SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#1619. Får man hantera historiska bilder?? –hur som helst??

Det är en svår moralisk fråga?? –speciellt som det inte alltid finns någon att fråga?? Får man fritt framställa kopior eller boksidor?? –med tekniskt annorlunda utformning.

Jag kom att tänka på det när jag såg bilder av Tore Johnson, så som de visas av Nordisk museum på nätet och i boken. Fotograferna på NM har skannat Tores bilder och lagrat dem digitalt. De har städat bort damm och repor?? –mycket bra. De bevarar helt enkelt hans bilder för framtiden?? –heders.

Tore Johnson gav ut sin första bok redan 1952: Paris hemliga tecken. Förlag Wahlström & Widstrand, tryckt av Bröderna Lagerström, Stockholm. Texten i boken är skriven av Göran Schildt. Det är en underbar bok, full av humor och underfundighet i bilderna. Trycket är på glättat papper, men med varierande kontrast och svärta. Många av bilderna är för mjuka och för kontrastlösa?? --tycker jag. Skuggorna har för dålig svärta. Hans nästa bok Okänt Paris är tryckt av Nordisk Rotogravyr på matt papper och den boken har mycket bättre kontrast och svärta.

Om vi går tillbaka till den första boken och jämför den med den nya boken på Nordiska museums förlag. Låt oss jämföra samma bild i de två böckerna:

Överst den nya boken från NM.

Här ser man den stora skillnaden. Jag vet inte om man kan anta att Tore kopierade bilden och därmed valde en mjuk kopia från 6x6 negativet. Kanske han kände att det motsvarade den komiska situationens ljusförhållanden. När sedan NM valde en mer mörk och kontrastrik kopia i den nya boken så följer man alltså inte tonen i Tores gamla kopia??

Skall man göra så här?? –jag vet inte helt säkert?? Rent tekniskt är ju NM:s tryckning av boken superb?? –helt i dagens anda?? Den att göra bästa tekniskt perfekta bilden ut från negativet. Nästan perfekt svärtning och så bra tonomfång som går att få??

Men har man tagit hand om Tores intentioner om hur det såg ut den dagen?? Ja, det får vi aldrig reda på??

Inlagt 2015-10-04 07:49 | Läst 2890 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Jag tycker att man ganska ofta ser äldre fotoböcker med låg kontrast precis som i din bok från 1952. Jag har alltid dragit slutsatsen att det i de flesta fall beror på att tryckeritekniken inte tillät bättre tryck utan att det blev för kostsamt (men jag är inte expert på området).

Jag har några kopior av Johanssons parisbilder som Hammarskiöld gjorde 1982. De har den mera mustiga gråskalan liknande bilderna som Nordiska gjort. Även om det inte är Johansson själv som gjort dem så är det kanske en indikation på hur han normalt kopierade sina bilder.

Om nordiska kopierat bilderna kan man väl förmoda att de skrivit ut dem så att de är lika originalkopiorna i kontrast(?). Eller har man skannat negativen?

Detta är en svår fråga och jag tycker allmänt att man skall försöka efterlikna fotografens tolkning av bilden genom att titta på originalkopior om möjligt. Om det inte är möjligt får man kanske se museifotografernas kopia som en fristående tolkning av bilderna.

F
Svar från Bob Bovin 2015-10-04 14:45
Hej,
Tryckeritekniken varierar ju för olika böcker och den här boken är ganska kontrastlösa, men inte alla bilderna. Detta gör det hela svårbedömt.
Trevligt att du har kopior av Tore Johnsons bilder.
Ja man skall nog följa fotografens stil om det är möjligt.
Ha det bra
Bob
Vilken bild helt i din stil.
Men det var inte motivet det gällde.

Tror Tore J visste hur han ville ha det annars
hade de väl fått tryckt om boken.
Han var säkert med vid tryckningen.
Det är man väl alltid i dag.

Min barnbok misslyckades i trycket än
Jag var med. Novis som jag var borde
jag haft sakkunnig med.

Jonen påstår det är bättre med bilder som absolut inte är hårda på barn.
Så kanske Tore J tänkte.
Nu dags städa upp inomhus.
Ha det gott både du och Ninni.
Jonen har det läser lyssnar på store - min också - idolen Jan Lundgren
Gun-Inger
Svar från Bob Bovin 2015-10-04 14:49
Hej,
Ja den bilden skulle man vilja ta någon gång.
Idag kollar man nog noga om man är fotograf.
Det fanns en tid då man inte gjorde så hårda kopior, men efter 1950 började nog svärtan komma in efter stilen i tidningen Se.
Ha det så bra ikväll
Bob och Ninni
Hej Bob Intressant läsning.
Jag tycker nog att den äldre boken med sitt ljusare kontrastlösare uttryck är att föredra.
Jag hade nog inte reagerat om jag enbart sett den senare boken,.Men när jag nu ser de bredvid varandra, känns den tidigare mer "äkta" Tankarna för mig tillbaka .Det var då det.
/ Bengt
Svar från Bob Bovin 2015-10-04 14:51
Hej bengt,
Det är intressant att du gillar den gamla boken, med mjukare bilder. I mina egna bilder är jag nog lite för hård, borde nog bli mjukare.
Ha en skön kväll
Bob
När jag arbetade som fotograflärling på tidigt 1960-tal, så fick jag göra om bilden om den va för mörk!
Detaljer skulle finnas i hela bilden, från det mörka till det ljusa!
Jag tror man mörkar ner bilderna numera!
"Fin svärta i bilden!"
Trend eller mode?
/B
Ps. Riktig kamera på din bild! :)
Svar från Bob Bovin 2015-10-04 14:58
Hej Bengt,
Du har sätt att man ofta jagar svärta i bilder. Kanske det är Ansel Adams fel, med sitt Zonsystem. Han la ju alltid med något svart och sedan teckning i hela bilden ut till vitt.
Detta ser man ju idag också när datorn kan kontrollera detta ganska bra, och även i utskrift.
Man fick ofta göra om på den gamla tiden, men i mitt fall berodde det nog på att jag inte va så skicklig. På Östgöten var det bråttom och ingen ifrågasatte kopian från fotografen, det fick bli som det blev. Det var ju plast klichéns tid.
Roffe har väl siesta?
Bob
Svar från Bob Bovin 2015-10-04 15:06
P.S. Den var till stor nytta på sextio- och sjuttiotalet. Undrar om det har gjorts någon bättra kamera? Duger helt idag om man vill soppa film.
D.S.