137 |

Gestalta Folkhemmet

En kul tävling som jag har lagt stor möda i att sätta mig in i och försökt gestalta. Ganska tidigt snöade jag in i punkthusen på Rektorsgatan, vi är alltså i Helsingborg. Här är mitt första bidrag av tre.

Det är alltså endast denna bild i detta inlägg Måns, de andra får ses som kompletterande bilder.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det finns ganska mycket att gräva i när man som jag är intresserad av byggnader, dess ursprung och dess utseende. Staden har sin bilddatabas Carlotta där de har egna samlingar men dit invånare även donerar sina samlingar. Riktigt hur det går till att få upp dessa på webben vet jag inte för det borde vara ett gigantiskt skannings- och katalogiseringsarbete som då uppstår.

Punkthusen kallas de hus som har en gemensam trappuppgång, till skillnad från lamellhus som har flera trappuppgångar i fastigheten. Nåväl dessa hus färdigställdes 1947. Här kommer lite intressant text ur bevarandeprogrammet:

För både planering och uppförande stod helsingborgsbyggmästaren Erik Ivar Wihlborg. Wihlborg var en av de ledande krafterna bakom bostadsutstäl1ningen på Guldheden i Göteborg 1945, och punkthusen på Slottshöjden kom att bli snarlika de som uppförts i Göteborg. Lägenheterna på Slottshöjden fick en för sin tid mycket hög standard tillsammans med goda planlösningar.

Både punkthusen och låghusen (inte med på bild här) uppfördes med fasader i tegel, punkthusen i gult tegel och låghusen i rött. Höghusen har vanliga sadeltak, låghusen valmade sadeltak. Både dessa traditionella takformer och teglet i fasaderna är vanliga inslag i 1940- och 50-talens byggande, som innehöll många reaktioner mot 1930-talets radikala modernism.

Byggnadsmaterialet betonades genom ett mycket gediget murararbete, med många dekorativa element i de på håll släta fasaderna. Socklarna markeras genom tegel eller klinkers i avvikande färg. Entréerna är mycket väl utförda, där glasbetong har använts för att öka ljusinsläppet. Även detaljer som portar. gat- och nummerskyltar är utförda med finess, och utgör viktiga detaljer i en ovanligt välbevarad helhet. Vid Rektorsgatan uppfördes ett antal garage, som hör till bostadsområdet. Även dessa har ett påkostat utförande, bl.a. med portar av koppar.

---

Kanske lite synd att avsluta inlägget med ett förhållandevis litet garage till alla boende i ett så stort hus, dock med kopparklädda portar, så jag visar även en bild från tiden när det begav sig, när området precis var färdigställt. På den tiden hade vi i Helsingborg som synes spårvagnar, det avskaffades lagom till övergången till högertrafik 1967.

---

136 |

Korsningen med mycket spänning, vem tar vem?

Det blev en spännande morgon. Det började med att jag nästan bevittnade en olycka där en cyklist och bil var inblandad. Cyklisten, med hörlurar på, kom farande på cykelöverfarten där sikten för bilisten är skymd. Bilisten fortsatte att köra upp på den upphöjda delen av vägen som utgör korsningen, cyklisten var väl inne i sin musik, men i sista stund tvärnitar bilisten och det hela fortlöpte utan att någon kom till skada.

Väl nere i stan slås jag av vilken fart det är på alla, de går med raska steg antagligen till sina arbeten eller skolor skulle jag tro.

Då får jag syn på denna tveksamma parkering på Trädgårdsgatan. Nåväl, det är en bil modell större och ett släp fyllt med ved som inte alls får plats i den parkeringsficka föraren har valt. Ved som idag är hårdvaluta, men vad gör den mitt i stan? Hm, till innehavare av kakelugnar som används kanske?

 Trädgårdsgatan västerut, där man tidigare kunde se till Danmark från denna position. Nu byggs det nytt, de husen är kanske glasklädda men knappast transparenta.

Trädgårdsgatan 11 med porten som öppnade en vy till en svunnen tid. Och minsann har jag inte fångat en cyklist i rörelse även här, och även denna skyddar sin ädlaste kroppsdel med hörlurar.

Av en händelse är gångdörren i porten där veden levererades inte riktigt stängd, så jag går in och möts av en ovanlig syn. Tiden verkar ha stått stilla. Gamla runda strömbrytare av bakelit, och se där, ytterligare en dörr och öppnar man den så är minsann vedhögen där. Den ligger längs väggen framför det som ser ut att en gång ha fungerat som utedass. Själva huset är byggt på 1870-talet, för 150 år sedan, så det är ju helt klart fullt möjligt.

Onekligen en kontrastrik bild, ett uthus från 1870-talet rakt fram, nystaplad ved till vänster och en rostigt AC-aggregat, kanske 10-15 år gammalt uppe till höger.

Ja det blir lite roligare när man hittar sådant här.

---

135 |

Vad har hänt? Ja man undrar när man ser en övergiven rollator i kanten av en vändzon. Det finns flera alternativ.

- Blev innehavaren plötsligt mycket bättre och har inte längre behov av den? Låt stå liksom, det finns tyvärr fler som tycker att det är helt ok. 

- Eller så hade man bestämt med en sprit- och ölkurir och fick inte plats med rollatorn i bilen när allt var lastat. 

- Kanske är det så enkelt att det var mindre bra att ta den med sig på den grusiga vägen.

------------------------------

Men det är många frågor nuförtiden som man gärna vill ha svar på. Varför startar man ett krig år 2022? Nu när det ändå i högsta grad pågår, när tar det slut? Vilka fördärvar en gasledning och i vilket syfte? Och på lite lägre nivå, hur ska regeringen vara utformad och kanske ännu mer undrande är jag till hur den kommer att fungera? Och till sist en väldigt jordnära fråga, kommer energipriserna någonsin att bli som förr?

När jag ändå är inne på energipriser så upptäckte jag att vi betalar 36 öre i energiskatt på varje förbrukad kWh. På det betalar vi dessutom moms. Ja alla har inte denna nivå, norrlandskommunerna har en lägre nivå, de har ju dessutom den lägsta tariffen för elen i den indelning vi har nu. Jag sökte efter förslagslådan men så kom jag på att det finns mejl. Så Niklas Karlsson, ordförande i Riksdagens skatteutskott fick förslag om hur detta bör utformas i framtiden.
Så nu är det bara att vänta...

------------------------------

Jag byter spår, det är tillåtet i en blogg om man har mer än en bild, ha ha. I samband med ett annat ärende tänkte jag besöka en för mig ny skog, en och annan cool svamp hade jag i kikaren. Men som den amatör man är hittade jag knappt ingången till skogen, väl inne i skogen så upptäckte jag att ingången var på motsatt sida, för där var nämligen en parkering. Några svampar såg jag dock inte men jag såg denna intressanta mossa och den vet väl alla vad den heter? Som sagt det finns frågor som söker sina svar.

------------------------------

134 |

Olympia, namn på en fotbollsstadion som även gett namn på ett välhållet kvarter med stora flerfamiljshus i jugendstil. Fotbollsstadion Olympia invigdes 1898 men namnet på stadsdelen började inte användas förrän 1907, året då Helsingborgs IF bildades och vars hemmaplan var och är just Olympia. Namnet på området innan dess var Farm 126.

Den nuvarande villastadsdelen var ursprungligen till större delen ängs- och fäladsmark fram till slutet av 1800-talet och ägdes av köpmannen Johan Henckel efter att tidigare ha varit löningsjord till borgmästare och rådmän. Löningsjord var alltså mark som man arrenderade bort som lön. Olympiaområdet består av fem kvarter, alla med fågelnamn, vilket gett upphov till uttrycket ”fågelkvarteren”.

Den första bebyggelsen på Olympia kom till på 1890-talet. De övriga tomterna på Olympia avstyckades och bebyggdes främst under åren 1903-1909. Då fanns ingen stadsplan för området som reglerade bebyggelsens läge och storlek. Hus uppfördes utan att ritningar och andra handlingar tillställdes byggnadsnämnden, ett förhållande som lockade många byggherrar att exploatera tomter på Olympia. År 1904 utlystes en stadsplanetävling för Helsingborg. Att en stadsplan var i antågande gjorde att ett stort antal byggnadsföretag sattes i gång. Bebyggelsen kom att bli tät, tomterna exploaterades i så hög grad som möjligt, och tomternas obebyggda yta understeg de tillåtna måtten. För att stävja det oreglerade byggandet påskyndade byggnadsnämnden stadsplanen, och 1906 antogs den för flera av kvarteren, de andra var redan bebyggda.

Längs gatorna planterades alléer, något som naturligtvis var tilltalande för ögat men som också hade en praktisk anledning. Om olyckan skulle vara framme och brand uppstå, utgjorde trädridåerna en barriär som förhindrade eldens spridning. Vidare kan man läsa att ”många av husen idag har försetts med moderna fasadbehandlingar och nya fönster som väsentligt har ändrat ursprungskaraktären. Omvandlingen av förgårdarna till parkeringsplatser har även förändrat gatubilden i området.” Och det kan man tydligt se på den bilden jag hittade i Helsingborgs bilddatabas Carlotta.

På 1960- och 70-talen restes flera hot mot den unika bebyggelsen på Olympia. Lasarettets expansion var en, utbyggnad av vägar rakt igenom området en annan, en tredje var en ny centralstation som hängde ihop med en planerad tunnel under Öresund. Inget av dessa projekt förverkligades, skönt kan man tycka så här i efterhand.

I Carlotta hittar jag även att just Villa Skansen varit i stadens ägo. En polioepidemi under 1910-talet medförde allt större belastning på verksamheten och år 1915 köptes Villa Skansen på Olympia dit de manliga eleverna flyttade. Verksamheten man avser var Vanföreanstalten där man utbildade personer som hade något form av handikapp till flera olika yrken såsom korgmakare, borstbindare, möbelsnickare, urmakare, tapetserare, bokbindare, målare och för de kvinnliga eleverna sömnad, virkning samt halm- och spånflätning m.m.

-------------

För Er som vill se ännu mer bilder har jag gjort ett album i Google Foto, klicka på bilden så kommer du dit.

-------------

Annars har jag antagit den roliga utmaningen att gestalta Folkhemmet, men det är ju gott om tid till
inlämningen ska vara inne, det finns mycket att upptäcka har jag märkt.

-------------

133 |

Adressen är Bruksgatan 29 i Helsingborg. Huset är byggt i jugendstil 1906 och byggherre var John Jakobsson som drev kolonialverksamhet här.
Kolonialverksamhet hade sin kulmen runt 1880 fram till kanske 1920. Det var köpmän som tog kontakt med företag utomlands och började importera det vi ibland kallar torra varor som kaffe, socker, kryddor osv. Enligt uppgift drev John Jakobsson en av södra Sveriges större verksamheter inom sin bransch. Arkitekt var en herre vid namn Harald Bergling men om honom har jag inte hittat några uppgifter.

Kurvigt skulle det vara, här är dörren till en av två butiker som finns på adressen.

----------------

En fin innergård är alltid kul att upptäcka.

----------------

Jag hittade inte någon information om kolonialverksamheten som bedrevs på adressen men jag hittade ett aktiebrev, även det rikligt påkostat, ju mer krafs desto bättre verkar vara melodin.

----------------

Eftersom det finns de som vet mer om jugend än vad jag vet hänvisar jag till information som jag har hittat på Hemnet:

Jugend är ett begrepp som för tankarna till mjuka former och växtornament. Stilen uppkom under slutet av 1800-talet och kom att prägla bland annat arkitektur, möbler, konst, konsthantverk, textilier, belysning och smycken. I Sverige är flera av våra viktigaste byggnader från tiden lite mer återhållsamma än i andra länder och är en blandning av jugend och nationalromantik eller jugend och nybarock – så kallad jugendbarock.

I själva verket är jugend ett samlingsbegrepp för flera olika stilar som växte fram i olika länder, främst i Europa och Amerika, under förra sekelskiftet. Trots olika uttryckssätt hade de gemensamt att vara en reaktion mot tidigare traditions- och historiebundna ideal. Arkitekterna började använda uttrycksmedel från naturen. Flora och fauna fick bli grunden till byggnadernas utsmyckningar och linjerna var svängda snarare än raka.

I Spanien har jag stött på motsvarigheten som där heter Modernisme och som Antonio Gaudi har gestaltat i sina byggnader när det gäller arkitektur. Träffande att Hemnet beskrev stilen vi har i Sverige som lite mer återhållsam, kikar man på Casa Battlo i Barcelona, se bild ovan, som renoverades till nuvarande utseende mellan åren 1904-1906 så är det knappast återhållsamt om man säger så. En av många fantastiska byggnader som bär Gaudis signatur. Jag har vänner som fått vända om eftersom kön ringlade sig alltför lång, och det hela tiden, alla dagar de var där.

 ---