Grafik vs reproduktioner, lite måndagsfunderingar.
På konstmässan som jag besökte i går visades en hel del digitala utskrifter
och som ibland till och med också kallades för ”grafik”, det ställer jag mig
lite frågande till.
Kanske är jag lite gammalmodig i mitt tänkande där men jag tycker att
grafik är något helt annat än digitala bläckutskrifter.
Utskrifter på grafikpapper av inskannade akvareller som jag såg till
exempel kan naturligtvis se ut som litografier vid första anblicken. Jag såg
också en del som digitaliserat sin akryl och oljemålningar och printat dom i
nummrerade upplagor där priserna låg lika högt som äkta grafiska blad..
Jag skulle i stället vilja kalla dessa verk (utskrifter) för reproduktioner
och ingenting annat.
Bara lite måndagstankar från mig...
Här kan ni läsa lite om hur man framställer bilder i litografiskt tryck !
Digitalt fuskkonst från mig. Bör klickas upp för bästa återgivning!
Originalfilen från LX3:an såg ut så här innan jag började bearbeta den.
Det var allt!
/Bernt
Tycker mig se samma tendenser vg mörkrumskopiering vs digitalprintar. Många förstår inte skillnaden mellan att stå i mörkrummet, göra sina pjattningar efterbelysningar, val av papper, skall jag förbelysa delar eller hela kopian för att få ned kontrasten? Skall jag splittbelysa pappret osv för att efter framkallning ofta bli tvungen att upprepa hela processen med smärre förändringar för att slutligen förhoppningsvis nå fram till kopian som man vill ha den. Och sitta framför datorn och jobba fram liknande bildresultat i photoshop.
-affe
Grafik och litografi framställd enligt gängse metoder vs digitala utskrifter. Kan/får den digitala metoden benämnas grafik eller litografi eller ska det framgå av benämningen att det är fråga om digitala utskrifter.
Detsamma gäller naturligtvis fotografier. Ett fotografi framställt med film som utgångsmaterial framkallat och kopierat med fotografiska vätskor vs film som skannats in och skrivs ut av fotoskrivare vs heldigitala fotografier från digitala kameror utskrivna av fotoskrivare. Det finns säkert ytterligare framställningsvarianter av det vi i vardagstal kallar fotografier.
På konstmässan i Kista var det en konstnär som visade sina etsninger. En etsning, föreställande en dörr, var i naturlig storlek. Jag frågade hur han gått till väga. Han hade helt enkelt anlitat en kopieringsfirma som kopierat upp ett tryckt blad! Vid närmare kontroll angavs detta på en ganska liten lapp bredvid verket/kopian/dörren??
Det kanske är dags att tillsätta en utredning för att reda ut begreppen?
Lika lite som man kan prata om "grafik" som en enda teknik (det finns ju tex koppargrafik: torrnålsgravyr, akvatintetsning. mezzotint, polytypi...
trägrafik litografi etc) kan man få alla olika tekniker att samsas inom termen "fotografi".
Men ett som är säkert är att de nya utskriftsmöjligheterna har kommit för att stanna
(och för att utvecklas) och då är det ju en kreativ utmaning att utveckla även språket och att komma på nya och förhoppningsvis träffande och beskrivande termer i stället för att sno bland de gamla.
Hoppas någon uppfinningsrik person tar sig an uppgiften och kommer på fina, SVENSKA ord
för olika typer av utskrifter. :o)
Även inom "grafiken" förs en till synes ändlös diskussion om vad som anses "äkta" och vad en "reproduktion"...
:o) Kirsi
"bläckstråleskrivare, eng. ink-jet printer, en anslagsfri skrivare som framställer grafik och skrivtecken genom att droppar eller jetstrålar av elektrostatiskt laddat bläck sprutas mot skrivytan." (Källa NE)
Det är förvisso sant att man med grafik traditionellt menar papper med tryck från en tryckplatta, på vilken konstnären själv utarbetat sin bild. Men en mer generell förståelse är att termen "grafik" fungerar som samlande beteckning på en rad olika reproduktionstekniker för mångfaldigande av (främst) bildmaterial.
"Grafisk teknik eller bara grafik, är en teknik för att förse ett underlag med en befintlig text eller bild."
"Grafik är en teknik för att kunna mångfaldiga en bild på papper så att fler kan ta del av den."
Därför är t ex fotoGRAFIer exempel på grafik, och det gäller oavsett om de är framställda på traditionellt vis med vanligt fotopapper, eller genom nyare metoder som med bläckstråleskrivare.
Åtskilliga av världens mest uppmärksammande fotografer, som t ex Jock Sturges, reproducerar f ö allt sitt fotografiska material med just bläckstråleskrivare.
Jag tycker fortfarande att det var falsk marknadsföring.
http://www.peterengberg.se/omlito.htm
Och jo, fotografier är ett alldeles adekvat exempel på grafiskt material, nämligen fotografiskt material. Om fotografi även kan inräknas i de konstgrafiska teknikerna kan jag dock inte bedöma för tillfället.
Viktigt att betona är hur som helst att olika typer av bildmaterial som skrivits ut på bläckstråleskrivare alltså definitionsmässigt är grafik.
Marknadsföringen i exemplet är så vitt jag kan bedöma inte alls vilseledande, utan snarare korrekt och saklig. Och det behöver kanske också nämnas att tillämpad teknik naturligtvis inte avgör ett verks konstnärliga värde. Däremot är ju ett mångfaldigat verk inte unikt, men detta gäller ju alla verk som reproduceras.
För övrigt har jag inte sett någon etablerad beskrivning, eller definition, av begreppet grafik som anger att kopiorna på verket som reproduceras måste likna originalet exakt, eller att kopiorna sinsemellan måste vara identiska, eller för den delen att kopiorna sinsemellan måste vara olika. Och jag har heller inte noterat att det finns någon gräns för hur få, eller hur många reproduktioner, som måste göras för att kopiorna skall få kallas grafik.
Dessa frågor har jag för egen del inte behandlat, och jag har ju heller inte påstått att traditionellt mörkrumsarbete är en effektivt om syftet är massproduktion av fotografiska bilder.
Och därför ser jag ingen anledning att ändra på uppfattningen att fotografi är exempel på grafik.
Återigen:
"Grafik är en teknik för att kunna mångfaldiga en bild på papper så att fler kan ta del av den."
Om man slår upp ordet grafik i den excellenta NE ges följande förklaring: ”grafik (ytterst av grek. graphiko’s ’som har avseende på skrift’, av gra’phô ’skriva’), gemensam benämning på olika metoder av mångfaldigande genom tryckning och där formen eller underlaget framställs genom konstnärligt skapande. I modern tid används begreppet oftast om originalgrafik….”
Under dessa förutsättningar skulle, som jag ser det, en bläckstråleutskrift kunna vara grafik under förutsättning att konstnären skapade skrivaren som en del av sin konstnärliga verksamhet.
Skämt åsido tror jag att de flesta mycket väl begriper vad Bernt menar, detta ordmärkeri blir bara trist i längden tycker jag.
-affe
"bläckstråleskrivare, eng. ink-jet printer, en anslagsfri skrivare som framställer grafik och skrivtecken genom att droppar eller jetstrålar av elektrostatiskt laddat bläck sprutas mot skrivytan." (Källa NE).
Nu har jag inte tillgång till NE men jag misstänker att det dom med grafik menar är grafer alltså diagram som var det mest vanliga bläckstråleskrivare användes till när dom kom på sent 80-tal.
Jag har på sedan mitten på 50-talet och några år in på 60-talet arbetat som litograf så jag vet rätt bra vad det handlar om när man talar om grafisk produktion och tryck.
Men det var det inte det handlade om här. När jag läser en skylt på en ”konstmässa” som säger ”Oljemålningar och Grafik” så tänker jag naturligtvis på grafiska blad och inte reproduktioner av akvareller utskrivna med modern bläckstråleteknik och det var det jag reagerade på. Det var anledningen till mitt inlägg i min blogg.
Jag har absolut ingenting emot digitala bläckstråleutskrifter vare sig det gäller akvareller, oljemålningar eller fotografier bara man marknadsför det på rätt sätt och talar om vad det är.
Och i ett svarsinlägg ger Micke B uppenbarligen sitt stöd för Kreatörens åsikter med: "Upprepar man en lögn tillräckligt många gånger, så tas den för sanning." Slutsatsen som måste dras av detta är, tror jag - den som kallar sina bläckstråleskrifter för grafik ljuger!
Återigen en allvarlig anklagelse, och det är dessutom svårt att inte tolka det som om tekniken som resulterar i en bläckstråleutskrift dessutom nedvärderas av författaren. Vad är annars orsaken till det uppdrivna tonläget?
Nils B verkar vara inne på samma spår: "...använder utskriftstekniken och datorn lite grand "skäms" över sin teknik? Att inte vilja nämna det vid sitt rätta namn utan sno termer som betyder något annat."
Det vill säga, de som benämner sina bläckstråleutskrifter för "grafik" har stulit en term som i själva verket betyder något annat. Och författaren passar också på att spekulera om orsakerna till den förment falska benämningen, nämligen skam.
Varför någon skulle skämmas för att han eller hon använder en teknik som kräver extremt mycket kunnande för att producera ett professionellt resultat, är för mig gåtfullt. Men nära till hands ligger väl att det handlar om ett okunnigt nedvärderande av en grafisk teknik som i själva verket är mycket komplex och verkligen inget att skämmas för.
Och, såvitt jag kan bedöma använder NE heller inte termen "grafik" inkonsekvent. Men, texten som Affe återger från NE ger däremot en ledtråd till att vissa kanske kan uppleva en inkonsekvens: nämligen att grafik i traditionell förståelse (d v s tryck från en tryckplatta, på vilken konstnären själv utarbetat sin bild) numera brukar benämnas för originalgrafik.
Begreppet grafik har alltså vidgats under tidens gång, och numera omfattar det t ex även bilder som skrivits ut på bläckstråleskrivare, och visst bildmaterial som tidigare i historien kallades för "grafik" benämns nu för "originalgrafik". Detta förhållande nämnde jag f ö redan i mitt första inlägg.
Till sist: om man tycker att dylika utläggningar är trista, behöver man ju inte läsa.
Och, visst handlar det om att märka ord från min sida. Men det är ju inte huvudsyftet, vilket de flesta förstår, eller inte.