134 |

Olympia, namn på en fotbollsstadion som även gett namn på ett välhållet kvarter med stora flerfamiljshus i jugendstil. Fotbollsstadion Olympia invigdes 1898 men namnet på stadsdelen började inte användas förrän 1907, året då Helsingborgs IF bildades och vars hemmaplan var och är just Olympia. Namnet på området innan dess var Farm 126.

Den nuvarande villastadsdelen var ursprungligen till större delen ängs- och fäladsmark fram till slutet av 1800-talet och ägdes av köpmannen Johan Henckel efter att tidigare ha varit löningsjord till borgmästare och rådmän. Löningsjord var alltså mark som man arrenderade bort som lön. Olympiaområdet består av fem kvarter, alla med fågelnamn, vilket gett upphov till uttrycket ”fågelkvarteren”.

Den första bebyggelsen på Olympia kom till på 1890-talet. De övriga tomterna på Olympia avstyckades och bebyggdes främst under åren 1903-1909. Då fanns ingen stadsplan för området som reglerade bebyggelsens läge och storlek. Hus uppfördes utan att ritningar och andra handlingar tillställdes byggnadsnämnden, ett förhållande som lockade många byggherrar att exploatera tomter på Olympia. År 1904 utlystes en stadsplanetävling för Helsingborg. Att en stadsplan var i antågande gjorde att ett stort antal byggnadsföretag sattes i gång. Bebyggelsen kom att bli tät, tomterna exploaterades i så hög grad som möjligt, och tomternas obebyggda yta understeg de tillåtna måtten. För att stävja det oreglerade byggandet påskyndade byggnadsnämnden stadsplanen, och 1906 antogs den för flera av kvarteren, de andra var redan bebyggda.

Längs gatorna planterades alléer, något som naturligtvis var tilltalande för ögat men som också hade en praktisk anledning. Om olyckan skulle vara framme och brand uppstå, utgjorde trädridåerna en barriär som förhindrade eldens spridning. Vidare kan man läsa att ”många av husen idag har försetts med moderna fasadbehandlingar och nya fönster som väsentligt har ändrat ursprungskaraktären. Omvandlingen av förgårdarna till parkeringsplatser har även förändrat gatubilden i området.” Och det kan man tydligt se på den bilden jag hittade i Helsingborgs bilddatabas Carlotta.

På 1960- och 70-talen restes flera hot mot den unika bebyggelsen på Olympia. Lasarettets expansion var en, utbyggnad av vägar rakt igenom området en annan, en tredje var en ny centralstation som hängde ihop med en planerad tunnel under Öresund. Inget av dessa projekt förverkligades, skönt kan man tycka så här i efterhand.

I Carlotta hittar jag även att just Villa Skansen varit i stadens ägo. En polioepidemi under 1910-talet medförde allt större belastning på verksamheten och år 1915 köptes Villa Skansen på Olympia dit de manliga eleverna flyttade. Verksamheten man avser var Vanföreanstalten där man utbildade personer som hade något form av handikapp till flera olika yrken såsom korgmakare, borstbindare, möbelsnickare, urmakare, tapetserare, bokbindare, målare och för de kvinnliga eleverna sömnad, virkning samt halm- och spånflätning m.m.

-------------

För Er som vill se ännu mer bilder har jag gjort ett album i Google Foto, klicka på bilden så kommer du dit.

-------------

Annars har jag antagit den roliga utmaningen att gestalta Folkhemmet, men det är ju gott om tid till
inlämningen ska vara inne, det finns mycket att upptäcka har jag märkt.

-------------

133 |

Adressen är Bruksgatan 29 i Helsingborg. Huset är byggt i jugendstil 1906 och byggherre var John Jakobsson som drev kolonialverksamhet här.
Kolonialverksamhet hade sin kulmen runt 1880 fram till kanske 1920. Det var köpmän som tog kontakt med företag utomlands och började importera det vi ibland kallar torra varor som kaffe, socker, kryddor osv. Enligt uppgift drev John Jakobsson en av södra Sveriges större verksamheter inom sin bransch. Arkitekt var en herre vid namn Harald Bergling men om honom har jag inte hittat några uppgifter.

Kurvigt skulle det vara, här är dörren till en av två butiker som finns på adressen.

----------------

En fin innergård är alltid kul att upptäcka.

----------------

Jag hittade inte någon information om kolonialverksamheten som bedrevs på adressen men jag hittade ett aktiebrev, även det rikligt påkostat, ju mer krafs desto bättre verkar vara melodin.

----------------

Eftersom det finns de som vet mer om jugend än vad jag vet hänvisar jag till information som jag har hittat på Hemnet:

Jugend är ett begrepp som för tankarna till mjuka former och växtornament. Stilen uppkom under slutet av 1800-talet och kom att prägla bland annat arkitektur, möbler, konst, konsthantverk, textilier, belysning och smycken. I Sverige är flera av våra viktigaste byggnader från tiden lite mer återhållsamma än i andra länder och är en blandning av jugend och nationalromantik eller jugend och nybarock – så kallad jugendbarock.

I själva verket är jugend ett samlingsbegrepp för flera olika stilar som växte fram i olika länder, främst i Europa och Amerika, under förra sekelskiftet. Trots olika uttryckssätt hade de gemensamt att vara en reaktion mot tidigare traditions- och historiebundna ideal. Arkitekterna började använda uttrycksmedel från naturen. Flora och fauna fick bli grunden till byggnadernas utsmyckningar och linjerna var svängda snarare än raka.

I Spanien har jag stött på motsvarigheten som där heter Modernisme och som Antonio Gaudi har gestaltat i sina byggnader när det gäller arkitektur. Träffande att Hemnet beskrev stilen vi har i Sverige som lite mer återhållsam, kikar man på Casa Battlo i Barcelona, se bild ovan, som renoverades till nuvarande utseende mellan åren 1904-1906 så är det knappast återhållsamt om man säger så. En av många fantastiska byggnader som bär Gaudis signatur. Jag har vänner som fått vända om eftersom kön ringlade sig alltför lång, och det hela tiden, alla dagar de var där.

 ---

132 |

Jag var inne på det redan för ett år sedan och la då ut text och bild i detta blogginlägg.

Men man blir ändå förundrad när man mitt i ett samhälle ser en cirka 400 m lång blomsteräng längs vägen som i detta fall går rakt igenom Nyhamnsläge, nära Mölle och Kullaberg.

Är det så att insikten plötsligt har drabbat miljöansvariga på kommunerna eller finns det något mer som ligger bakom?

 
Ja, en bi-dragande (passande ord i sammanhanget) sak är just bidrag. Kommunerna kan ansöka hos Länsstyrelsen om bidrag med upp till 50 % av kostnaden.

Men snyggt, behövligt och nyttigt är det, även om det behövs just bidrag för att knuffa i gång det. Samhällsnytta alltså – för både bisamhälle och andra samhälle:)

---

131 |

Denna kombination kunde jag inte motstå att föreviga. Till vänster en batteridriven så kallad Fatboy av nyare årgång, till höger en Monark Super Sport 1273 från 1963 -1968. Det skiljer nästan 60 år mellan dessa åk och en hel del i utseende, räckvidd, charmfaktor och annat. För mopedintresserade hittade jag denna intressanta sida: https://bit.ly/3q7Zp1V
 

En annan som gillade framför allt låtar från den tiden var den skånske rockaren Kal P Dal. Hans repertoar bestod av andras låtar, huvudsakligen av rockigare karaktär, som han satte svensk text till. En artist som gick bort alltför tidigt 1985, vid 35 års ålder, till följd av ett brustet medfött brock i hjärnan.

Han sjöng på skånska, Peps Persson producerad hans första platta ”Till Mossan” 1977. Sedan följde några år med ett stort genomslag, folkparksturné osv. Kännetecknande för honom var hans väldigt energirika uppträdanden, bra drag och ofta för hög ljudnivå. Det har både skrivits böcker och skapats en musikal till hans minne och nu var det dags för premiären av långfilmen om Kal P Dal. En väldigt bra film som har det mesta man kan önska. 
 

Efter det var det efterfest på Moriska Paviljongen inne i Folket Park i Malmö. Bandet för dagen var Kal P Dals band vid namn Pedalens pågar, som fortfarande är aktiva. Några kort blev tagna, här är det gästartisten Nic Schröder, bördig från Helsingborg faktiskt, som har tagit Kal P Dals plats på scen. Nic hade för övrigt huvudrollen i musikalen. Här är en länk till fotografen Mats Bäckers bilder av Kal P Dal.

---