#322. Chicago?? –in the street?? –eller vad har vi huvet??
Lång vit bil med chaufför i skärmmössa!! –all your luggage?? --sir?? Baggage luckan hade fått plats med en häst!! Kameraväska och en ryggsäck!! –hade gått in i handskfacket?? Jag klev in i salongen!!
Det var som vanligt en lång flygning från Cph till O’Hara. SAS hade på den tiden utmärkt ”Business class”!! –gourmet mat!! –matsedel på franska!! --med dukar och serviser av porslin!! --och hur mycke sprit som helst!! Redan när man satte sig kom champagnen in!! –och när piloten lämna marken med hjulen!! --rullade barvagnen åt motsatt håll!! Alltid en Gin å tonic först!! --man vet aldrig om malariamyggen står tätt i Chicago!! –särskilt på hösten?? Sedan var det fyra rätters middag, med utsökt vin!! --bara man inte kom in med lax?? --för det gillade jag inte. Vanligen fanns det dock välhängd stek, för oss som föredrog mat för män!! –d v s för amerikanare!! Till kaffet måste man ju ha en Irish Cream, som till flygvärdinnornas förvåning jag alltid hällde i kaffet!! Sedan en dubbel, eller trippel, riktig tjärsmakande Single Malt Whiskey!! –absolut inget vatten eller is!! Man späder aldrig en Maltis!! Gissa om man sov gott?? -till surret från DC10:an.
Det var med blandade känslor jag klev av på O’Hara?? Ja, --det var inte så att jag hade en hang over!! --nej, sist jag var där, 1979, stod det en jättelik svart rökpelare upp från landningsbanan. En DC 10:a hade tappat en motor och störtat vid starten mot LA. Alla strök med, bl a en kollega från konferensen jag deltagit i. Jag skulle själv med en DC-tia till Phoenix någon timma efter. Vi flög praktiskt taget genom röken. Gissa om jag är flygrädd??
Den mörkhyade, tungviktaren som skulle kör mig i Limo!! --in till det flotta SAS Radisson i Chicagos centrum, var mycke vänlig och visade mig hur jag kunde hälla upp mig egna drinkar från baren i Limon!! –ja, det var första gången jag åkte Limo!! Genom högtalarsystemet från ”Cookpitten” frågade han om jag ville något ytterligare?? Jag hällde upp en coke och frågade vad man skulle göra på kvällen i Chicago?? Sir!! –you must visit the blues bares!! Fantastic music!!
Hotellet var gammaldax, men otroligt elegant!! Perfekt rum!! --med utsikt mot ”the Lakes”!!
Vem betalade det här?? –ja, inte det svenska skattsystemet, utan det amerikanska!! Jag var inbjuden till en konferens?? –with all expenses covered!! Jag ger mig tusan på att det var energidepartementet som betalade!!
Jag hade en dag extra på mig?? --att bekanta mig med Chicago. Vilka var då mina intressen 1988?? –jo, fossil, konst och gatufoto!! Jätteödlorna såg man på Field Museum of Natural History, otroligt påkostat och intressant!! Impressionisternas verk på Art Institute of Chicago, går inte av för hackor!! –här kan man sitta å glo i timmar. Detta museum har ofta bra fotoutställningar också!!
Sedan var dags att dra ut på gatufoto!! Man fick se upp så man inte kom in på ”farliga områden”!! Gatulivet varierade mycke i centrum av staden. Det var till och med balettuppvisning vid ett övergångsställe!!
Här är Chicago 1988.
Vi svenskar talar ju ibland lite föraktfullt om det amerikanska sättet att leva?? Nu tror jag inte alla amerikaner är så här inskränkta, men det finns en risk att några är det. Åtminstone tycktes reklamgubbarna tro det!!
On my mind!! Chicago 1988.
Som jag nog sagt tidigaret, det va andra tider då, i alla fall när man flög i första klass!
Varma handdukar, och egen stevardess! :) Och vilket benutrymme!!
Å vid ett tillfälle så satt jag i andrapilotens plats och fick information om knappar och reglage!
Suck, så var'e då! ;)
Å nu blir det mer nostagisnack, ursäkta mej Bob!
Bodde vid tillfälle i London på ett hotell!
"Hotellrummet" hade en möblerad hall, två rum och kök och badrum!
"Matsalen" i bottenvåningen hade ett års bordsväntetid!
Men det va bokat i tid som tur va! :)
/B
Nostalgi är skönt. Man får hoppas att det väcker minnen hos andra, som hos Dig. Annars undrar man ju vad det är för mening. Kanske alla bilder bara är nostalgi?
Mvh
Bob
Rundgång i ditt fall och väl unnat.
Nostalgi kan man nästan inte få för mycket av.
Ha de'
Johan
Ja det är för grymt!
Det gäller att ta tillbaka lite då och då.
Good old days!
Ha det bra
Bob