Du har alldeles rätt, det finns ingen orörd natur. Det finns inte längre någon urskog. Vid min sommarvilla på Åland äger jag tre hektar mark. Där är skogen orörd åtminstone de senaste 150 åren, Mossor lavar, insekter och djur har en liten skyddad enklav. Närmare orördhet kommer man nog inte i dagsläget.

Det var en tid när vi trodde att slänger vi skiten i sjön eller havet så är skiten borta. Stugägarna runt storsjön leder avloppet ut i den sjö som dom sedan badar i. Om vi tar Sverige så skyller jag mycket på skogsindustrin. Vid storas fabrik i Skutskär är det så mycket kvicksilver så man törs inte röra om i hamnbasängen. Vid Mackmyra sulfit, där jag själv jobbat släppte man ut lut och syror direkt ut i ån. Det allra giftigaste gick i ledning till Gävle och ut i hamninloppet. Idag ser vi resultatet med döda bottnar och giftig fisk.
Skogsindustrin försöker inbilla oss att all skog en gång varit avverkad. Räknar man med samernas dagliga behov av ved och räknar det som avverkning så kan jag förstå att man säger så. I den skog jag beskriver i min blogg har det funnits massor av skogsskiften mellan 150 - 200 år. Idag avverkade med motiveringen att " det växer upp ny skog ". På min blogg från 2012-09-01 ligger en vedtrave med granar mellan 150 - 250 år. Prover togs på några tallar över 250 år. De smågranar på bilderna är över hundra år. I konkurrensen om ljuset växer dom väldigt sakta de första 100 åren. Det här vill ingen skogsägare ha utan ersätta med produktionsskog.
Sten