#288. Frisco en stad med fotoinnehåll!! –det tycker vi om??
San Fransisco är den enda staden i USA där man kan gå omkring. Ingen bil behövs. Staden är full av kultur och upplevelser. Speciellt fotografi!! Men här kommer lite udda iakttagelser.
Jag skulle hålla föredrag på Berkeley University och en vän och kollega ordande hotellet. Det ser ibland ut som jag bara lever i lyxmiljöer. Här är hotellet:
Mitt hotell i Berkeley 1992.
Hotellet låg ”down town” close to the ”skid row” i ett område med mest arbetslösa och lediga. De hängde mest hela dagen och natten på The French Cafe. Vi bodde ovanpå och det var inte mycke lugn här. Speciellt som det pågick raskraveller, som hade spritt sig från Los Anglelses.
Nu är inte Frisco området något som man åker till bara för att dricka vin i Napa Valley.
Napa Valley 1992.
Nä då är det trevligare med en ”picknick in the park”, att sitta ner och dricka lite vin och äta en bit mat och lösa världens problem, en solig dag.
Inga problem här inte!
Är man nu det minsta fotointresserad så finns det hur mycke som helst att se. Plocka upp en ”Händer i Frisco” och du kan hålla på i flera dagar. Vi hade turen att bli guidade av en samlare och fotograf på institutionen, John. Hemma hos honom såg jag för första gången en bild av Joel-Peter Witkin. Han ställde ut på Fotogarfiska nyligen och jag gillar inte hans bilder. Att plåta likdelar på Mexikanska bårhus finner jag inte speciellt upplyftande. Jag föredrar glada bilder eller lanskap av Ansel Adam.
Vi besökte bl a S.F. Camerawork, men den utställningen var minmal:
Utställning på Camerawork 1992
På ett fint galleri kunde man köpa fyra HCB bilder, den ena var den med frukost vid stranden. Nu har jag inte 25 laxar att lägga upp, men jag skulle gjort det för idag kostar den 25000 dollar. Ett annat galleri var specialiserat på gamla bilder fån 1800-talet. Priserna var otroligt låga. Det fanns en cyanotypi från 1830-talet på en blomma och den ville man ha bara 1000 dollar för. Så om du har spenderbyxorna på res till Frisco och berika väggen hemma.
Min vän är trumpetare i jazzorkestern ”Southern Syncopaters” här i Skåne och han hade ordnat biljetter till en jazzklubb. Å vem spelade där om inte trumpetaren Wynton Marsalis, som hade sina bröder Branford (sax), Delfeayo (trombon) och Jason (trummor) med sig. Klubben låg nere i hamnen och var ett oansenligt plåtskjul. Väl inne var det fint och världsartisten Wynton spelade underbart.
Wynton Marsalis, med trumpet, i Frisco 1992
De tre bröderna Marsalis till vänster. San Fransisco 1992.
Vill du höra hur Wynton låter så gå till Youtube. T ex
http://www.youtube.com/watch?v=HSyMcxwz9w4
Vill du höra Southern Syncopaters så kan du gå in på
http://www.youtube.com/watch?v=tw8xHot3r3U
eller när de spelar i Saint Raphaël, France 2010
http://www.youtube.com/watch?v=Tb1dsV6bZN0&feature=related
/pia
Det var en upplevelse, det är en kraftfull trumpetare.
SF är en kul stad att besöka.
Mvh
Bob
Huset med the french cafe ser ju riktigt fint ut i sig (om man undviker sophämtningen). Jag såg väl mest de klassiska trähusen ner mot the Bay. I de backarna upp från the Bay tar det på att promenera, men mycket att se!
Annars har jag hört att USA har tre städer av "europeisk typ" förutom SF så skulle det vara Chicago och NY - alltså där folk verkligen bor i stan och ger liv och rörelse. I Stockholms bor 300000 innanför tullarna att jämför med 25000 här Adelaide (av 1,3M människor total) och så klagar folk här är så "dött".
Ha det fint
Johan
Ja det är brant som tusan i SF. Håller med dig, i delar av Chicago är det roligt att vandra runt. NY är ju en speciell stad, där kan man trava runt. Se min bok
http://www.amazon.com/New-York-remains-Bob-Bovin/dp/1409201783/ref=sr_1_3?s=books&ie=UTF8&qid=1329031268&sr=1-3
som gav en del trevliga vandringar längs NY gator.
Det var lite tomt i Adelaide när vi var där, så du har rätt.
Mvh
Bob
Bara fantasin begränsar hur intressant en promenad med kamera kan vara ;D
MVH
Johan