#216. Cykla är farligt!! –speciellt om det tävlas!! –eller svårt att plåta cykelvurpor!!

Cykelolycka vid tävlingar!! –tävlingscyklist körde på äldre par!! Inga synliga skador!! –gubben tappa hatten!! –tävlingscyklisten klarade sig med lindriga skrubbsår!!

De stora cykeltävlingarna på kontinenten, Giro Italia och Tour de France, bevakas idag med direktsändningar av loppen. Helikoptrar och motorcyklar följer varje meter av loppet. Det är spännande att se dessa sändningar, speciellt om man vet var ett cykellopp innehåller av rävspel och taktik och laganda!! Det är inte ovanligt att man får se svåra olyckor direkt i sändning och det sätter ju extra spänning på loppet för ”hyenorna”.

Så var det inte på femtio- och sextiotalet!! –då fanns det inga direkta sändningar. Dagens Nyheter och Idrottsbladet var den enda tidningarna som bevakade cykel med krydda, och kunskap. Sven P på DN var ju en sådan kunnig expert att han blev ledare för landslaget under en period. Palle Brewitz var ofta utsänd av Idrottsbladet till Tour de France och var en ytterst skicklig skribent.  

Vad gäller fotografer som kunde cykel, från insidan, så minns jag bara John Adelfalk i Malmö. Lille juniorplåtis på Östgöten och Corren i Linköping följde cykelsport allt mer och skrev och fotograferande cykel i slutet av femtiotalet inpå halva sextiotalet. Det var ytterst ovanligt att man lyckades fotografera en olycka i cykellopp. Den enda bilden, jag minns, var av Hammarbycyklisten Sten Söderlund vådliga vurpa 1965. Jag tror att det var en fotograf på Aftonbladet?? Så här ser den ut om man tar loss den från Hammarbys historiesida. Sten klarade sig bra!!

Sten Söderlund vurpar i Stockholmsloppet 1965. Okänd fotograf.

Sololoppet i Malmö 1967 gav upphov till en nästan komisk situation, som jag nästan fick på bild. Klungan av cyklister körde ifatt ett äldre par på cykel.

Ur spår!! Ett äldre par på cykel leder klungan i Sololoppet 1967 i Malmö

Jag hade långt zoomobjektiv på kameran och missade fokus en del och hann inte dra tillbaka zoomen långt nog. Men i nästa bild hade gubben blivit påkörd av en cyklist. Klungan vinglar förbi!!

Gubbe och cyklist i vägbanan.

Turligt nog var det uppförsbacke så det gick inte så fort. Både cyklist och gubbe reste sig utan skador.

På med hatten igen!!

Så det var bara att cykla vidare. Cyklistens kompis väntade och hjälpte nog till att dra upp till klungan igen!

#213. Svenska på en av LIFE´s 75 iconbilder!! –en okänd?? --ung höjdhoppare!!

Den legendomspunna fotoreportagetidningen LIFE!! –har presenterat sina 75 bästa  bilder någonsin eller mest berömda bilder?? –många av bilderna är klassiker!! --men några är mindre kända?? –och på en finns en svensk höjdhoppare!!

Du kan kolla in bilderna här. Först kommer naturligtvis Robert Capas bild från dagen D!! –du vet den som är suddig!! –för att den framkallades i för varm framkallare!! Bild nr 17 visar Ingrid Bergman när hon spelar in filmen Stromboli. Häftigt att LIFE tar upp denna händelse bland bilderna. Bild nr 50 är ännu mer överraskande!! –den visar också en vacker svenska!! –vilket man påpekar i bildtexten!! --och bilden är tagen under OS i Melbourne 1956, av den berömde LIFE fotograf George Silk. Det påpekas i bildtexten att hon inte vann utan blev sexa!! –men det är fel för hon blev fyra på höjden 1,67 m, vilket var samma höjd som tvåan och trean!!

Men vem var då den unga damen?? –jo en ganska okänd ung flicka som var svensk rekordinnehavare på femtiotalet!! --Gunhild Larking. Nyligen var det en artikel i JNytt.se!! --som ger en fin berättelse om henne bravader som höjdhoppare!!

Höjdhopp är en raffinerat spännande friidrottsgren, som är kul att fotografera!! Det är sällan man har möjlighet att komma när nog, men när man gör det så kan man få intressanta bilder. Jag tog mina första redan 1956 när det Amerikanska friidrotts landslaget hade uppvisning i Falkenberg. Långt senare plåtade jag hoppning när vår stora stjärna Patrik Sjöberg var i Malmö 1982.

Det gäller att välja udda vinklar och det gjorde min son Jan, då10 år, när han plåtade storasyrran vid tävlingar i Lund 1982. Här är hans bild!!

Lund 1982. Nikon F3, Nikkor 180 mm/4

#211. Sakkunskapen finns!! --på en liten bar i Italien?? –på Tvn går Giro Italia!!

När det gäller cykelsport?? --så är det religion i Italien!! Det spelar ingen roll om man är dopad eller inte!! –bara man är bäst att klättra i bergen!! –eller åka nedför bergen!! Gud blir man om man ständigt kan vinna spurten över den vita linjen??

Detta gäller inte här uppe i norr!! –här vet man inte vad cykel är?? –inte sedan Harry Snell vann VM den 21 augusti 1948 Valkenburg i Holland. Då hyllade man sin hjälte och alla visste vad cykel var!! –för de flesta måste köra cykel till jobbet!! –väldigt få hade bil!!

 En sömnig eftermiddag på västkusten i Italien insåg jag detta!! –det var tomt i den lilla byn!! –inte en människa!! –men det hördes röster inne från barerna!! Vi klev in och beställde Orangina! All gubbar satt riktade mot en liten TV i en hörnet. Då och då kommenterades bilden med cyklister. Det var slätetapp!!

Bar i Italien 1969.

Det här året var det Felicie Gimondi , som var den stora stjärnan. Om man inte kan språket så kan man höra vissa namn. På den tiden följde jag cykel noga!!

Det skulle dröja till 1971 innan ett svenskt namn skulle vara på allas läppar i Italen. Gösta Fåglum Pettersson blev ett stort namn när han blev totalsegrare i Giro Italia. Enligt mitt förmenande den största idrottsprestation en svensk har gjort!! –sedan Ingemar Johanssons knock av Floyd.

När Gösta Fåglum kom hem och gjorde ärevarv i Malmö 1971, såg det ut så här!!

Gösta Fåglum var mager som en skrika 1971 i Malmö!!

Nu var det ju inte bara Gösta som cyklade som proffs i Italien. Alla fyra bröderna gjorde ju mycket väl ifrån sig. De vann ett otal segrar tillsammans och på egen hand.

När vi åkte hem från Italien 1969 så åkte vi till Esbjerg i Danmark och såg de Nordiska mästerskapen.  Den här gången var det Erik Fåglum Pettersson som åkte ifrån danskarna.

Erik Fåglum vinner Nordiska mästerskapen över 18 mil i Esbjerg 1969.

Lägg märke till att man har ett riktigt stort måldomartorn vid den här tiden. Målkamera fanns inte, och det behövdes ju inte med två danskarna tydligt efter! Erik kunde ha sträckt upp båda händerna i luften, det fick man i Danmark, så inte i Sverige!!

#208. Avslöjande!! –manipulerade pressbilder igen!! –ung fotograf utnyttjad??

Ung pressfotograf utnyttjad!! –manipulerad bild publicerad i tidningen!!  Internationella stjärnor inblandade!! Efter lång tid blev det avslöjat!! Djuplodande gammal murvel tog fram fakta–sportchef klippte ihop bilder utan fotografens kännedom!!

Den unge fotgrafen fick i uppdrag att fotografera den internationella tävlingen i Tinnerbäcksbadet 1959. Läktarna var packade med intresserade åskådare. Han hade Rolleiflexen och det gamla, men nyladdade, Braun blixtaggregatet med sig för att ta kvällsbilder. Det tyska simhopparna gjorde spännande hopp från 3-meterssvikten och landade i det svala vattnet i utomhusbassängen. Juniorplåtis brände av en 7-8 bilder och gick hem och framkallade. Det var inte tid att torka filmen!! --utan det blev våtkopiering?? Filmen lades blöt på en glasskiva som sattes in i kopieringsapparaten. Efter kort sköljning doppades bilderna i blåsprit för att torka snabbare på glansplåten.  

Jag lade som vanligt bilderna på sportchef Klings skrivbord. Kling blev senare redaktionssekreterare på Örebro Kuriren. Nästa dag när jag skulle kolla vilken bild som kom in?? --så blev jag förvånad. Kling hade klippt ihop tre bilder!! --värsta Photo Shop jobbet!! Fast dä va nog sax??

Jag tyckte det var en kul ide och blev glad att han använt flera bilder. Jag minns inte om jag fick arvode för tre bilder??

Hur annorlunda såg man inte på den här tiden?? --på fotografens arbete. Ingen frågade om beskärningar eller montage?? Inte behöll man fotografens format och beskärning. Jag hade lämnat ifrån mig bilder som såg ut så här!!

Å så blev man totalt manipulerad av sportchefen!! Men det var kul på den tiden i alla fall. Idag är det nog mycket tuffare!!

#203. Behöver vi bättre kameror?? –nej nu ä dä bra!! –eller måste hjulen rulla?

Nu får det vara bra!! –kamerorna är tillräckligt bra nu!! –nästan alla fotografiska situationer kan lösas med dagens teknik och kameror!! Alternativa lösningar finns redan i de modeller som saluföres!! Säg emot mig om jag har fel?? Ge exempel!!

Här kommer nu en reaktionär gubbe!! –som inte vet vad han talar om!! Naa jag tror jag är ganska modern?? --och jag har använt kameror sedan 1955!! Jag är tekniskt hyffsat utbildad!! –tyvärr så långt att jag vet mycket om ingenting!! Professionellt har jag jobbat med digitalkameror sedan 1985!! --och även utvecklat en del gamla kopieringsmetoder för film!!

Det var inte mig vi skulle tala om utan min ståndpunkt!! --att vi i stort kan sätta stopp för kamerautvecklingen här och idag!! --och använda de kameror som finns i lådorna hemma!! ----gamla och nya, de räcker länge!!

Varför då?? –jo det är slöseri att lägga resurser på något som är bra nog idag. Till exempel så skitar vi ner i naturen med flamskyddsmedel vid halvledartillverkning. Isbjörnens första kull dör på grund av detta!! De flesta tillverkarna släpper nya modeller varje år och detta är helt onödigt!! Varför??

Om vi ser över utvecklingen för film baserad fotografi så utvecklades den under 150 år, och nådde på åttiotalet en utmärkt nivå!! Filmerna återgav naturliga färger och hade en utmärkt upplösning. Silverkornen var av storleksordningen 3 till 8 mikrometer. Helt tillräckligt för de optiska prestanda som kamerorna hade vid den här tiden. Vi kunde ha stannat här!! --med den teknik som film gav, ty autofokus och ljusmätning var tillräckligt bra!! –för de flesta tillämpningarna. Men så händer något som gör att denna teknologi dör ut!!

Halvledaren upptäcks i mitten av 1900-talet!! --och redan i slutet av sjuttiotalet kom de första ljuskänsliga CCD-sensorerna!! --och på åttiotalet var de etablerade inom vetenskapen, som i astronomi och elektronmikroskopi.  Till en början såg det ut som om CCD-cellen aldrig skulle komma ner till silverkornets storlek?? --men si i slutet av nittiotalet var de lika stora!! Saken var klar de digitala kamerorna utvecklades till samma nivå som film kamerorna!! Datorkraften gjorde att man kunde processa nollor och ettor allt snabbare!! --så att autofokus och bildbehandling kunde ske i kameran ytterst snabbt. De flesta av kamerorna innehåller redan idag ett överflöd av finesser och funktioner som är grädde på moset!! De behövs sällan!!

Det är ingen större skillnad på bilder vi tog på 50-talet och idag!! –eller hur??

Kvällsmatch, Linköping 1958. Rolleiflex 80/3,5

Close up, Svalbard, 2011. Canon 1D III, EF100-400/4,5-5,6

Det betyder köp inga fler kameror. Så stannar hjulen på kamerafabrikerna och de kan börja göra något nyttigt, vindkraftverk??