#3055. Förbluffande bra färgfoto med en gammal Leica??

När den här kameran byggdes 1930 fanns det inga färgfilmer att köpa för en amatör?? –det var svart-vit negativ film som gällde. Objektivet var tillverkat utan tanke på färgfoto??

Leica fabriken i Wetzlar var i början av 1920-talet tillverkare av mikroskop, vars linser var betydligt mindre. Kamera linserna var större  i de första Leica kamerorna sålda 1925. Men man visste hur man slipade glas och beräknade strålgångar i linskombinationer. Men man visste väldigt lite om ytbeläggning av glasytor för att ta bort återreflexer mellan glasytorna.

Så man skulle kunna tro att den tidens linser skulle va kass i att transmittera ljusstrålar av olika våglängd?? Men det är inte så illa som man skulle tro?? Seniorplåtis laddade sin nyservade Leica Ia, med serie nummer 32832, med den negativa färgfilmen Portra 400:

Leica Ia med fast Elmar 50/3,5

Under en solig dag av fotoflanerande togs de här bilderna med bländare 9. Vi kollar först hur en obehandlad TIFF-fil ser ut utan någon bildbehandling:

Bild av Lunds nya spårväg anno 2019-10-23. Bild direkt från filmskanner.

Om vi nu släpper seniorplåtis otillräckliga kunnande i bildbehandling med LR 6 och PS 5 så ser bilden ut så här:

Bildbehandlad bild från ovan medelst huvudsakligen höjd kontrast och någon skärpning med ”smart sharpening” i PS

Vi tar nu ytterligare några bilder från samma eftermiddag. Alla har blivit bildbehandlad som bilden ovan:

Lund anno 2019-11-08

2019-11-16 07:52   light

Om jag får säga min ringa och högst obetydliga mening så tycker jag nog första spårvägsbilden ser mest "naturlig" ut.

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 08:10

Hej,
Din mening är lika mycket värd som vems helst.
I mycket är det en smaksak vilken bild man föredrar. Tyvärr är även skannern en del av processen så filen som kommer därifrån är inte hela sanningen, lika lite som negativet och objektivet egenskaper.
Du har rätt i att den skannande bilden är behaglig med ett visst dis. Den andra bilden är min tolkning av hur det såg ut när jag tog bilden.
Den digitala kameran har en fördel, eftersom man kan kolla hur bilden ser ut direkt. Men sällan är ser det ju ut som verkligheten.
Ha det väl
Bob

Svara

2019-11-16 08:55   Nils Bergqvist

Dom gamla objektiven från Leitz är inte att förakta. Förutom antireflexbehandlingen så står dom sig riktigt bra. Min Summar från1935 är bara lite dimmig, men det kan utnyttjas bildmässigt. Upplösning och detaljåtergivning är på topp, om än lite mjuk, men som sagt, det kan ge fördelar åt bilden 🙂

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 09:01

Hej,
De har sin karaktär. De är naturligtvis inte samma prestanda som moderna objektiv. Men i sin enkelhet är de användbara, mer än man tror.
Det finns ett industrihistoriskt värde. Än så länge.
Några tycker det är underhållande att se hur det fungerade i gamla tider.
Ha det väl
Bob

Svara

Nils Bergqvist 2019-11-16 09:13

En som utnyttjat detta med gamla objektivs egenskaper, är Sally Mann. Världsberömd för sina bilder. Till hennes serie med landskapsbilder från södern, letade hon efter gammal storformatsoptik med defekter och egenskaper, även skadade, och det blev ju riktigt bra rent bildmässigt och känslomässigt. Gamla objektiv är inte bara historiskt intressanta.

Svara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 09:36

Hej Nils,
Ja, man kan inte mer än beundra Sally Mann. Hennes bilder är både vackra och provocerande. Hon är ett lysande exempel på en fotograf som kan visa att den nära omgivningen kan ge mycket.
Gamla mässingsgluggar ser ut att gå upp i pris. Kolla senaste LP auktioner.
Ha en fin lördag
Bob

Svara

2019-11-16 09:18   Benganbus

Inga nyheter e bra nyheter! :) Fint det här! /B

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 09:42

Hej,
Jag som trodde det här hade nyhetsvärde 🤔.
Kanske det är en redan känd sanning i vida kretsar 🤠
Klapp
Bob

Svara

2019-11-16 10:17   syntax

Trevliga bilder – men Portra 400 är kanske inte filmen att visa vad en gammal Elmar går för.
När det gäller internreflexion och slöjor i gamla objektiv som saknar antireflexbehandling, så intar Elmar 3,5/50 en särställning. Många tror att det här objektivet bara är en kopia på Zeiss Tessar – och så ser det ut när man betraktar principritningen. Ändå har Elmaren betydligt bättre transmissionsförhållanden än en Tessar - beroende på ett smart knep av konstruktören Max Berek. Genom en mycket krävande omräkning av Tessarkonstruktionen lyckades han med att flytta den optiska medelpunkten så att bländaren kunde läggas mellan den första och den andra linsen, istället som hos Tessaren mellan den andra och den tredje. Det betyder att när man bländar ner objektivet, så bländar man även av fler reflekterande linsytor.

När Elmar 3,5/50mm fick en enkel antireflexbehandling på tidigt 1950-tal, gav det genast en reflex och slöjfrihet med motljusegenskaper som ett modernt objektiv med Multi Coating.

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 11:01

Hej,
ISO 400 hjälper en del i mörka tider. Jag är dessutom inte så kunnig att jag ser så stor skillnad mellan denna och ISO 100. Mer än finkornigheten.
Jag skall prova dia filmen Ektachrome E100 med C41 framkallning hos Crimson. För gatufoto är inta filmen hela världen.
Elmar konstruktionen är verkligen klurig. Synd att jag inte känner till något 24 mm objektiv med den konstruktionen.
Ha det väl
Bob

Svara

syntax 2019-11-16 11:24

Reflexproblematiken var av verkligt allvarligt slag. Vid antalet fristående linser av: 1, 2, 3, 4, 5, och 6, ökar antalet linsfläckar med: 1, 6, 15, 28, 45, och 66. Man prövade allehanda knep, men objektivutvecklingen hotade att gå helt i stå.
Saken räddades av att professor Alexander Smakula hos Zeiss i början av 1930-talet arbetade fram den moderna antireflexbehandlingen. Patentet ligger på den första november 1935, och täcker även Multi Coating. De första civila objektiven med denna supernyhet tillverkades 1940. Det handlade om Zeiss Sonnar 1,5/5cm T.

Svara

syntax 2019-11-16 11:57

Jag måste fylla på lite till... :-)
Detta är kanske den enskilt största revolutionen inom optisk utveckling - och något som de flesta inte vet mycket om.
Alexander Smakula var hjälten för dagen - och chefen för Zeiss beräkningsbyrå Ernst Wandersleb lär ha sagt: "Här har vi i åratal suttit och räknat fantasiobjektiv för skrivbordslådan. Nu kan allt göras."

Svara

2019-11-16 11:44   ehrsa

Det här fungera bra! Det är uppenbart på min skärm! Ser kanske bättre ut än många andra analoga bilder som brukar visas här på bloggen! Kul!
Hälsn!

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 11:58

Hej,
Du har nog en bra skärm. Så bilderna blir bra.
Det gläder mig.
Ha det väl
Bob

Svara

2019-11-16 19:16   Erik Madsen

Hej Bob - dina bilder ser väldigt fina ut på skärmen här i Roskilde.
Jag gillar Portraens färger som jag har provat att simulera digitalt i min X100F, men det är inte lyckas riktigt än. När allt kommer omkring tycker jag om det och fortsätter mina försök, trots vad någon tycker om det :-) he he. Det är inte en film som jag har provat under min analoga period.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-16 21:56

Hej Erik,
Jag har aldrig försökt att använda färdiga profiler från tillverkarna av kameror. Kör alltid RAW om jag inte skannar film.
Jag tycker det är lättare att redigera varje bild. Varje bild kräver sin karaktär på det sättet.
Ha en fin kväll
Bob

Svara

Erik Madsen 2019-11-16 23:45

Hej igen.
Når jeg prøver at simulere bruger jeg kun de færdige profiler i kameraet som udgangspunkt. Derefter justerer jeg både highlights, shadows, color, grain og aller vigtigst white balance. Gemmer dem som mine egne presets og leger at det er en film. Fotograferer som i gamle dage med dias, som vi jo fik færdige hjem fra fremkaldning. Det synes jeg er sjovt. Det udelukker jo ikke, at jeg også kan redigere engang imellem, hvilket jeg da også gør.
Med mange venlige hilsener fra Erik.

Svara

2019-11-18 23:38   ojanson

Det behövdes någorlunda färgkorrigerade objektiv även till svartvitt. Bilderna blev oskarpa annars.
Tekniken att kombinera kron- och flintglas användes redan på 1700-talet.

Besvara

Svar från Bob Bovin 2019-11-19 08:36

Hej,
Det har du rätt i.
Redan i början 1600-talet testade autodidakten Antoni van Leeuwenhoek konvex lins i ett mikroskop som kunde förstora upp till 250x.
Redan i mitten på 1700-talet konstruerade engelsmannen Dollond den akromatiska dubbletten med kron och flintglas. Det var för ett teleskop.
Så grunderna fanns för konstruktion av objektiv redan tidigt.
När de monokroma kamerorna kom hundra år senare så var objektiven inte så tokiga.
Ha det väl
Bob

Svara

ojanson 2019-11-19 20:13

Precis. :-)

Svara