En stad och en värld i förändring

Förändringar är något som inte upplevs som odelat positivt. En del hatar det, och en del välkomnar det med öppna armar. Oavsett vilket läger man tillhör är förändringen dock svår att komma från om man inte väljer att bosätta sig på en fjälltopp eller så (fast också där sker förändringar, om än inte lika snabbt som i vår urbana miljö).

Åhlénshuset i Uppsala är ett hus som folk älskar att hata eller inte. När det var nytt var det väldans många som tyckte den s.k. tårtpappersfasaden var hemsk, och nu är det många som tycker det är hemskt att tårtpappret ska bort (fasaden har redan bytts en gång, då den första inte höll).

Så här såg det ut vid det som tidigare var parkering utanför Åhléns i maj i år:

Idag ser det helt annorlunda ut :)

Jag säger inte att man alltid måste "gilla läget", men utveckling och förändring av samhället vi bor och lever i går inte att komma från, och när förändringen redan ägt rum tycker jag man inte har mycket för att älta hur mycket bättre det var innan - det slukar mer energi än det tillför ...

Gamla posten på Bäverns Gränd

Det tidigare posthuset i bilden ovan är ett annat exempel på förändring. Här ändras byggnaden, och verksamheten har sedan många år förändrats tämligen radikalt. Nu finns det flera aktörer som delar ut papperspost, och det räcker inte att vittja brevlådan en gång om dagen. Tidigare fanns det postkontor i snart sagt varje kvarter, medans man nu hänvisas till postombud som är klart glesare förlagda.

Torgmöte med SD 2014-05-09

Något annat som förändrats är det politiska klimatet. De mer extrema partierna som drar till sig många missnöjesväljare tar allt större plats i debatten, och demokratin åsidosätts av huliganer som gör sitt bästa för att hindra dessa att göra sig hörda. Jag skriver huliganer i och med att det är precis vad det är frågan om - det är samma människor som i mångt och mycket förstör det för fotbollsvänner genom att bråka vid derbyn och liknande. När Jimmie Åkesson talade i Uppsala i maj kunde han inte säga mycket, eftersom det mesta av hans tid gick åt att vänta på att polisen skulle föra bort bråkstakar.

Torgmöte med SD 2014-08-27

När Åkesson besökte Uppsala i onsdags var det betydligt lugnare. Polisen hade förstås åter igen stenhård bevakning, men de värsta huliganerna har nog fått ett "roligare" mål i och med Svenskarnas Parti - något jag tror gynnar Sverigedemokraterna i hög grad. Nu är de inte längre "värst" ...

Ha en trevlig helg, och försök att inte bli allt för upprörda över de förändringar som sker :)

Svindyra normalobjektiv, galna triatleter, Cirkus Åkesson och åsiktsregistrering

Jag har inte bloggat på en vecka, så idag blir det en blandad kompott.

Som jag skrev förra veckan fotograferade jag deltagare i det triathlonlopp för motionärer som gick av stapeln i centrala Stockholm i söndags. Först åkte jag hem till FS-medarbetaren Martin Agfors för att hämta upp de prylar jag behövde låna, eftersom min Sonykamera (A6000) inte är så där otroligt lämpad för massfotografering.

Godis på Martins vardagsrumsbord

Martin ägnar sig förutom fotografering också åt testning av kameraprylar, och samlingen jättestora, jättetunga, jättedyra och jättebra normalobjektiv som huserade på hans vardagsrumsbord skulle nog få många att tappa brallorna. Själv vill jag inte ha något av de där objektiven - en A7r med FE 55 mm f/1,8 är mycket lättare och nästan lika skarpt som den jättestora Otusen (som dessutom måste fokuseras manuellt).

Nåväl, efter att jag roat mig med att klämma på superobjektiven och väntat på Martins snabbfrukost (vi talar om kl. 06:45 en söndagmorgon) träffade vi Martins kusin Peter och gav oss iväg mot Stockholms Stadshus där starten för simningen skulle gå, och där vi skulle träffa David från marathon-photos.com.

David, Martin och Peter (Martins hjälm har med cykling att göra och inte så mycket att göra med att han är rädd för triatleter)

Jag blev stationerad på simningen, eller snarare mätmattan där simmarna växlar till cykel. Anledningen att vi fotograferade deltagarna där och inte på någon roligare plats är att de inte har några nummerlappar när de är iförda våtdräkt (eller badbrallor), så enda möjligheten att identifiera dem är på tidsstämpeln när de passerar mattan.

Neoprenklädda cyklister, fast de hade inte de kläderna på sig vid cyklingen

De som simmade passerade mig endast en gång, så jag hade bara en bild per deltagare på mig att fånga alla (och det lyckades jag nog inte med). Jag satt där i dryga fem timmar och gjorde ungefär 3000 exponeringar. Mest missades nog i början, när deltagarna inte hade en aning om vart de skulle ta vägen, så de också missade att springa över tidtagningsmattan - jag gissar att de blev rätt sura när de inte fick någon tid, och där har arrangörerna lite att jobba med. Hur som helst var det faktiskt rätt roligt, även om både rygg och axlar inte var så förtjusta i det där med att sitta och handhålla stor tung kamera så lång tid.

Jag kan själv inte visa några bilder av atleterna eftersom jag lämnade från mig minneskorten när dagen var avslutad, men har ni namn eller deltagarnummer går det att söka rätt på dem här: http://www.marathon-photos.com/scripts/home.py

Jag har anmält mig som frivillig att fotografera Lidingöloppet på samma sätt, och då lär det väl göra ont på riktigt :)

Cirkus Åkesson i Uppsala

Så var det ju det där med SD och Jimmie Åkesson igen. När han var här i våras gick det livat till i och med att de s.k. motdemonstranterna störde mötet. Idag hade polisen satt upp tydliga skyltar att det är olagligt att störa möten, men det var kanske inte just det som gjorde att det gick mer städat till - jag tror snarare att många proffsbråkmakare hellre roar sig med ett stöka till det annorstädes (SvP).

Den här gången hade också polisen insett att det där med dokumentation är viktigt för att visa vad som händer (förmodligen också efter det som hände i Limhamn), så de hade personal som filmade och fotograferade från alla möjliga vinklar inklusive från vårt kontor.

En del vill ha det till att det skulle vara åsiktsregistrering när polisen fotograferar demonstranter på detta viset, men det håller jag inte med om. Det handlar om att identifiera kriminella personer och/eller att kunna bevisa vad som faktiskt hände. Dessutom har jag svårt att se hur polisen skulle ha mindre rätt att fotografera sånt här än vad du och jag har. Det enda jag hade att vända mig mot var att polismannen hade fokuspipet aktiverat i kameran - det är oerhört störande :)

Hur som helst blev det en stillsam dag, och den trevlige långhårige polismannen var nog lika glad som alla andra att inga våldsamheter ägde rum.

Ha det gott allihopa!

Katt (-jävel) på hett plåttak

Mer än så blir det inte idag :)

Brandröken hittade till Uppsala och förändrade ljuset!

Det är hemskt för alla som drabbats av den skogsbrand som härjar i Västmanland. Idag kom röken till Uppsala vilket gör det lättare att inse omfattningen av det hela - det är trots allt rätt många mil härifrån. Det är svårt att fånga effekten av röken på bild, men det blev ett rökdis över hela Uppsala som påverkade ljuset på ett sätt jag inte tror jag upplevt tidigare.

Botaniska trädgården sedd från Slottet

Domkyrkan

Kanonbild

Hågadalen (där jag bor)

Djur är känsliga för dofter, och är ofta snabba att känna brandrök (när huset min syster bodde i på 80-talet brann ner var det katten som väckte henne och förmodligen räddade livet på henne). Det märktes tydligt på Nony att han inte uppskattade röken ...

Nony

Ha det gott allihopa, och hoppas nu att alla som kämpar med branden orkar hålla ut tills de fått bukt med den!

Varför krångla till det? (trådlös blixt med automatik på Sony A6000)

Igår publicerades en alldeles utmärkt artikel här på FS om hur man bättre kan utnyttja sin blixt. I artikeln finns många bra tips om hur man hyfsat enkelt och billigt kan lära sig att ljussätta med manuellt kontrollerade blixtar. Jag har egentligen aldrig hållit på så mycket med det där med trådlös blixt, utan mina erfarenheter av mer kontrollerat ljus kommer mest från fotografering i studio för över tjugo år sedan.

Nu råkade artikeln vara väldigt väl tajmad då jag för någon månad sedan var tvungen att köpa en lite större blixt till min Sony A6000, och det blev en Sony HVL-F43M. (Ja, jag var tvungen då jag skulle fotografera bröllop, och det hade kunnat bli bara kattskit om jag inte haft tillgång till blixten.) Jag hade också sedan tidigare en Sony HVL-F20AM som jag köpt till min NEX-7, men den passar inte på A6000 utan adapter. En dylik adapter fick jag dock tag på hos Cyberphoto för det facila priset av 300 pengar, och den hämtade jag ut på posten idag. Med adaptern monterad på den lilla blixten och den större blixten monterad på den medföljande foten var det bara att sätta igång och testa!

Man kan göra hiskerliga självporträtt med en lös blixt! A6000 med 35/1,8 OSS

Fast nu var det ju förstås inte fullt så enkelt. Innan man kan börja fotografera med TTL-automatik och trådlös blixt måste prylarna ställas in på rätt sätt, och Sonys manualer är inte alltid solklara. Med hjälp av Google fick jag dock reda på att enklaste sättet är att montera den stora blixten (alltså den som ska vara trådlös) på kameran och sedan välja Flash mode: wireless - då ställer både kameran och blixten in sig på rätt sätt. Sedan tar man av den stora blixten, monterar HVL-F20AM på kameran och sätter på strömmen på alltihopa - med lite tur blinkar det rött på framsidan av den stora blixten (vilket innebär att den är beredd) och man kan testa att kopplingen mellan prylarna fungerar genom att trycka på AEL-knappen - då ska först blixten på kameran och sedan den lösa blixten blixtra till lite för att visa att de lever!

Här blev jag lite orolig, eftersom jag inte använder min AEL-knapp som en AEL-knapp, utan i stället för tumfokusering. Det visade sig dock fungera- när jag trycker på den visar båda blixtarna livstecken och kameran sätter igång att fokusera. Någon som dock var rätt irriterande nu (och lär bli ännu mer irriterande i längden) är att varje gång jag använder tumfokus får blixtarna för sig att prata med varandra, så det känns nästan som att gårdagens rekord i antalet blixturladdningar (dryga 47000) går att slå om man fotograferar mycket. Om inte annat lär det dra hyfsat mycket ström ...

En annan nackdel med att styra den huvudsakliga blixten med en mindre blixt på kameran är att det (som ni ser i mitt vackra självporträtt här ovanför) inte är så lätt att göra vackra självporträtt i en spegel. I mitt fall är självporträtten sällan särskilt vackra oavsett vilken teknik jag använder, men när man gör så här kommer den lilla blixten alltid att synas väldigt väl i bild eftersom den pratar med storebror just genom att blixtra - ljuset från den lilla blixten påverkar normalt inte motivet, men det gäller förstås inte när motivet får för sig att vara en spegelbild ...

Nu är väl just självporträtt i spegel inte sådant som hobbyfotografer/fotoentusiaster ägnar sig åt så ofta (åtminstone inte offentligt), så det problemet är nog inte så allvarligt i praktiken.

Vad kan man då göra i sammanhang som kanske bättre representerar vad vi amatörfotografer roar sig med?

Bakgrundsbelyst löv A6000 med Sony 50 mm f/1,8

Naturfotografering är populärt, och för det kan man förstås också använda en trådlös blixt. I bilden ovan har jag helt enkelt lagt blixten under lövet (som fortfarande sitter fast på sin gren - inga växter eller djur har skadats i produktionen av detta blogginlägg).

Samma bild men lite mer dystert grått

En mer vanlig användning av blixt (både med och utan snubbelsladd) är porträtt, och jag tycker nog också att det är där det kan göra mest nytta. När jag skulle testa på det stötte jag dock på patrull - min HVL-F43M (förskräckligt krångligt namn på en blixt) var visserligen försedd med en fot, men foten i fråga höjer inte blixten mer än några millimeter över den plats den placeras på. Det gör att ljuset väldigt lätt kommer underfrån (om inte motivet ligger på marken eller om som här sitter vid ett bord där blixten står).

Felix, med blixten snett nedifrån till höger (eller vänster för honom förstås). A6000 och 50/1,8

Det här problemet kan man förstås lösa genom att skaffa sig något slags stativ att fästa blixten på. Själv tänker jag prova med en sån där förskräcklig Gorillapod - de är fullständigt odugliga att hänga kameran på eftersom de vibrerar nåt så djävulskt, men det torde inte göra så mycket om man använder dem till blixtar. Idag blev det dock mindre optimal placering av blixten antingen på bord, mark eller i handen. Blixten i handen var populärt i pressfotosammanhang innan det där med automatiska blixtar som kan bo ovanpå kameran kom, och är fortfarande populärt bland exempelvis en del gatufotografer. I praktiken innebär det att man (jag) inte kan hålla vare sig kamera eller blixt särskilt stadigt ...

Felix med handhållen blixt uppe till vänster (höger?), A6000 och 50/1,8

I de bilder jag visat hittills är det ju ganska tydligt att jag använt blixt för upplättning (även om jag ställt in blixtkompensationen på -0,7 steg vilket jag tycker är minimum på mina Sonykameror), men man kan ju också använda blixten utan att det syns. Vän av ordning kan fråga sig vad det ska vara bra för - om blixten inte syns behövs den väl inte?

Mjo, ibland gör den det, eller den behövs ju förstås inte  (inga av våra prylar behövs egentligen), men blixten kan hjälpa till att få bilden att se mer naturlig ut när det befintliga ljuset jävlas.

En svartvit Felix framför en alldeles vansinnigt faluröd bakgrund - därav svartvitt

Den svartvita bilden av Felix är tagen med en starkt solbelyst faluröd trävägg som bakgrund, och Felix sitter i skuggan. Här har jag (handhållet) försökt få blixten att lysa i samma vinkel som solen. Alternativet hade varit en massa efterbehandling, som inte sett ett dugg mer naturligt ut, och det är nog för sånt här jag tycker en löst blixt gör sig bäst.

Ni som följer min blogg vet förstås att den ofta (för ofta?) består av en massa kattbilder. Jag testade förstås hur det fungerar med trådlös blixt för sådana bilder också :)

Nony med A6000 och 50/1,8 på låg nivå

Den låga placeringen av blixten (med den medföljande foten) gör att det blir lite läskiga skuggor runt kattskrällets ögonhålor, men allt blixtrande kors och tvärs (när jag fokuserar och när blixtarna ska komma överens om exponering) visade sig vara ganska bra för att fånga hans uppmärksamhet :)

Nony med A6000 och 35/1,8

Ett av de större Gorillapodstativen jag nämnde tidigare vore nog ypperligt för att få ljuset lite snyggare på kattjäveln. Särskilt om man studsar det mot något.

Nony med A600o och 50/1,8

En sak jag också var lite orolig för var att Sony har försämrat sitt blixtsystem, så att det är långa fördröjningar mellan avtryck och faktiskt blixtrande. Nu har jag inte provat A77 med trådlös blixt, och det var för den kameran det klagades högljutt, och jag har inte läst några bra tester av NEX eller A6000 med trådlös blixt, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig.

Det jag kan konstatera är att när man trycker på avtryckaren (i synnerhet om man först använder tumfokus) blir det en jäkla massa blixtar åt alla håll, men egentligen inte någon märkbar fördröjning. Bilden tas när den borde tas (på samma sätt som utan blixt), men det är fullständigt omöjligt att själv i efterhand avgöra när det var på grund av allt blixtrande. Det går nog att vänja sig vid, men det är rätt störande.

Sammanfattning

Sony A6000 med HVL-F20AM (och en liten adapter) som masterblixt och HVL-F43M som slavblixt fungerar utmärkt för mina ändamål, men blixten måste kompenseras ned i styrka och det är inte så bra för motiv där masterblixten riskerar synas. Fördröjningen är inte så stor att jag störs av den, men kombinationen tumfokus och trådlös blixt känns inte helt genomtänkt ...

Jag lyckades komma underfund med hur det fungerade ikväll utan att svära en enda gång, vilket tyder på att det borde vara hyfsat lättanvänt för nästan vem som helst (så länge man inte försöker ta reda på hur det fungerar via manualen).

Bildresultaten blir bra utan extra tillbehör, och blir ännu bättre om man följer några av råden i artikeln jag länkade till i början av inlägget (stativ etc).

Det är kanske inte så mycket att inte krångla till det, men man behöver inte tänka lika mycket när man väl får det att fungera (och det är mycket värt när det är varmt och hjärnan kokar!).