#293. En Leica M6 i Paris!!

Äntligen i Paris!! –tänkte M6:an, dä ä här man ska va!! Här har berömda fotografer vandrat runt med sina trogna tjänare!! –bröder och systrar?? –och smekt av den blanka avtryckaren och fångat livet i Paris!! Här skall plåtas!!

Dag som natt händer det ständigt något i denna kulturens högsäte. Härligt att husbonn inte reste hit på sommaren!! --utan på vintern när dä ä kallt!! –å inga turister!! Husbonn springer ofta på alla bildgallerier!! –å de ä ju kul!! --å se gamla fina bilder, klassiker som Henri Cartier-Bresson å Brassi.

Det blir en hel del restaurang besök, mest små syltor!! Husbonn brukar smeka av en och annan bild i sådan miljö. Jag tyckte om den här!! --när jag såg den med mitt enda öga!!

Det var mest regn i Paris, å då får man ju lite blöta på sig. Kallt om nosen!! –men det är inga problem för jag tål en hel del. Husbonn har tat mig med på värre platser. Vi tog en sväng upp till triumfbågen när det var snöblask!! --sent på eftermiddagen, och det blev stämningsfullt!!

Jag tycker det är mycke roligare när vi är ute och tittar på folklivet på stan!! –jag är inte så förtjust i att sitta på trottoarkanten på ett café och å sörpla espresso. Husbonn är så förtjust i croissant?? –men jag tycker det smular mest och ja är livrädd för kladd och smul. Han kan sitta å glo på folk länge. Sen tog vi en sväng i parken!! –dä va kul!! Jag såg den här bilden först?? –så jag fick säga till honom att trycka av.

Det är härligt att häggen redan blommar. Husbonn brukar säga att man måste lära av de gamla mästarna?? –så han drar ofta kring på gamla museer?? --som den vid Tullerierna?? --där det finns ett Monét museum. Otroligt stora väggmålningar på krökta ytor. Han tog en del bilder, men det gillar jag inte!! --för jag vill skapa egna mästerverk!! Ute regnade det och det var stora vattenpussar i parken. Precis som på HCBs bild från den parken?? –du vet!! Min blev nästan?? --lika bra!!

Nästa da åt vi frukost på det lilla hotellet vid Sorbonne universitets ingång!! –ja vi bor alltid där, efter en gång då husbonn föreläste där. Det var innan min tid, han hade en M2 på den tiden. När vi steg ut på gatan så va det mycke snö. Vi drog upp till den nya triumfbågen för å kolla parisare i snön??

Han har inte någon vidare formkänsla husbonn. Jag hade inte tryckt av om ja fått bestämma. Men vi fick med snön.

Han har lita snea böjelser!! --husbonn. Han gillar lite udda situationer?? –å därför tryckte han nog av här?? –eller va dä den röda pricken som drog blicken till sig??

 Dä blev en kall da!! –ingenstans blir det så j..la kallt!! --som i Paris med minusgrader!! Jo, föresten!! --dä va skitkallt den där sommaren i Sidney?? --när vi bodde ovanpå en pub!! Huuuuuu!! Dock tror jag husbonn fryser mest, för en Leica är det inga problem, man har bara mekaniska delar och oljan klara sig fint långt ned i minus!!

Mer bilder?? –nä nu får det va bra. Vi ses!! --nån gång fram över!!

#292. Ericsson tog ned skylten igår! –synd!! –dä va en trevlig en??

Hade varit med länge!! –en betydelsefull figur i samhället!! –banbrytande!! Internationellt en storhet och mycket uppskattad del av Norden. Knöt mycke kontakter och förde många samman!! Synd!!

Så var det då dax, det hade varit känt ett tag att så skulle bli fallet. Men så är det bekräftat att Ericsson tagit ned skylten för gott.

Så var det dags!! – multijättarna tar över och river ned!! Lund 2012-02-14.

Alla svenskar har någon gång hållit i en Ericsson!! –även så min farfar!! Det var en revolution när den kom upp på väggen i många hem. De fattiga fick ringa i en kiosk, men kontakt fick man med de flesta.

Den stora förändringen kom när man inte längre behövde en sladd in i väggen!! Var och en kunde tala genom luften!! Ericsson hängde med fint och byggde bara bättre och bättre mobila telefoner. De blev mindre och mindre och en svensk uppfinnare, från Lund, satte in kortdistanskommunication (blåtand) i telefonen. Mobiltelefonen blev en kamera. Data, bilder och video, kunde spelas in med telefonen och överföras vart som helst. Jättekul för gamlingarna som kunde få se sina banbarn växa upp.

Så blev kampen mellan de stora bolagen tuffare och tuffare, bara de med massor av pengar i kistan kunde överleva. Ericsson slukades av jätten Sony. Så var den sista kameran konstruerad i Sverige. Väl var att systemtillverkningen hos Ericsson blev kvar på moderjorden?

Det blir inte frågan om någon recycling här inte!!

Är allt detta en symbolisk handling?? Håller Sverige på att säljas ut?? ”Capital venture” byter ju redan blöjor på våra gamla!!

#282. Styr dit näsan pekar?? –eller total frihet att stanna, --var som helst!!

Frihet!! –det betyder olika för oss alla?? Sätt dig vid ratten och rulla ut dit du vill!! –stanna till vid ett matsälle?? Fångas av en vy!! –vänta en evighet!! --”gör en bild” av det rätta ögonblicket!! Njut av bilden du tog!! Det är min frihet!!

Ibland är en reklambild det som tänder drömmar!! Jag blev totalt triggad av en Leica reklambild på 80-talet. Jag har återskapat den här!!

Här är allt du behöver!!

Symboliskt behöver du bara pass, pengar, kamera, klocka, och lite till …..!!

Hej då assisten Ninni!! --nu sticker jag!! Tåget till Cph och flyg vart som helst i staterna?? Jag slänger den lilla väskan med två kalsonger, två strumpor och två T-shirts över axeln. Passerar, med ett välkomnande, passpolisen med ett glatt leende?? –har permanent visa till US.

Löser ut en stor fet och bekväm SUV, med god plats för en Leica M10 på sätet bredvid dig. Sätter på en Summircon 28/2,8 ASPH, som enda glugg på resan. Det är lätt att hitta i alla städer i det här landet, rätvinkliga gatukorsningar gör det enkelt för orienteringen. Det behöv ingen GPS. Första natten på ett bra motell med bra restaurang. T-bone steak med Iidahopotatis. En stor Bud släcker fint och ger sömn.

Morgonkaffe på bensinstationen längs vägen, köper en mugg, som passar i hållaren. Kommer i slang med en ”landsvägspolis” och hör om den där lilla vägen upp mot berget är öppen. Inga problem den är bred och bra!!

Vägen upp mot bergen.

Den va bred och bra, det rullar på fint i 55. Country musik (= häst jazz) i högtalaren, va härligt!! –massor av stationer att höra på även på landet. Stannar till vid en vägkrog för en stadig frukost!!

Vägkrog någonstans i US.

Härliga nystekta tjocka morgon pannkakor med marpel sirup. Svagt behagligt kaffe, inte det där överbrända skånerost. Blandad publik, vänlig personal. En pensionär passerade förbi och hälsade –ha en bra dag. Plastklädda soffar och en servitris med förkläde.

Jag letar alltid efter skyltar.  Passerar en lite småstad och får användning för den ny Leican.

 Högtryck inne och ute.

Det blir en underbar dag med växlande vyer och friheten att stanna precis efter vägen var du vill. Jag kom att tänka på Walker Evans. Undrar hur han tog sig fram längs vägarna på den tiden?? --det konstiga är att man kan träffa på nästan samma miljöer även idag.

När sa du att det var?

Det underbara med landskapet i det här landet i väst!! --är att allting på något underligt sätt kan stanna?? –inte bara tiden utan även ögonblicket!! Det fryser fast och bara blir där. Ingen tycks reflektera över det, det bara finns där. Utan att någon tycks se det??

Vart var det vi skulle?

Fram mot eftermiddagen kan man lugnt börja finna någon liten ort med ett motell. I det här landet behöver man aldrig beställa något i förhand. Det finns alltid någonstans att bo, dyrt eller billigt?? Om man är i varmare trakter är det skönt med en stor pool!! –att koppla av i. Är det mera kyligt kan ett stort varmt badkar och en flaska vin sitta bra!! --innan man intar en lobster dinner i restaurangen. Jag är säker på att man sedan fastnar i baren?? --för americaner och locals slutar aldrig å snacka.

Fortsättning kanske följer??

#280. Jazzens högborg?? –ett skjul, Preservation Hall, i New Orleans!! –med Percy Humphrey

Jazz är underbar musik och det spelas i alla miljöer, enkla barer, restauranger, hotell och klubbar. Det passar överallt och det är tidlöst. Preservation Hall låter elegant?? –men det är litet och mysigt i New Orleans, --jazzens vagga!!

Vi hade kommit till ett varmt och fuktigt New Orleans i augusti 1994. Det var vetenskaplig konferens. På kvällen skulle vi smita iväg å lyssna på riktig jazz. Vi klädde upp oss lite extra?? --Preservation Hall måste ju va ett elegant ställe. ”Hall” tänkte vi var något fint och hade New Yorks jazzklubbar i åtanke, några är ju ganska lyxiga där i äpplet. Området där Preseration Hall ligger heter French Quarter och är en spännande stadsdel med massor av barer.

När till slut letat reda på jazzklubben blev vi lite undrande. Det såg ut som ett förfallet skjul. Visserligen är det gammalt, byggt 1819, men lite underhåll kanske inte skulle skadat. Men det hade kanske Knut Knutsson som konsult??

Preservation Hall 1994.

Alla jazzens stora har spelat här. Louis Armstrong är föddes 1901 i denna stad och började sin trumpet karriär här.

Louis Armstrong spelar i Linköping 1959.

Denna kväll i den fuktiga Mississippi värmen skulle vi få chansen att höra en annan trumpetarlegend, Percy Humphrey. Om vi kunde komma in?? Det var smockat i det lilla dörrhålet och någon ”Big Hall” var det inte!! --utan stort som vårt vardagsrum hemma! Assistent Ninni är bra på att ta sig in här och där och strax stod vi i den mycket mörka svartmurriga lokalen. Några få lampor lyste över orkestern, som satt ibland publiken.

Perservation Hall Orchestra, 1994.

Mycket riktigt så spelade den gamla mannen Percy Humphrey. Han höll trumpeten med en hand. Den andra handen höll han slappt vid sidan. Det lär dock mycket bra och musiken från orkestern svängde.

Percy Humphrey med trumpet i Perservation Hall, New Orleans 1994.

Det var som sagt mycket mörkt i lokalen och jag försökte att hålla en Olympus OM-4 stadigt över huvudet, men som ni ser så blev det darrigt. Det kan dock ha varit så att musiken va så svängig att det var omöjligt att stå still!!

Preservation Hall Orchestra med Percy Humphrey 1994.

Bilden har bara skärpts med lite PS arbete. Allt annat får skyllas på en ostadig hand.

#278. Juniorplåtis på Östgöten 1958?? –eller reportage på frukostrasten!!

Barnarbete? –ja, men det spelar ingen roll för det var intressant!! –alltid hände det något oväntat?? Som den här frukostrasten?? –ja, mat var ju en oväsentlighet i den åldern!! På cykeln och ned till redaktionen!!

Efter sommarvikariatet på Östgöten 1958 fick jag uppdrag som freelance på Östgöten. Det var ett enkelt avtal med redaktionssekreteraren. 15 spänn bilden som kom in i tidningen. Fri kamera, framkallning och film på redaktionen. I praktiken var jag vikarie för fotografen som gjorde lumpen. Så jag fick ta alla jobb som chefsplåtis inte ville ha. Ja det vill säga på tider då jag inte satt på skolbänken. Vilket sammanföll med hans arbetstid!!

15 spänn, skattefritt, låter kanske dåligt?? Ja enligt konsumentprisindex är det 168 kr per bild idag. Låt säga jag hade 5 bilder i veckan inne i tidningen, alltså 840 kr i veckopeng!! Jag smet från skatten!

Jag var alltid på språng!! På frukostrasten cyklade jag ned till redaktionen, utan mat, berättade inte detta för mor, å kolla vad som var på gång. Den här dan kom jag upp och chefsplåtis var ute på nått. Jag klippte ner några filmer och för ovanlighetens skull rusade redaktionssekreteraren in och ropade högt! --ta med dig kameran och kom in på mitt rum!! Ta en bild genom fönstret!! Där ute stod en ambulans och en grupp åskådare. Det var lätt att ta en bild med Rolleiflexen. –jag kilar ner å tar några bilder där nere också?? –Nej, jag skall ha den här bilden nu!! Så det var bara å rusa in i mörkrummet å soppa, å slå en kopia.

Jag har bara kommit för sent till en lektion en gång och då spela vi pingis i källaren på Vasaskolan!!

Så här såg redaktionssekreterarens reportage ut i tidningen nästa dag!!  --på första sidan, var annars, det var ju hans idé!!

Jag har inte originalbilden kvar. De allra flesta försvann när tidningen lades ned. Den underlige juniorplåtis, som försummade maten i skolan, hur såg han ut?? --när han satt vid chefsplåtis skrivbord!!

Juniorplåtis, just fyllda 16 år, på Östgöten 1958.

Observera att vanligen bars slips i tjänsten. Någon ilsken kommunalgubbe kunde annars ringa redaktionssekreteraren å påpeka hur ohyfsade medarbetare Östgöten hade. Observera att det fanns två telefoner på skrivbordet. Tavlan på väggen förställer chefsplåtis Irving Lindholm.