UNDER FOCUS
#4675. Vilken glugg väljer en ”hybrid”-analogist??
Väljer du en antik Elmar 9cm 1:4?? –eller en Summicron 90mm 1:2?? Båda tillverkade av Leitz före och efter andra världskriget?? –och de var avsedda för den tidens moderna kameror??
Elmar 9cm 1:4 med Leica II och Summicron 90mm 1:2 med Leica M2
Den äldre uppsättningen är från 1938 och modernare från 1963. Strax före kriget blev bildtidningarnas reportage populära och Leica och Contax kamera var en del i de allt mer internationella reportagen. Under kriget och efter kriget var naturligtvis dessa tidningar del av människornas viktigaste informationskällor.
Sedan kom perioden som kallas det kalla kriget med krig i Korea och senare Vietnam. Det var en tid då Leica och Nikon var stora favoriter hos fotograferna vid fronten?? Här förekom Leica M3 och M2 som en standard för fotografernas kameror.
Men kan det va så att dessa objektiv och kameror fungerar även idag?? Jo, om du vill använda fotografisk film så fungerar de ännu mycket bra. Men märkligt nog fungerar objektiven med moderna digitala kameror också, med hjälp av passande adapter. I nästa blogg skall vi visa bilder med en ”hybrid” av digital kamera + gammalt objektiv enligt ovan.
#4662. Den här är inte att leka med?? –jo, men det är den visst
Kombinationen av gamla objektiv med moderna digitala systemkamera är inte så vanligt idag?? –kanske för att man tror att man tappar egenskaper?? –eller faller för den effektiva reklamen att köpa nytt??
Därför ser man sällan en kamera av den här typen:
Sony a7RII + Techart LM-EA9 + Summicron 90mm 1:2
Man kan tro att det är en dyr utrustning?? –nej, objektivet och adaptern som ger autofokus kan du köpa för mindre än 7 tusen. Sony kameran kostar nog något mer, men den börjar snart va ”antik”.
Det här Summicron objektivet kom från Leitz i Kanada 1963 och är kallad modell II.
Vi tar de första bilderna med autofokus och bländare 2:
Sony a7RII + Techart LM-EA9 + Summicron 90mm 1:2 @ bländare 2
Sedan några bilder med bländare 8:
Sony a7RII + Techart LM-EA9 + Summicron 90mm 1:2 @ bländare 8
Det första intrycket är att bilderna från bländare 8 är något hårdare med inslag av mer blått?? Skärpan är bra och autofokus fungerar bra.
Sony a7RII + Techart LM-EA9 + Summicron 90mm 1:2 @ bländare 8
Det blir viktig återanvändning i ett manuellt Leica M2 system med 35-50-90 objektiv i kommande generationer.
#4654. Det är en konstig glugg
Det är ett av de vackraste objektiven på marknaden?? –ja den gamla marknaden?? –för de flesta är nog rädda för det?? Det har skrivits så mycket negativt om att det inte funkar digitalt??
Det är ett mycket avancerat objektiv, det första att beräknas med dataprogram?? Det finns en bra artikel av Ken Rockwell här. Objektivet är litet som en golfboll, men känns mycket gediget. Bobs exemplar köptes på auktion hos LP för 18 laxar och den tidigare ägaren var redaktören Fröderbergs far.
Det Schneider-Kreuznach konstruerade objektivet Super Angulan 21mm f:4
Det finns två egenskaper hos det här objektivet som förbryllar och försvårar användning av det här objektivet med digitala sensorer?? Vi försöker använda det på en Sony a7RII, som har en sensorkonstruktion med ganska tjockt glas, vilket förbryllar varje pixel?? Det är inte bra för det här objektivet som har en bakre lins som bara är 9 mm från ytan på sensorn. I kanten av sensorn kommer då ljusstrålar in med en felaktigt liten vinkel. Det påverkar både upplösning och färgkoden??
Det andra problemet är att objektivkonstruktören har beräknat skärpdjupsskalan på objektivet på ett annorlunda sätt?? Här har vi en Google översatt förklaring av Rockwell till detta:
Konstigt nog är det här ett av få 35 mm objektiv jag någonsin har stött på från någon tillverkare, beräknat för något annat än en 0,030 mm förvirringscirkel (circle-of-confusion). Skalan här är beräknad för en 0,042 mm förvirringscirkel, vilket betyder att den indikerar bländar stopp större än vanliga objektiv. Skärpedjupsskalan på detta 21/4 objektiv indikerar cirka 40 % större skärpedjup än andra 21 mm-objektiv. För att tillämpa ”avancerade beräkningar” av optimal skärpa för att bestämma den bländare som ger de skarpaste resultaten, inte bara minsta möjliga resultat, använd den här tabellen:
If the DOF scale reads |
Then use this for optimum sharpness |
f/1 (not shown) |
f/5.6 |
f/2 (not shown) |
f/8 |
f/4 |
f/11 |
f/5.6 |
f/13 |
f/8 |
f/16 |
f/11 |
f/19 |
f/16 |
f/22 |
Således, om du behöver allt från oändlighet till 1,3 m med skarpast möjliga resultat, indikerar skärpedjupsskalan f/4. Enligt beräkningar ovan, använd i stället f/11 för skarpast möjliga resultat med tanke på både skärpedjup och diffraktion.
Det klart att detta har skapat myror i huvudet på de flesta användarna av detta objektiv på digitala kameror som Leica M och andra som Sony a7RII.
I nästa blogg skall vi återkomma till vad man kan få ut av denna glugg??
#4607. Hur många bländarlameller har du i gluggen?
Som den okunnige visste jag att det fanns ett samband mellan antalet och antalet strålar från en liten ljuskälla i bilden?? –om bländaröppningen var liten?? –som f16 eller f22??
Nu är det möjligt att läsa om detta på nätet?? –som t ex här. Antalet strålar i ”stjärnan” är relaterat till antalet bländarlameller i ditt objektiv. Regeln är att om ditt objektiv har ett jämt antal lameller så blir antalet strålar det samma. Men har du ett udda antal så blir antalet strålar det dubbla.
Här är en bild med strålar från solen. Objektivet i fråga är Sony FE 28/2.
Solen med 18 strålar från diffraktion i bländarlamellerna i objektivet Sony FE 28/2
Det här objektivet har rundade blad?? –vilket betyder att bländarhålet blir än mer runt och minskar bildande av tydliga strålar stjärnan?? En schematisk bild av hur stjärnan bildas i objektivet kan ses nedan (från länken ovan).
Diffraktionsstrålarna i ett objektiv med 9 lameller framgår av den här skissen från länken ovan
Strålarna emanerar från hörnet som uppstår där två lameller möts. Det betyder att vid jämt antal lameller så är det också dubbla antalet strålar, men två överlappar varandra. Läs och figurer i länken för ytterligare förståelse.
Men det här visste du väl redan.
#4596. Svarta Canon P och Leica M3 såldes på LP Foto auktionen
Det är nästan obegripligt att förstå att gamla kameror kan bli så dyra?? Vid den senaste auktionen på LP fick en svårt sliten svart Leica M3 från Halmstad klubbslaget vid 857540 Kr!!
Något före gick en svart Canon P, Ser. Nr. 706539, under klubban för 14740 Kr och då ingick den utmärkta Canon gluggen 35/2.
Tycker du att det var stor skillnad?? Men vad är det som styr priser på den semiantika marknaden av kameror?? Ålder och tillgång brukar vara den vanligaste förklaringen av experter?? Skönhet och utförande kommer sedan som förklaring..
Här har vi en bild på M3 kameran i LP katalogen. Vår svarta Canon P, med Ser. Nr. 706476, har vi ställt på katalogen för att illustrera den andra kameran som klubbades.
Svarta Canon P på LPs uppslag för den svarta Leica M3 i auktionskatalogen anno
2024-02-04
Men hur skall man försöka förklara skillnaden i pris för dessa två modeller?? De båda är utvecklade på 50-talet. Canon P kameran anses idag vara den mest avancerade mekaniskt sett?? –av LTM kamera marknaden. Leica M3 anses vara ett nytänkande hos Leitz fabriken. Bokföringen av Leica kameror från den här tiden noga bevarad nummer för nummer och det tillverkades 1320 svarta M3. Totalt tillverkades 200 000 Leica M3. Hur stora block av Leica M3 som tillverkades svarta finns tabellerade hos CameraQuest på nätet.
Canons arkiv förstördes av en stor brand vid den här tiden. Det är mycket svårt att veta hur många Svara Canon P som tillverkades av totalt 100 000. Idag är 50 svarta exemplar dokumenterade. Det är sannolikt att mindre än 200 exemplar har blivit sålda?? Alltså svarta Canon P är ovanliga.
Skönheten är ju som baken så de är nog likvärda?? Leica M3 slites så att mässing blir synligt och det anses vara attraktivt och symboliserar äventyr. Canon P kamerorna slits så att krompläteringen av mässingen blir synlig?? –i den första 35 kända tillverkade?? --och i senare modeller är det mässing gult som skiner fram?? Det här förklarar inte en stor prisskillnad på auktionen.
Den stora skillnaden är hur olika de båda företagen, Canon och Leitz, marknadsför sin image?? Leitz lägger mycket publicitet på sin historia och unika tradition?? Leica kameran är en statussymbol för avancerad fotografi?? De är en del av den tyska ingenjörskonsten som garanterar hög kvalitet?? –som måste kosta?? Canon siktar mer på framtiden och utveckling,