#256. Leica --- vakna!! Dags för en M10a!! –som innehåller det här!!

Nu börjar de stora drakarna springa ifrån Leica konstruktörerna. Både Sony och Fuji presenterar nu kameror som allvarligt slår ut Leica M9. Nästan varje modern funktion slår det som M presterar. Kom ut med en M10a, snabbt!!

Sony NEX-7 och Fuji X-PRO 1 har prestanda som jag önskade mig i en blogg här på FS i juni förra året. De båda kamerorna uppfyller nästan alla de punkter jag listade:

---den skall inte vara tyngre än den är nu, helst något lättare och mindre

---den skall vara vädertätad

---man skall se (elektroniskt) genom objektivet, och genomsiktssökaren, om man vill

---den skall ha autofokus, med minst tre Leica objektiv

---den skall ha ett totalt autoläger, inkluderande valbara ISO-gränser

---den skall ha ett totalt manuellt läge, inkluderande fokus

---via adaptrar skall den kunna ta alla kända objektiv, med manuellt fokus

---mjukvara skall ”in camera” korrigera för optiska egenskaper hos Leica objektiv

---den skall ha en snabb, USB 3 och  Wi-Fi, utgång för kommunikation med extern datalagring

---den skall ha en full format sensor med Nyquist-gränsen över 104 lp/mm

---den skall ha acceptabla brunivåer upp till ISO 3200

---den skall ha en prisnivå under 50 kkr

Båda de här kamerorna saknar dock intern bildstabilisering, det fungerar bara med stabilisering i de egna objektiven. Olympus kommer kanske med en lösning på detta i sin nästa m4/3 kamera? Något som har kommit till i utvecklingen är fokuseringshjälp vid manuell fokusering och detta är toppen. På NEX-7 lär peeking fungera utmärkt.

Jag har redan kommenterat upplösningen hos NEX-7 här på FS. Då hävdades på dpreview.com att NEX-7 hade upplösningen 3400 linjer per bildhöjd (109 lp/mm). Jag tyckte att det var lite optimistiskt avläst och trodde mer på 3000 l/h. Nu är det inte publicerat om det finns ett lågpassfilter för att ta bort moarémönster hos sensorn på NEX-7. Fuji X-PRO 1 anger att de inte använder lågpassfilter därför att de har ett annat färgkodmönster för pixlarna. Det skall mera påminna om placeringen av silverkornen i en film, där man kan säga att det råder amorf fördelning. Det vill säga det finns bara närordning. Det mönster som Fuji uppvisar har fortfarande fjärrordning, men det kan hända att om man snedvrider detta mönster fysiskt eller elektroniskt så man uppnår filmförhållanden. Man skulle kunna göra förflyttningen av pixelläget matematiskt i datorn också. Vilket de gör framgår inte. Men en intressant lösning är det. Det framgår av presentationen att Fuji överför information om transferfunktionen och abberations egenskaper mellan objektiv och kamera. Det betyder att Fuji har grunden för att korrigera för optiska fel i bildinformationen. Detta önskade jag i min lista ovan redan i juni 2011.!!

Fuji hävdar att man skall överträffa Canon 5D II vad gäller upplösning. Låt oss titta på vad det betyder. Sensorn hos 5DII, som är en full sensor, har 3744 linjer per höjd(24mm), det vill säga Nyquist upplösningen (=gränsvärde) 78 linjepar per millimeter. Motsvarande siffror för X-PRO 1 är 3264 linjer per höjd (15,6mm) och det ger Nyquist gränsen till 105 lp/mm. Så redan utan hänsyn till lågpassfilter så har X-PRO 1 högre upplösning. I dpreview.com mätningar så framgår det att upplösningenför 5D II är 2800 l/h, som ger 58 lp/mm. Det stämmer med att sensorer som har lågpassfilter tappar upplösningen med faktorn 1/1,414. Om nu X-PRO 1 inte har något lågpassfilter och pixlarna är nära amorft orienterade så skulle upplösningen vara omkring 100 lp/mm. Detta är mycket bra och enligt min önskelista ovan. Men observera att Panasonic GH2 har en testad upplösning av 96 lp/mm. Så det är med andra ord inte så svårt att slå Canon 5D II!! Men det betyder också att NEX-7 upplösningen är i stort den samma som X-PRO 1.

Nu får ytterligare tester visa hur lätt det är att fokusera med X-PRO 1 jämfört med NEX-7. Det är en viktig punkt om man vill använda gamla objektiv, från Leica till exempel.

Nu får Leica skärpa sig. Deras stora problem är att de måste köpa sina sensorer. Tyskland har aldrig varit framstående inom sensorteknik. Nu när Kodak är på fallrepet så är det väl bara Japanska sensorer som gäller. Samsung är väl på gång och kanske snart kan hjälpa Leica. Kanske klockan klämtar för Leica, de blir ett samlarobjekt, inte en modern användbar kamera. Deras gluggar kommer nog att leva vidare på andra kameror.

Ett samlar objekt?

En gång i tiden blev det bra bilder med Leica, eller hur??

London 1967.

#234. Upplösning och brus än en gång!! Hur bra är NEX-7!! –E-PL2 duger!!

Ännu en gång på tapeten!! –alla pixels!! –till vad?? –och brus i höga ISO!! --vad skall vi med 25 600 till?? Tillverkarna kommer med allt mer avancerade lösningar för att locka oss till julklappsköp??

Tre olika testgrupper har kollat vad Sony NEX-7 presterar. Alla tre är mycket kompetenta, men är naturligtvis inte helt opåverkbara av tillverkarna?? Den mest omdiskuterade siten är DxOMark, som har många förespråkare. De kommer fram till att NEX-7 har ett färgdjup av 24.1 bits och dynamiskt omfång av 13.4 ev. Den har också en 1016 ISO gräns för brus. De två första siffrorna är utomordentligt bra värden för en APS-C sensor. Den övre acceptabla gränsen för brus är också mycket bra. Man kan säga att den här sensorn är nästan jämförbar med mellanformat sensorer.

Om DxO är mycket tekniskt inriktad, så är luminous-landscape.com inriktad mot användarvänlighet. Om DxO sätter ISO gränsen vid 1016 så är Reichmann helt nöjd med 3200 ISO. Han påpekar också att vi har ljusstarka sensorer nog om vi också använder ljusstarka objektiv. Han förordar också lite ”noise-reduction” för höga ISO. Gränsen går dock vid 12800. I sin slutbedömning är han nästan lyrisk, men påpekar en del blunders för gränssnittet.

Omfattande tester bedrivs också på dpreview.com och här kollar man också uppösningen hos sensorn med kit-linsen. Man kommer då fram till att den har 3400 linjer per bildhöjd (109 lp/mm). När man själv försöker läsa av upplösningen för deras bilder är det svårt att komma fram till den siffran, jag skulle landa på 3000 l/h. Nu borde en sensor av den här typen ge en upplösning av ungefär 4000/√2 = 2820 l/h. Det här är en upplösning som skulle vara 90 linjepar/mm. Det samma som Lumix GH2. Jag tror att dpreview är lite optimistiska i sina värderingar av resultaten. De sätter guldmedalj på denna kamera, vilket är ovanligt.

NEX-7 är säkert en mycket kompetent kamera och jag saknar bara skakdämpare inbyggt i huset, som hos Olympus. Kameran är också ganska dyr, men man får fem stycken för priset av en M9-P.

Jag har en egen favorit just nu?? --Olympus E-PL1 eller 2!! –med 14/2,5 och Leica M-motljusskydd med

 UV-filter!! --allt köpt på e-bay från Hong Kong för under 20 dollar. Hela kameran är köpt på amazon.de!! Du får en E-PL2 för 3000 kr där nu. Sluta räkna pixels, fira jul och plåta i stället!!

#220. Kameror?? –vad påverkar?? –priset på Leica M9-P!! --underligt??

Kamerans pris?? –involverar många faktorer?? –förutom de uppenbara, ekonomiska,  så finns dolda komponenter?? –som tradition, hantverk, status, säljplats?? Speciellt känsliga är kameror av typ Leica M9-P!!

Traditionen är naturligtvis en viktig ingrediens i en kamera. Alla tillverkare försöker ha en sådan, men det är bara några få som har en nästan hundraårig tradition. Leica har här en särställning med nästan samma form hos kameran i alla år!!  En del av förklaringen till att denna kamera finns ännu!! --är just det att man känner sig trygg med den i handen.

Tysk industri rider ju fortfarande på den långa traditionen av att ha ett hantverkskunnande som är superbt! Det råder ingen tvekan om att detta stämmer inom många områden, inte bara inom kameraindustrin utan även inom optik, bilar och vetenskapliga instrument!! Det råder ingen tvekan om att Leica kamerorna, huvudsakligen sammansatta i Tyskland, har hög mekanisk standard, även om vissa kritiska delar av kameran, som sensorn, inte är gjorda i detta land. Sensorn är ju japansk, men konstruerad av Kodak.

Statusen, eller märkesvärdet, hos Leica är enormt viktigt för dess existens. Utan denna faktor skulle den vara borta för länge sedan. Om man kritiskt jämför Leica M9 med många kameror på marknaden idag så är den inte ledande tekniskt sett. En jämförelse med till exempel Sony NEX-7 (kolla här och här), visar att tekniken är lite efter. Just statusen kan motivera att priset är 6x högre för M9-P??

Konsten att behålla traditionen och samtidigt utvecklas lagom mycket är en svår konst, man måste ge Leica en eloge som lyckats göra detta in i den digitala tidsåldern. Den sista uppsnyggningen av M9 till M9-P är inte någon tekniskt avgörande förbättring, men ändå lyckas man höja priset med 5000 kr. Det internationella prisläget för denna kamera följer inte vanliga mönster för kameror. Troligen håller Leica ett öga på återförsäljarna. I Sverige ligger priset på M9-P på 59900 kr, nästan ingen variation alls!! I hemlandet Tyskland gäller 57500 kr, alltså 4% lägre. Det här är ett relativt högt pris. Skillnaden mellan Sverige och Tyskland kan ofta variera mellan 15-25%, då lägre för Tyskland. Om man går till jättedraken B&H i New York så tar den 61000 kr. Det här är ett högt pris då B&H brukar ligga 20-25% under Sverigepriserna. Riktigt dyrt blir det i Japan där en M9-P kostar 70000 kr, men då är Leica en högprestige kamera i Nippon!! Vanligen ligger numera priserna på kameror i Japan ungefär på nivå med Sverige, annat var det förr.

Vi får avsluta med en bild på en analog Leica, en M4!

Leica M4, med Summicron 35/2