SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#2882. Nu är vår Leica II från 1932 redo för fotoflanerande

Många tycker det här är ointressant och det må så vara?? –men det är riktigt kul att förenkla fotograferandet till den nivå det en gång var?? –när ingen elektronik var inblandad.

I början av 1932 började Leitz i Wetzlar tillverka en kamera med inbyggd avståndsmätare, mekaniskt direktkopplad till det utbytbara objektivet?? Den då modernaste kameran som kunde köpas i många fotoaffärer i Europa. Imponerande 29801 stycken Leica II (black) tillverkades det första året 1932!! Här är No 74174, dvs den 2974 kameran som lämnade fabriken.

Leica II No 74174 (1932) + Leitz Hektor f=2.8cm 1:6.3 No273706 (1935)

Seniorplåtis köpte den här kameran i år på eBay från en tysk firma i Langen, som kränger många gamla Leica kameror på auktion. Den kostade strax under 2 laxar och hade dålig klädsel. För 500 spänn inhandlades nu laser-tillskuren läderklädsel från amerikanska hugostudio.com. Christer på Kamera mekanik i Malmö klädde om kameran och gjorde CLA (Cleaning, Lubrication and Adjustment). Seniorplåtis var dock inte nöjd med resultatet utan gav kameran till Jonas på Analog kamera Stockholm i Sundbyberg för genomgång och justering av slutartiderna. Jonas gjorde ett excellent jobb och kameran är nu tip top!!

Med ett vidvinkelobjektiv från 1935, köpt av Red Dot Camera i London för 7 laxar och en modern sökare från Panasonic i Tokyo, för 4 laxar, så blir det här en ganska dyr kamera för fotoflanerande. Den stannar inte under 15 laxar påpekade assistent Ninni.

En första testrunda gav följande bilder på en Kodak Portra 800 negativ färgfilm:

Vykort från Lund anno 2019-05-18 tagna med Leica II + Hektor 28/6.3

Inlagt 2019-05-27 07:21 | Läst 4935 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Hyfsat resultat. Lite grälla färger kanske? Varför inte Kodak Portra 160?
Du har alldeles rätt i att det är kul att bemästra en gammal kamera. Det ger fotografiska insikter, och det har en kontemplativ dimension. När man bemästrar den gamla tekniken, ges det samtidigt rådrum för lite funderingar kring motiv och meningen med den fotografering man just håller på med.

Det där med teknikhistoria är lite knepigt. Man håller så lätt på ”den bil” man råkat köpa. Leica II var ingalunda den modernaste kameran man kunde köpa året 1932 – det var Contax I från Zeiss. Tekniskt var den mycket överlägsen Leican och det stora objektiv och tillbehörssystemet gjorde den till vår första egentliga systemkamera.
Det var Contaxprojektet hos Zeiss som man hade fått korn på hos Leitz i Wetzlar, och det var därför som man skyndsamt försåg sin egen kamera med en avståndsmätare – en avståndsmätare som dock inte kom i närheten av den som Contax I ståtade med.
Nu var Leica lite billigare än Contax, och en bra bit smidigare – den sålde således bra. Contax I var ingen riktig framgång för Zeiss, och man stagade upp den saken först med Contax II året 1936. Då sopade man istället banan rejält med Leica, som inte hämtade sig riktigt förrän 1954 (Leica M3).
Det är lite okänt i dag att under 1930- och 1940-talen var det Contax som var den dyrare av dem två – och hade högsta statusen.
Trevligt att se att kameran, efter sin långa resa genom verkstäderna, nu är ett förnämligt och robust fotoredskap!
Svar från Bob Bovin 2019-05-27 10:50
Hej,
Ja det blev lite turer. Men en gammal gäst till kamera får nu visa vad man kan göra inom gatufoto.
Vi ses
Hälsa
Bob
Jag tycker det här e mycket intressant det du skriver om Bob! :) Å man kan inte skriva så det passar alla, eller gillas av alla, då blir det bara mellanmjölk av det hela! Det e nördar som kryddar tillvaron! ;) Å färgerna e ungefär som på de vykort som jag har i en bok om just vykort! :) Å Kameran e onödigt snygg! Det e det där svarta utförandet som snyggar till det liksom!
B)
Svar från Bob Bovin 2019-05-27 10:58
Hej,
Det är en intressant kamera för sin enkelhet. Det är väl klart att de flesta tycker det är mög jämfört med dagens flaggskepp med 100 MPix bilder. Men de senaste Fuji och Olympus ”impa på mig” kamerorna blir för tunga för mig. Varför inte tävla om att göra den minsta superkameran.
Den är snygg i svart och ändamålsenlig för flanören.
Klapp
Bob
Stort grattis, Bob! Härligt att se och läsa om den kameran och Du har kunnat få den fungerande och snygg att se på! Jag håller även med Peter och Bengt!
Bästa resultaten blir nog i svartvitt, eftersom den är byggd för det.
Hälsningar
Wolfgang
Svar från Bob Bovin 2019-05-27 12:32
Hej,
Jo, när de byggdes var det ovanligt med färg. 1938 kom de första färgfilmerna kommersiellt. Nu föredrar jag färg och sedan omvandling till monokromt om det passar. Man får försöka hitta en färgskala man trivs med. Jag vill inte framkalla själv längre utan föredrar C-41 filmer. Nu finns ju monokrom Ilford XP2 och den ser ok ut med C-41 framkallning hos Mattssons.

Ha det väl
Bob
syntax 2019-05-27 14:46
Hej Wolfgang
Dåtidens objektiv var byggda för svartvitt, i den bemärkelsen att det nästan bara fotograferades svartvitt. Annars fanns det ju färgfilm, och det funkade då som nu. Den dåtida Agfacolor (som var en diafilm) hade bra färger och en utomordentligt bra hållbarhet. Den kände Frankfurtfotografen Paul Wolff som även var doktor i konsthistoria, fotograferade under kriget all kyrkokonst han kom åt på Agfacolor - sedan grävde han ner filmerna på säker plats. Därför har vi det kvar i dag. De allierade bombade nämligen sönder nästan rubbet.
Vill man plåta färg i dag med 1930-talsoptik, finns det egentligen bara en lämplig film - nämligen Kodak Ektar 100. Den har kraftfulla färger som efter lämplig bildbehandling ger ett resultat som påminner om dagens digitalkameror. Bobs resultat här ovan tycker jag med förlov sagt är underligt.