SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#2764. Min kinesiska cloisonnè reservoarpenna

Man är nog helt passé om man skriver på papper?? --med en reservoarpenna??  Men det känns på något sätt viktigt att skriva ned något för minnet?? –när det sviker för dagen??

Just att skriva med bläckpenna väcker traumatiska minnen från första klass?? –då man hade rättskrivning med ”stålpenna” doppad i blått bläck?? Seniorplåtis kom alltid efter när fröken Pettersson dikterade texten som skulle skrivas?? Gråten var nära och stavning blev kass?? Fröken gav alltid bannor för det dåliga resultatet?? Senare drog jag som lärare alltid slutsatsen; döm aldrig ut, ge i stället beröm!!

När assistent Ninni och undertecknad kom till Peking 1986 såg vi början av kinesernas snabba utveckling mot en ekonomisk stormakt??

Inget kunde stoppa kinesisk utveckling anno 1986

Om ett land skall utvecklas måste invånarna kunna skriva?? –och här i Kina har man en lång tradition av beundran för den skrivna texten. Så varför inte köpa en penna i den tidens centralstyrda varuhuset för hantverk?? Vi köpte flera, men en tyckte jag speciellt mycket om?? –och den använder seniorplåtis än idag:

Stilleben med kinesisk penna

Hantverk var mycket billigt i Kina vid den här tiden?? –och vi betalade bara några kronor för pennan?? –som är vackert byggd i metall med cloisonnè dekoration?? Idag kan man köpa liknande ”Golden Star” penna på nätet för runt tusenlappen!!

Inlagt 2019-01-29 07:28 | Läst 6040 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag har samma erfarenheter som du från välskrivningen i skolan med stålpenna och bläck. Ändå föredrar jag idag en gammal reservoirpenna framför kulspets vid allt skrivande.
Den kinesiska pennan är vacker. Fungerar den väl?
Hälsar Jan Eric
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 11:15
Hej Jan Eric,
Den fungerar väl om man vill ha ganska tunn skrift. Så jag tycker om den. Jag skriver även med en Mont Blanc Meisterstuck som jag fick av min son för länge sedan.
Jag har slutat med gamla stålspets pennor.
Hälsa väl
Bob och Ninni
Kul! Själv har jag alltid en reservoirpenna i skjortfickan som dagligt skrivdon. Tror jag har 8 - 9 st, alla utom 2 med guldstift (bara en eller två igång i taget, förstås).

Finns ett hyfsat utbud av nya kinesiska på Tradera, har jag sett. Men nu har jag så det räcker....
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 19:25
Hej,
Jag trodde inte vi var många kvar som skrev med fontain pen. Kul att du gör det.
Lycka till
Bob
Snygg penna! Å häftiga namn dom har på sina produkter!

Å här e en till med bläckhornsminne! (Kommer även ihåg när jag såg min första kulspetspenna, måste ha varit runt 1947 eller 1948)
Time pass liksom...
/B
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 19:26
Hej,
Konstigt nog kan jag också de den knubbiga kulspetspennan pappa hade.
Jag tror kineser har fantasi, det måste man nog ha i en totalitär stat.

Klapp
Bob
Trots högsta betyg i välskrivning var jag som vänsterhänt illa berörd av `bläckperioden´
så blyertspennan blev min bästa vän;) Men som flera skriver här känns det lite extra personligt att skriva för hand och med bläck. Så även jag kan ibland skriva några rader med bläck på Lessebo´s textilpapper när det skall vara lite extra högtidligt.

Skriver dagligen för hand med min absoluta favorit sedan flera år, en modern `bläckpenna´ från Mitsubishi Pencil, typ uni-ball eye micro som är perfekt för en vänsterhänt dagbok-skrivare.

Din kinesiska penna ser fin ut!

/Stephan
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 19:30
Hej,
Ja, någon handstil har jag aldrig haft. Men det är kul att skriva. Japanerna har många moderna Penn typer. Där är ju skrift en kulturkraft.
Lumppappaer det är ju kultur.
Ha det gott
Bob
Bob, jag visste inte att kineserna hade bläckpennor!
Jag lärde mig att skriva med stålpenna sedan1949 som man doppade i bläck. Alla i klassen som var vänsterhänt fick lära sig att skriva med höger hand, eftersom den vänstra handen som höll pennan var i vägen för den skrivna texten, när bläcket fortfarande var vått.
Senare kom kulspetspennorna omkring 1955 som dock fördärvade den snygga handstilen, bara reservoarpennan var tillåten och i Tyskland kunde man köpa en sådan skolpenna som hette Pelikan.
All den manuella bokföringen fick skrivas med bläck. Inget annat var tillåten i bokföringslagen, men sedan kom översvämningar i Hamburg i början av 60-talet och källarna, där man arkiverade bokföringen, blev vattenfyllda, med påföljden att bokföringen som var skriven med bläck var svårt att läsa på grund av vattenskadan.
Sedan dess tilläts bokföringen med kulspetspenna dock med dokumentärbläck.
I många tyska företag undertecknas brev och kontrakt fortfarande med reservoarpenna, oftast med den dyra och utmärkta MontBlanc.

Hälsningar
Wolfgang
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 21:34
Hej,
Tack för den intressanta storyn från den noggranna tyska bokföringen. Jag tror det var något liknande här i Sverige. Stålpennan var ett svårt verktyg för skrift.
Nu är jag god vän med bläcket, men har fortfarande dålig handstil.
Pengar är som kameror, det är kul med en gammal trotjänare.
Ha det gott
Bob
Ansluter mig gärna till bläckskrivarna med stålstift. Fasan var när jag inte skakat ur det alltför flödiga bläcket redan i bläckhornet utan istället fick en jätteplump i skrivboken......Hälsningar/ Björn T
Svar från Bob Bovin 2019-01-29 22:28
Hej,
Det hände mig också. Jag missade ord helt också, därför att jag inte hann med.
Ha det bra
Bob
2020-12-09 14:05   En frankofil
Du har använt fel apostrof. (cloisonné)
//en frankofil :)