UNDER FOCUS

SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#288. Frisco en stad med fotoinnehåll!! –det tycker vi om??

San Fransisco är den enda staden i USA där man kan gå omkring. Ingen bil behövs. Staden är full av kultur och upplevelser. Speciellt fotografi!! Men här kommer lite udda iakttagelser.

Jag skulle hålla föredrag på Berkeley University och en vän och kollega ordande hotellet. Det ser ibland ut som jag bara lever i lyxmiljöer. Här är hotellet:

Mitt hotell i Berkeley 1992.

Hotellet låg ”down town” close to the ”skid row” i ett område med mest arbetslösa och lediga. De hängde mest hela dagen och natten på The French Cafe. Vi bodde ovanpå och det var inte mycke lugn här. Speciellt som det pågick raskraveller, som hade spritt sig från Los Anglelses.

Nu är inte Frisco området något som man åker till bara för att dricka vin i Napa Valley.

Napa Valley 1992.

Nä då är det trevligare med en ”picknick in the park”, att sitta ner och dricka lite vin och äta en bit mat och lösa världens problem, en solig dag.

Inga problem här inte!

Är man nu det minsta fotointresserad så finns det hur mycke som helst att se. Plocka upp en ”Händer i Frisco” och du kan hålla på i flera dagar. Vi hade turen att bli guidade av en samlare och fotograf på institutionen, John. Hemma hos honom såg jag för första gången en bild av Joel-Peter Witkin. Han ställde ut på Fotogarfiska nyligen och jag gillar inte hans bilder. Att plåta likdelar på Mexikanska bårhus finner jag inte speciellt upplyftande. Jag föredrar glada bilder eller lanskap av Ansel Adam.

Vi besökte bl a S.F. Camerawork, men den utställningen var minmal:

Utställning på Camerawork 1992

På ett fint galleri kunde man köpa fyra HCB bilder, den ena var den med frukost vid stranden. Nu har jag inte 25 laxar att lägga upp, men jag skulle gjort det för idag kostar den 25000 dollar. Ett annat galleri var specialiserat på gamla bilder fån 1800-talet. Priserna var otroligt låga. Det fanns en cyanotypi från 1830-talet på en blomma och den ville man ha bara 1000 dollar för. Så om du har spenderbyxorna på res till Frisco och berika väggen hemma.

Min vän är trumpetare i jazzorkestern ”Southern Syncopaters” här i Skåne och han hade ordnat biljetter till en jazzklubb. Å vem spelade där om inte trumpetaren Wynton Marsalis, som hade sina bröder Branford (sax), Delfeayo (trombon) och Jason (trummor) med sig. Klubben låg nere i hamnen och var ett oansenligt plåtskjul. Väl inne var det fint och världsartisten Wynton spelade underbart.