UNDER FOCUS
#1146. Gamla cykelbilder?? --med elitcyklisten Steve Tell från sextiotalet??
Han har varit ute och cyklat?? --Micke Berg, fotografen!! –med gamle elitcyklisten Steve Tell. Det får mig att undra?? –varför glömmer vi bort våra sportstjärnor??
Har du tänkt på det?? –vad vore våra superstars utan medtävlarna?? –de som inte alltid vinner?? –utan kommer trea eller fyra eller …..?? De vore naturligtvis inte superstars?? Vad vore Fåglumbröderna utan Jupp Ripfel, Sune Wennlöf, Curt Söderlund, Einar Björklund, Paul Munther, Lennart Emanuelsson, Stig Blom, Steve Tell …….?? –från 1960-talet. Vi är några som fortfarande minns?? –men snart hittar ingen dom inte ens på nätet??
Där blev jag glad när Micke Berg skrev i sin blogg att han skulle va med i en inspelning av en film med Steve Tell.
Steve Tell var elitcyklist för femtio år sedan!! –han tog 4 poäng till Stora grabbars märke, –hoppade av cykeln och blev Stor grabb med motorcykel i stället!! Jag såg Steve på många tävlingar?? –då jag plåtade och skrev om cykeltävlingar för Corren i Linköping.
Här kommer några bilder från den tiden:
Steve Tell vinner C-klassen i Vallonloppet i Finspång 1962, före Leif Söderberg CK Hymer.
Stig Sjölund vinner B-klassen i Västerås före Steve. Mannen i skjortan är Steves far. Året var 1962.
Steve får spö av Jan-Olof Karlsson (numera Bynelius) CK Hymer i B-klassen i Eskilstuna 1962. Benny Torstensson blev trea.
Östgötaloppet 1967. Steve (t h) är loss med Einar Björklund och några fler.
I spurten är snabbe Einar Björklund, som vann 18-mila SM i Uppsla 1963, för svår för Steve.
Stafett-SM i Göteborg 1967. Steve var loss med Sune Wennlöf, Jupp Ripfel och Stig Blom på sista sträck. Steve blev slagen i spurten av alla tre, i nämnd ordning.
Steve är en mycket glad och trevlig tävlingskamrat och var vida omtyckt av sina kompisar på tävlingscykeln. Hymercyklisterna, från Linköping, hade många trevliga tävlingar med Steve och hans klubbkompisar i Hammarby.
#307. Det ruskiga cykel-SM i Uppsala!! –för femtio år sedan!!
Skandaler! –diskningar!! –vurpor!! –återupprättelser!! Märkesmygel!! –störtregn!! Va det så bara elände vid cykel-SM i Uppsala 1963?? Nej!! –det var strålande cykelåkning också och härliga spurter!!
Femmilen tempo på cykel hade innehållet en del tveksamheter mellan Göran Carlsson och Gösta Fåglum. Gösta beskylldes för att ha legat på rulle på Göran. Det var ju mycket osannolikt, för oss experter, men han diskades. Hur det gick har jag berättat i en annan blogg!!
Höjdpunkten under SM-veckan var naturligtvis 18-milen. Det startade i skapligt väder men sen så satte regnet in och det vräkte ned. Tro inte att publiken gick hem, nej de stannade troget kvar. Loppet hade en del vurpor i början och det splittrade upp fältet i tre mindre grupper. Alla favoriterna var dock i första gruppen, som bestod av ett 40-tal cyklister. På tionde varvet stack Fåglum, Jupp och Bo Andersson iväg. Alla trodde att det var den avgörande utbrytningen. Det blev dock taktik åkning. En körde Crescent och två Monark. Jupp och Bo var spurtare, så Fåglum drog inte en meter.
Jupp Ripfel drar före Gösta Fåglum och Bo Andersson i störtregnet.
Jupp ville verkligen loss, men efter några varv kom klungan ifatt. Det blev dock fler utbrytningar. En verkligen allvarlig sådan var när Paul Munther stötte och kom loss solo. Paul var en mycket allround cyklist och kunde mycket väl gå hem själv.
Paul Munther solo mot mål vid SM i Uppsala 1963.
Det blev dock för tungt att gå hela vägen hem för Paul. Klungan kom ifatt efter samverkan att dra. Spurten var lång och platt, och det hällregnade fortfarande. Jupp drog upp spurten med Lennart Emanuelsson på rullen. Lennart var en erkänt snabb liten cyklist från Hillerstorp i Småland. Han segade sig förbi Jupp och hade segervittring, när Jupp svarade. Jupp var fult upptagen med Lennart så han såg inte hur Einar Björklund kom förbi på de sista tiotals metrarna.
Einar Björklund vinner SM före Jupp Ripfel och Lennart Emanuelsson.
Det var strongt av Einar att vinna då han haft en hel del problem säsongerna innan. Nu blev det han som fick pussa kransflickan, inte favoriterna.
Puss!
Det var ett intressant SM att rapportera från som ung sportjournalist på Corren. Massor av skandaler och spännande hädelser. Du som var med på den tiden kan nog identifiera några av personerna på pressläktaren. Sven P, Harry J, Palle Brewitz. Jag träffade för första gången Åke Strömmer, legendarisk sportreporter på SR, och underhållare på TV. När jag kom tillbaka från banan, under 5-milen, ropade Åke över pressläktaren!! –hur såg det ut på banan Bob?? Jag fattade inte hur han memorerat mitt namn, vi hade inte blivit presenterade under pressträffarna. Tydligen hade han kollat upp mitt namn på något sätt??
#305. Cykelsport igen!! –den blixtsnabbe spurtaren Jupp Ripfel!!
Kanske är han den snabbaste spurtaren någonsin?? –här i Svedala?? –men han föddes i Sydtyskland!! –å kom till Sverige i början på sextiotalet!! Jupp Ripfel blev en fruktad avslutare vid mållinjen!!
Året var 1963 och han knep nästan SM på 18-milen!! –på första försöket!! --men han blev med en hårsmån slagen av Einar Björklund i ett spöregnigt Uppsala. Att Jupp skulle va vass i spurten visste experterna för han hade redan samma år vunnit en etapp i Österike Runt, ett erkänt bra etapplopp för amatörer. Näst år i Skoghall blev han också tvåa, efter Sven Hamrin, som sannolikt var loss från klungan.
Så lossnade det!! –vid SM i Örebro 1965 slog han Sture Fåglum i en långspurt. De var loss med stor marginal före Steve Tell och Gösta Fåglum.
Jupp Ripfel och Sture Fåglum var loss vid SM i Örebro 1965.
Jag trodde inte att någon skulle gå loss på den flacka banan i Örebro, och hade skrivit en kritisk artikel i Corren över varvets få backar. Jag skulle få helt fel. Jupp gick loss med Sture och Gösta förstod att Jupp lätt skulle vinna i en spurt. Så Gösta gick loss från klungan, men fick med sig snabbe Steve Tell. Det blev total nitlott för Fåglumbröderna. Gösta hann aldrig upp Jupp, som krossade Sture i spurten och Steve knep bronset!!
Jupp Ripfel vinner lätt cykel SM i Örebro.
Jupp visade glädjetårar när han kramades om efter sin första 18-mila seger på SM. Han gratulerades av kranskullan och förbundsordföranden Folke Svensson, fabrikör från Motala.
Lagerkransad Jupp i Örebro.
Samma år tog också Jupp en etappseger i svenska 6-dagar, i Jönköping. Även 1969 vann han inledningsetappen i Uppsala i DN:s 6-dagars. Angående 18-milen på cykel-SM så kom han att vinna den 4 gånger. Redan året därpå i Växsjö så blev det en masspurt. Flera utbrytningar hade förekommit, bl a med Steve Tell, som visste att Jupp var hopplöst snabb i spurten. Upploppet lutade svagt uppför, så jag klättrade upp på en stolpe och använde ett teleobjektiv för att få överblick. De vassaste spurtarna var i en klass för sig. Jupp vinner med mer än en cykellängd för Sune Wennlöf och Einar Björklund. Stig Blom är fyra. Fåglumbröderna Gösta och Erik är inga dåliga spurtare, de blir 5 och 6.
Spurten i 18-milen i Växsjö 1966. Jupp tar sitt andra mästerskap.
Vid SM i Ystad året därpå tog Jupp hem klungspurten för Sune Wennlöf, det var bara det att Erik Fåglum hade gått loss och vann solo.
I Olympiska spelen i Mexico deltog Jupp i 1000 m på velodrom. Trots att han var snabb så hade ingen chans i denna typ av tävlingar, han blev 22:a.
Jupp skulle dock komma igen vid 18-milen i SM. Vid SM i Laxå 1970 blev det en knivskarp sluggning in mot mål med sin värsta antagonist Sune Wennlöf. Sune vann aldrig någon 18-mil, det var ständigt Jupp som var i vägen.
Jupp Ripfel slår Sune Wennlöf på 18-milen SM i Laxå 1970.
SM segern upprepades sedan i Jönköping året därpå och det var samma tvåa igen. Jupp Ripfel var under sin karriär i det närmaste oslagbar i platta spurter. Enda chansen att slå honom var om spurten var backig. Han drog en mycket tung växel i spurten och fick upp en högre fart än de flesta. I den sista bilden ser man att han sitter ned i sadeln och borrar med huvudet nedåt. Sune Wennlöf står upp eller sitter längre fram på sadeln.
Jupp Ripfel är naturligtvis Stor Grabb i cykel.