Tänk på julklapparna.

Så har jag då fått se den nya familjemedlemmen live. 

För 2 år sedan hade jag inga barnbarn. Nu blir denna tjej nummer 3 i ordningen. Nej inte i ordningen som barnbarn menar jag.

Så det verkar som mina söner har gått från R&D till produktionsfasen eller vad man nu skall kalla det.. Två av dem vill säga. Den tredje verkar fortfarande söka rätt partner för att starta R&D projektet. Eller var det X1D som var hans projekt. Visst jobbade han med det. Eller blandar jag nu ihop det hela?

Nu var det egentligen inte detta det skulle handla. Utan om julklappar.

Var det att X1D var en bra julklapp jag tänkte skriva om. För det är det väl? Eller inte? Får nog ta en kopp starkt kaffe och fokusera.

Nu vet jag. Det skulle handla om fotoböcker och inte alls om Hasselblad. Det skulle handla om bilder.

Fast jag kommer pina er med några bilder på det nya lilla mästerverket som jag tagit. Det är de ju alla mina barnbarn. Mästerverk alltså. Inte mina bilderav dem.

Ni vet mina barn och andras ungar. Så här kommer den första.

Ebba 3 dagar.

Flera av er har nog som jag barn som nu är väletablerade och har bra jobb och tjänar bra med pengar. Vi gammelsvenskar har ju ofta det medan de där nykomlingarna inte har det. För de där nykomlingarna har ju inte riktigt här att göra?

Det är ju jättebra att våra barn har det bra. Förutom när man skall ge dem något i julklapp. De har ju redan det mesta. 

Visst kunde man erbjuda sig att vara barnvakt och köpa biljetter till någon konsert eller till teatern. Snoka igenom hela deras hem och skapa en databas över allt de har. Sedan kan man gå hem och analysera den och se vad de inte har men borde ha. På så sätt kunde man ju kanske komma fram till en bra julklapp. Fast det hela verkar omständigt eller hur? Eftersom jag är lat av naturen så har jag skippat den idén. 

Fotografen behöver nog få mer skönhetsretusch. För många skavanker att klona bort och för många rynkor. Orkar inte just nu.

Redan för ett par år sedan kom jag på att som varande släktens fotograf är det bästa jag kan ge dem fotoböcker med bilder av  dem själva och numera också på deras barn.

Visst är hon söt. Fast vilken farfar tycker inte det om sitt barnbarn. Speciellt om hon är den första lilla tjejen. En äkta infödd svensk dessutom. Född i landet som gud har gjort till något extra.

De tar själva mängder av bilder med mobiler som de lägger upp på Facebook eller som hamnar i mobilen och kanske i bästa fall datorn. Bilder som lever farligt med andra ord. På papper hamnar deras bilder nästan aldrig. Jag har hållit "föreläsningar" för dem alla om hur man skall backa upp sina bilder för att de skall överleva till nästa generation så de kan få se bilder på sin barndom. 

Vilken mamma älskar inte sitt barn. Så att bjuda in sig själv till att komma och fotografera underverket brukar alltid vara tacksamt och slutar inte sällan med både fika och lunch vilket alltid är trevligt när man är nybliven pensionär och har tid att prata bort.

Här leker min yngsta dotter som bestämt sig för att rädda världen (inte bara Sverige,  fast som sagt är hon inte riktigt svensk)  med Sigge mitt första barnbarn. Född i Tyskland och har en Östterikisk mor. Inte riktigt svensk. Det kan ju inte vara loika bra som att vara helsvensk eller hur.

Här är papper en säker metod. Så länge det inte brinner har en fotobok som är tryckt en lång livslängd. Min yngsta dotter den inte äkta svenskan alltså tittar ofta på gamla bilder. Fast i inte i våra datorer som vi har för många av och där  bilderna finns. De gamla diabilderna in-

scannade och de flesta negativen sedan hon föddes finns över 60 000  bilder. Nej hon gör som alla andra. Tittar i de gamla fotoalbumen med inklistrade bilder.

Lilla Ebba bör också när hon är gammal kunna titta på bilder när hon just var född. Fast risken är att alla bilder föräldrarna tagit är borta i någon datakrasch.

Så äntligen säger säkert många. Nu kommer han till poängen.

Japp det stämmer. Rörigt eller hur. Älskar att stöka till det för er.

 Fast tro det eller ej det finns en röd tråd.

Jag började redan för 6 månader sedan samla på mig bilderna jag behöver för att göra nästa fotobok. Till var och en. Till honom som ännu inte vet vem han skall starta sitt R&D projekt med blir det gamla skannade bilder från när han var liten. För de andra bilder från året som gick.

Har ni börjat på er?

Som nybliven pensionär får man ju skapa sina egna fotouppdrag. Inte bara fortsätta med badande hundar och resor utan tänka på vad som skall levereras i slutet på året.

Nu är jag nog bäst jag går ut med hunden innnan den här bloggen blir helt skruvad.

PS. Ursäkta detta är Kasper. Husse tror jag inte kan läsa och skriva. Fast han vet inte allt.

Husse sov så dåligt i natt att han var inte riktigt sig själv idag. Nu efter vi varit ute slocknade han med kläderna på i sängen. Efter ett par glas rödvin och en chabbata med fransk ost.  Ta honom inte riktigt på allvar. Han gläfser en del men är ganska ofarlig.

Hälsningar Kasper

X-PRO2 följande fokus. Shootout Canon 5DS R mot X-PRO2.

Tyckte att X-PRO2 klarade följande fokus så bra att det var dags att låta den gå en match mot Canon 5Ds R.

Så jag packade en styck hund, En styck X-RO2 med 50-140/2,8 OIS och en Canon 5Ds R utrustad för  dagen med 100-400/4-5,6 IS.

Sedan körde vi de cirka 10 minuterna till Björlanda Kile .

Här finns ett gammalt militärområde.

De få byggnader som finns kvar ser ut som de redan varit med i kriget. Budgeten räcker inte ni vet.

Bra tycker jag för det är ett trevligt strövområde numera. Naturen håller också på att ta tillbaka det som en gång var skjutfält och övningsområde för flygvapnet. 

Fast tittar man åt söder finns civilisationen nära och där består skogen mest av master.

Vi har cirka 1,5 kilometer till badviken dit vi skall. Kasper har givetvis inget emot det.

-Jag sticker och kollar så vi inte har några farliga rodjur i buskarna framför eller bakom oss säger den svarte och är försvunnen.

Väl framme störtar den svarte sig ner i vattnet. Själv tänker jag först ta av mig skor och strumpor samt rulla upp byxorna. Fast va tusan det finns ju bara måsar i närheten. Så jag drar av mig byxorna också. 

Det är ovanligt högt vatten idag i viken på grund av blåsten. Det kan gå över knähöjd. Så jag ser nog lite kul ut där jag vadar omkring med jacka och i bara kalsonger.

Måsarna lågflyger över oss. Om det är mina bleka ben eller Kapers plaskande som intresserar dem lär jag aldrig få veta.

Som synes ser ofta en hund halvt galen ut när han springer för fullt. 

-OK Kasper jag skall radera det. Ja det är fult att komma med sådana kommentarer.

Han kan ju inte läsa än så skvallra inte.

Kasper får anstränga sig lite extra i det djupa vattnet. Ibland påminner han om en hoppande delfin.

-Nu skall jag skvätta ner kalsongerna på dig husse.

Kasper nu blir det inget hundgodis mer för dig idag.

Så efter kommit hem och bytt kalsonger och laddat ner alla bilder till datorn kan jag bedöma resultatet.

Tog ungefär hundra bilder var med kamerorna. Antalet keepers där skärpan satt är 75-80% i båda fallen. Större delen av missarna beror på att jag inte lyckas hålla zonen med fokuspunkter på hundens huvud.

Ett bra resultat som jag är nöjd med.

Så snyggt jobbat Fuji. Vem trodde ni skulle klara det när man använde X-PRO1 som ju hade problem med åldringar med rullator. Jag är imponerad.

Skall väl lägga till att bilderna är  en mix från båda kamerorna.

Nu lovar kjag dyrt och heligt. Inga mer badande eller springande hundar. Inget mer snack om X-PRO2 och följande fokus.

Åtminsonte inte denna veckan:-)

Ha en trevlig kväll.

Fuji X-PRO2 och den lille svarte satan. Går det få skärpa på den lille rackarn.

Okey husse nu har jag värmt upp. Det är dödskönt i vattnet. Hoppa i vetja. 

Skyll inte på kameran. Den är vädertätat. 

Ja håll dig på land då. Du är en badkruka.

Häng med nu. För nu drar jag på. Gaaasen i boootten. Här kommer jag.

Nu har jag nått halvfart. I med nästa växel.

Nu gör jag en sväng. Kolla nunär jag driftar i böjen.

Fullt påslag efter böjen. Här e de drag.

Nu fullt ös till depån. Där skall jag bara skaka av mig lite vatten på dig. Så får vi väl se hur vädertätad din kamera är. Sedan tar jag en runda till.

Vakna Kasper. Du skall titta på bilderna från idag. Jag vet du har ansträngt dig idag,  men vakna nu din slöfock. Nå vad tycker du nu om bilderna?

Sluta muttra nu Kasper och berätta.

Okey husse mycket bättre än din gamla sån kamera. Den hade ju så slö följande AF att krypande barn blev oskarpa. 

Den här är ju så bra att den nästan hänger med mig. Inte pjåkigt.

Fast hur kan du köra på en 1/800 del eller /1000 del? Det är ju att be om rörelseoskärpa när det är jag som drar på. Jag är ju la enna en gör snabb jycke.

Okey Kasper när började du prata Göteborgska. Du kommer ju från Karlstad?

Härmar bara göteborgshundar.

Jag förstår så du är en liten härmapa också.

Jag lovar köra på en 1/1500 del nästa gång.

Gå och lägg dig under skrivbordet och somna om nu.

Hästar, hagar och halvskumt vid Tjurholmen.

Det där med en god natts sömn verkar inte bli lättare med åren. Endera svårt att somna in eller så vaknar jag mitt i natten och lyckas inte somna om. I natt vaknade jag klockan 3 och var inte trött nog för att kunna somna om. Sitta och kika på internet har jag redan gjort tillräckligt många nätter.

Molnen verkar intressanta på himlen. Kanske jag skall ta och åka och fota soluppgången? Fast var i så fall? Fram med appen TPE och kika var man kan få bra sikt mot soluppgången.

Till sist ser jag att det verkar kunna bli bra vid Tjurholmen i Göta Älv. Så jag plockar snabbt ihop en del kameraprylar. Väcker den lille svarte. Sedan snabbt in med alltihop i bilen.

Det är bara en halvtimme kvar till solen börjar komma upp över horisonten och vi har några mil att åka. Fast går ganska fort på tomma vägar mot nordost när ingen trafik hindrar en.

Vi kommer fram i tid. Plötsligt inser jag vad jag glömde när jag stresspackade. Stativet.

Så mental anteckning till mig själv. Glöm inte stativet när du skall fota soluppgångar. Nu får det bli hög ISO istället.

Hästarna i hagen tittar fundersamt på den tvåbente och den svarte fyrbente som kommer och stör dem i deras lugna betande.

Himlen har börjat glöda men ängarna ligger fortfarande i mörker.

På andra sidan Göta Älv störs nattens stillhet av ett godståg som skramlar iväg mot norr.

Göta älvs fåra på insidan av Tjurholmen färgas som eld av soluppgången. Det är tyst och mycket stilla.

Den lite skrangliga bron över till Tjurholmen är fortfarande kvar. Tycker alltid den ser lite riskabel ut. Åtminstone för något tyngre fordon. Fast den är nog stabilare än den ser ut.

De här båtarna har jag sett år efter år liggande på samma ställe. De verkar aldrig få komma i vattnet och göra det båtar är bra på.

Det börjar långsamt bli ljusna.

Solens första strålar träffar den lilla bergsknallen på Tjurholmen. Undrar om den kände Beowulf, som sägnen säger skall komma just ifrån dessa trakter, också såg solen gå upp över Göta Älv och träffa just denna lilla knalle.

I bonngården verkar vettigt folk sova skönt. Det borde vi också ha gjort. Fast då hade vi ju missat den här soluppgången. 

På berget där solen just kryper över skogen lär Beowulf ha levt i en borg. Fast några historiska bevis finns inte för att det är sant. Det är en sanning som är höljd i historiens dunkel.

Kasper och jag bestämmer oss för det nog är dags att åka hem och försöka sova lite till.

Så vi går till bilen och vänder hemåt.

När vi lämnar står en häst med undrande min och kikar på oss. Förmodligen undrar den vad de där 2 skumma figurerna gjorde här mitt i frukosten.

Nu när jag har chansen kan det vara intressant att se vad andra tycker. Ald tycker bilderna är för blå i en kommentar. Det har han all rätt att tycka. Det är sällan man kan tala om en korrekt vitbalansering. Det handlkar om subjektiva värderingar och smak. Vad passar bilden eller stämningen.

Själv är jag uppfödd med reklamen för Pripss Blå. PÅ den tiden jag var just tillräckligt gammal för att få köpa stark öl i butikerna under den korta provperiod vi bland annar hade i Göteborg & Bohuslän. 

Pripps hade alltid tjusiga bilder från blå timmen som var mycket blå. Vid blå timmen var det underförstått att man drack Prippens Blå. 

Så skall man låta blå timmen var ordentligt blå vilket en gammal dia film som Velvia skulle låta den bli. Eller skall man mer balansera den närmare neutralt grått? 

Skulle vara intressant att höra vad ni tycker. Det finns som sagt inget rätt korrekt svar här utan det är en smakfråga. Så skriv gärna en kommentar. Det är alltid bra att få lite smakråd.

Skall slutligen lägga till en historiskk länk.

Dert finns en mycket intressant fast osäker historia om Tjurholmen.

http://wadbring.com/historia/undersidor/askekarr.htm

Hasselblad släpper sin stora nyhet på Onsdag kl. 14.00

Så kommer den då äntligen. Kameran som skall skaka om mellanformatsvärlden och ge Hasselblad mer luft under vingarna.

En kamera som skall göra mellanformatet smidigare och mer överkomlig.

De kommer sända live från sin presentation. Är ni intresserade så följ länken så kan ni se vad som kommer avslöjas när skynket åker av.

Det kommer absolut bli en intressant kamera för den som vill ha bästa möjliga bildkvalité fast i en mindre förpackning än vad mellanformat traditionellt har.

Redan nu kan man se en liten del av kameran som en teaser.

https://www.youtube.com/watch?v=Tah8tiFLBZc