133 |
Adressen är Bruksgatan 29 i Helsingborg. Huset är byggt i jugendstil 1906 och byggherre var John Jakobsson som drev kolonialverksamhet här.
Kolonialverksamhet hade sin kulmen runt 1880 fram till kanske 1920. Det var köpmän som tog kontakt med företag utomlands och började importera det vi ibland kallar torra varor som kaffe, socker, kryddor osv. Enligt uppgift drev John Jakobsson en av södra Sveriges större verksamheter inom sin bransch. Arkitekt var en herre vid namn Harald Bergling men om honom har jag inte hittat några uppgifter.
Kurvigt skulle det vara, här är dörren till en av två butiker som finns på adressen.
----------------
En fin innergård är alltid kul att upptäcka.
----------------
Jag hittade inte någon information om kolonialverksamheten som bedrevs på adressen men jag hittade ett aktiebrev, även det rikligt påkostat, ju mer krafs desto bättre verkar vara melodin.
----------------
Eftersom det finns de som vet mer om jugend än vad jag vet hänvisar jag till information som jag har hittat på Hemnet:
Jugend är ett begrepp som för tankarna till mjuka former och växtornament. Stilen uppkom under slutet av 1800-talet och kom att prägla bland annat arkitektur, möbler, konst, konsthantverk, textilier, belysning och smycken. I Sverige är flera av våra viktigaste byggnader från tiden lite mer återhållsamma än i andra länder och är en blandning av jugend och nationalromantik eller jugend och nybarock – så kallad jugendbarock.
I själva verket är jugend ett samlingsbegrepp för flera olika stilar som växte fram i olika länder, främst i Europa och Amerika, under förra sekelskiftet. Trots olika uttryckssätt hade de gemensamt att vara en reaktion mot tidigare traditions- och historiebundna ideal. Arkitekterna började använda uttrycksmedel från naturen. Flora och fauna fick bli grunden till byggnadernas utsmyckningar och linjerna var svängda snarare än raka.
I Spanien har jag stött på motsvarigheten som där heter Modernisme och som Antonio Gaudi har gestaltat i sina byggnader när det gäller arkitektur. Träffande att Hemnet beskrev stilen vi har i Sverige som lite mer återhållsam, kikar man på Casa Battlo i Barcelona, se bild ovan, som renoverades till nuvarande utseende mellan åren 1904-1906 så är det knappast återhållsamt om man säger så. En av många fantastiska byggnader som bär Gaudis signatur. Jag har vänner som fått vända om eftersom kön ringlade sig alltför lång, och det hela tiden, alla dagar de var där.
---
Arkitekten hette nog Harald Berglin och det finns en artikel på svenska Wikipedia om honom:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_Berglin
Huset du visar är ju tämligen återhållet i arkitekturen. Den svenska fattigdomen hade framtvingat en sparsmakad smak även i de högre klasserna och den fanns uppenbarligen kvar i det här huset. Snyggt men inte pråligt.
Jag det är kul med detaljer och det är extra kul när de bevaras över tid, kanske ett resultat av hög kvalitet och en utformning som gör att vi 120 år senare fortfarande kan uppleva det som generationer före oss också har fått se.
Jag blir lite sugen att plocka fram några bilder från Gaudis helt otroliga verk, de har jag fotograferat ända sedan min bonusdotter, som studerade i Barcelona en tid, ringde hem och sa "Mats, Mats, du måste komma hit, du kommer inte att tro dina ögon".
Det blir nog ett blogginlägg märker jag.