#556. Ett gammalt negativ?? --ett gammalt porträtt?? --berättar inte allt??
Varför sparar vi gamla negativ?? –de betyder ju bara något för familjen!! De saknar historia för allmänheten?? –ibland ger de information om livet i samhället runt bilden!! –här kommer ett negativ som kanske berättar något?? –med fotografens hjälp.
Här kommer en bild från familjens arkiv? –kanske ger det något för fler än de som var med!! Året är 1958 och vi sitter i en båt på en liten sjö, i gruvsamhället Riddarhyttan. Det är kväll. Kalle med baskern jobbar som gruvarbetare i Källfallsgruvan. Han ror sakta och Knut håller i kastspöt, medan vi ror drag. Det är en lugn kväll, något svalt, men Kalle har nästan jämt skinnjacka och basker. Det är så jag minns det!
Kalle och Knut fiskar. Källfallet 1958. Zeiss Ikon Contaflex III.
Kalle var alltid mycket positiv mot barn. Skrattade ofta och var en positiv, levnadsglad person. Med ett leende till den unge fotografen. Han var gift med Elna, som var syster till Knuts mamma, som hette Maria.
Jag tycker om den här bilden, men för alla andra är det bara ett porträtt??
Trevlig bild förresten =)
Du ger en extra stark bild av en bild. Det är skönt när en bild väcker minnen från en annan tid.
Några vet hur man fiskar, klart att du har en förebild. Hoppas att flera finner sin förebild.
Ha det bra
Bob
Men med din text så får bilden en helt annan dimension, i brist på bättre yttryck. Jag gillar det. Nog något jag verkligen älskar i att få se dylika bilder och läsa om människorna i dem; man får en liten glimt in i någon annans liv, i ett ögonblick fruset i tiden. En viss melankoli infinner sig då människorna på bilden kanske inte längre finns med oss, funderingar väcks; blev deras liv hur de drömde att det skulle bli, när bilden togs?
Jag håller med dig att den väcker en slags melankoli. Men det kan kännas behagligt i dessa tider.
Ha det bra
Bob
Dina ord lyfter hela bilden. Det behövs ord till bilden, men det är ett fint porträtt!
Men om man känner igen situationen, som N Thomas i första kommentaren, ja, då lever bilden utan ord, förstås.
Jag har också haft en Contaflex en gång i tiden :-)
Vänligen
Wolfgang
Det är tydligt att bilder betyder olika för olika betraktare.
Jag tyckte om Contaflexen liten och nätt, bra objektiv.
Ha de bra
Bob
Fisket är ett av de störtsa minnena jag har av farfar. Det och hur han lärde mig hugga ved som tonåring :)
Jag blir glad när du minns din farfar, han lärde mig också att meta och hantera kastspö. Han hoppa nog över det där med att lära mig hugga ved. Han såg att det var bättre att lära sonsonen.
Hälsa all där hemma
pappa Bob
jag tyckte så mycket och kände mig så älskad av vi
gjorde så mycket roliga saker tillsammans.