det är för mycket tekniksnack. Dina bilder har must, de oroar, de oroar jävligt mycket, de är nästan lite otäcka för de är så ytterst personliga. På något vis laborerar du med dödstanken, åldern, känslan av känna något vi alla inte vill känna, eller erkänna.

Jag tänkte på din öppningsbild på den här resan, morgonbilden över vägen. Var samma öde, samma känsla av utan början utan slut, precis som dina väldigt snyggt bearbetade naturbilder i Gnesta. Det var inget som bvar gjort och uppkastat på väggen. Det var fruktansvärt konsekvent, en känsla, samma känsla som i dina porträtt. Jag tror du ska göra en Araki, han kör ju nakna brudar och städer. Du ska nog göra en fet bok med porträtt och landskap. Ser att Crimson har startat boktryck nu, enklare att få ut boken i alla fall, man slipper idioterna på Fedex. Som sagt Carlzon, du imponerar. Jag tycker du är den nya tidens Kenneth Gustavsson, fast råare, fast med samma känsla av död och att något just har passerat. Kram på dej.
Svar från kreatören 2012-11-23 16:18
Tack Micke för din långa och läsvärda kommentar. Jag suger åt mig...
Låter som Skåne i ett nötskal såhär års. Inte kul..... hur kunde jag växa upp där?? :) Frågar jag mig ibland.
Spännande att läsa i texten du hittade på nätet. Och jag tror säkert att den stämmer, den är ju ganska bred i sin förklaring men just därför så träffar den väl också rätt på de flesta. Även dig. Dina självporträtt är ju härliga och dramatiska. En stuns som heter duga, kombinerat med ett lugn, eftertanke eller tanke.
Jag har mestadels sett dina självporträtt som grafiska mästerverk, men kommer kanske att mer läsa in "dig" framöver. Och eftersom jag haft nöjet att träffa dig så kan jag ju jämföra den lugna snubben kontra den dramatiska grafikern. Trevliga sidor båda två! :)

Skånehälsningar från Stockholm! //Peter

PS Vill du åka tåg hem från Lund, på söndag vid 16, så har jag en biljett du kan få :) DS.
Svar från kreatören 2012-11-23 16:20
Tack Peter din vänliga kommenter! Jag blir kvar en vecka till eller så...
Stoppa undan ett ex till mig om du har någon kvar så fixar vi det när du kommer hem. Jag vill gärna ha boken.
Silvern sparar mycket tid, använder den alltid i konverteringen och även ibland för analoga webb bilder för att få lite stuns och struktur.
-affe
Svar från kreatören 2012-11-21 15:06
Sista boken till dig Affe! Vi fixar det när jag kommer hem.
/Bernt