#4115. Bildkomposition

Det här ett alltid lika svårt?? --och de flesta undviker att intressera sig?? Alltså kommer få att läsa den här bloggen?? Mig veterligen skrivs det mycket få böcker i ämnet idag?? –vi har i alla fall en??

Intresset var nog bättre en gång i tiden?? –för 1952 publicerade Ulf Hård af Segerstad boken BILDKOMPOSITION, där omslaget är formgivet av Olle Bærtling.

Juniorplåtis fick den här boken 1960, som dubbelt avgångspremium, av min klassföreståndare Torbjörn Tynelius. Den är läst många gånger av eleven och det är lika svårt varje gång att förverkliga bildkomposition i fotoflanerandet??

Man hinner inte med?? –och det är nog orsaken till att de flesta gatufotograferna sällan lyckas i bildkomposition?? Det hjälper inte att man försöker lära av Henri Cartier-Bresson?? Kanske är det så att, antingen har man det eller så har man ingen chans att lära sig?? Det gör det nästan lika svårt att medvetet bryta rätt känsla för bra bildkomposition??

Här kommer ett försök:

Kaja i Lund anno 2022-10-08

2022-10-13 09:22   wirja

Ja, det är svårt. Är det så, enligt reglerna, att gatstenarna är rätt placerade medan fågeln sitter på fel ställe (?). Å andra sidan tycker jag att det är fågelns placering som gör bilden. /JE

Besvara

Svar från Bob Bovin 2022-10-13 17:33

Hej Jan Eric,
Det var fågelns placering som retade mitt sinne, redan på torget.
Men det är svårt.
Hälsningar från
Ninni och Bob

Svara

2022-10-13 15:09   Wolfgang

Fågelns placering går mot regeln, men just därför är det en bra bild! Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från Bob Bovin 2022-10-13 17:34

Hej Wolfgang
Bra att du förklarade för mig. Jag var vilsen.
Ha en fin weekend
Bob

Svara

2022-10-13 16:41   Khalad

Blev bra med kajan där. Eller kanske är det en råka? Såna har vi inte här uppe. Häsningar/ Björn

Besvara

Svar från Bob Bovin 2022-10-13 17:36

Hej,
Ja det kanske inte är så dumt.
Ha det väl
Bob

Svara

2022-10-13 21:24   Måns H

Trodde bloggen skulle handla om gatsten, ett ämne jag är insnöad på! Längst hitåt ser man en ovanlig mönstersättning, rektangulär sten i raka rader; i mitten kubisk rödaktig granit satt i klassiska sammanflätade bågar, längst bort sten i tämligen raka rader. Ovanlig syn!

Du verkar ha hamnat på nåt som ligger nära den s k tredjedelsregeln, eller kanske nåt ännu mer avancerat då det gäller stensättningen. Fågelns placering i bild blev bra, inte alltför regelstyrt!

Ska man låta regler styra kompositionen? Om man vill så är det väl OK, själv kör jag på gehör men ibland får rutnätet i bländaren eller datorn hjälpa till.

(Egendomligt nog har jag jobbat som teckningslärare på universitetsnivå. Varken synnerligen kompetente seniorläraren eller jag försökte lära ut regler utan koncentrerade oss på att studenterna skulle lära sig titta aktivt och lära sig fästa det de då såg på papperet.)

Besvara

Svar från Bob Bovin 2022-10-13 22:05

Hej,
Om du är insnöad på gatsten så kanske du kan se vilket område, stenbrott, som de kommer ifrån och vilken bergart det är för de olika färgerna. Nu var jag stygg. Det är svårt att namnge bergarten utan att se ett färskt klyft. Jag har ett ytligt hum om mineral och petrologi efter ett läsårs studier vid LU. Mineralogi är mycket intressant och jag har haft turen att upptäcka ett nytt mineral och struktur bestämt Cu4O3.
När jag tog bilden kände jag ingen medveten komposition så det blev som det blev.
Man blir ju impad av att du varit teckningslärare, då har du säkert känslan för komposition som är eller inte är bra.
Ha en fin weekend
Bob

Svara

Måns H 2022-10-13 23:33

Det där med teckningslärare var en ren slump, råkade ingå i ett annat jobb, utbyteslärare i USA, men var lärorikt för mig. I den mån jag har utbildning så är det på arkitekturskolan på KTH.

Röda stenen är väl nån sorts granit, rimligen från Bohuslän. Den gråaktiga skulle jag killgissa på nåt mer vulkaniskt ursprung kanske från Skåne?????

Svara

Svar från Bob Bovin 2022-10-14 10:15

Hej Måns,
Min gissning är att utbildningen på KTH angående gatsten kanske in är så detaljerad. Historiskt sett så är det Bohusgranit och granit från Blekinge. Men även kring Stockholm fanns gatstens brytning. På de här områdena fanns det finkornig grå granit, vilket var eftertraktat. Ville man ha mer rödaktig granit så fanns den i brotten med Smålandsgranit.
Det här är grova drag, men det finns böcker skrivna om våra stenbrott. Bland annat av Nyttosten i Sverige av P. H. Lundegård.

Ha en fin weekend
Bob

Svara

Måns H 2022-10-14 10:50

Nu då du säger Blekinge tycker jag att stenen på bilden ser lite grovkorning ut, kanske därifrån? Eller Småland?

Mycket lite om gatsten på KTH! Jag blev intresserad då jag jobbade med Visby, lyckades övertyga Gotlands kommun att stensätta gränderna i stället för asfalt. Stenen fanns i förråd, så det var "bara" jobbet som kostade, vi lade upp ett 25-årsplan som faktiskt har genomförts.

På KTH gjorde vi studiebesök på Kolmårdens marmorbruk. Vår professor hade formgivit en trappa i NK:s tillbyggnad med handledare av marmor. Bortåt sex meter långa utan skarvar. På plats på bruket sa han att han inte begripit att det var omöjligt att ta fram så långa och smala delar och få dom till bygget och på plats utan att gå sönder, men nu bara var full av beundran att dom klarat det som egentligen var omöjligt.

Svara