137 |

Gestalta Folkhemmet

En kul tävling som jag har lagt stor möda i att sätta mig in i och försökt gestalta. Ganska tidigt snöade jag in i punkthusen på Rektorsgatan, vi är alltså i Helsingborg. Här är mitt första bidrag av tre.

Det är alltså endast denna bild i detta inlägg Måns, de andra får ses som kompletterande bilder.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det finns ganska mycket att gräva i när man som jag är intresserad av byggnader, dess ursprung och dess utseende. Staden har sin bilddatabas Carlotta där de har egna samlingar men dit invånare även donerar sina samlingar. Riktigt hur det går till att få upp dessa på webben vet jag inte för det borde vara ett gigantiskt skannings- och katalogiseringsarbete som då uppstår.

Punkthusen kallas de hus som har en gemensam trappuppgång, till skillnad från lamellhus som har flera trappuppgångar i fastigheten. Nåväl dessa hus färdigställdes 1947. Här kommer lite intressant text ur bevarandeprogrammet:

För både planering och uppförande stod helsingborgsbyggmästaren Erik Ivar Wihlborg. Wihlborg var en av de ledande krafterna bakom bostadsutstäl1ningen på Guldheden i Göteborg 1945, och punkthusen på Slottshöjden kom att bli snarlika de som uppförts i Göteborg. Lägenheterna på Slottshöjden fick en för sin tid mycket hög standard tillsammans med goda planlösningar.

Både punkthusen och låghusen (inte med på bild här) uppfördes med fasader i tegel, punkthusen i gult tegel och låghusen i rött. Höghusen har vanliga sadeltak, låghusen valmade sadeltak. Både dessa traditionella takformer och teglet i fasaderna är vanliga inslag i 1940- och 50-talens byggande, som innehöll många reaktioner mot 1930-talets radikala modernism.

Byggnadsmaterialet betonades genom ett mycket gediget murararbete, med många dekorativa element i de på håll släta fasaderna. Socklarna markeras genom tegel eller klinkers i avvikande färg. Entréerna är mycket väl utförda, där glasbetong har använts för att öka ljusinsläppet. Även detaljer som portar. gat- och nummerskyltar är utförda med finess, och utgör viktiga detaljer i en ovanligt välbevarad helhet. Vid Rektorsgatan uppfördes ett antal garage, som hör till bostadsområdet. Även dessa har ett påkostat utförande, bl.a. med portar av koppar.

---

Kanske lite synd att avsluta inlägget med ett förhållandevis litet garage till alla boende i ett så stort hus, dock med kopparklädda portar, så jag visar även en bild från tiden när det begav sig, när området precis var färdigställt. På den tiden hade vi i Helsingborg som synes spårvagnar, det avskaffades lagom till övergången till högertrafik 1967.

---