En återuppväckt plåtslagare
Att fuska med sina bilder ...
Läste på Kamera & Bild att åtta procent av de bilder som lämnades in till årets World Press Photo blev diskvalificerade för manipulation enligt tävlningens nya hårdare regler. En del av dessa bilder hade inte ens behövt manipulerats om fotografen i stället orkat välja ett annat utsnitt vid fotograferingstillfället enligt tävlingens ordförande ...
Trist när så många bilder faller bort för att folk inte kan hålla sig till reglerna, men när det gäller redaktionella bilder är det viktigt att hålla på dessa regler tycker jag.
Här på bloggen får man förstås göra vad man vill med sina bilder, som t.ex. att försöka få bilderna att se gamla ut trots att de inte är det. Fast den här bilden är det - gammal alltså - jag fotograferade den i mars 2006 och har inte gjort mer än att beskära den lite, göra den svartvit och tona den :)
Ha det gott!
Det har sina sidor ...
... det där med att åka kommunalt till jobbet. I går skrev jag om att jag börjat experimentera med att åka buss till jobbet i stället för att som vanligt ta bilen. Det var frid och fröjd på förmiddagen och lunchtid ...
S:t Per och Celsiushuset, fotograferat från kontoret.
När det var dags att forsla sig hemåt var situationen en helt annan, och det var inte helt lockande att plocka fram kameran. Det fick ändå bli ett par bilder för att dokumentera snöyran :)
Bandybuss på Fyristorg
Kan man föresten prata om att åka kommunalt när bussverksamheten drivs av Landstinget? Nåja, man säger väl så av gammal vana sedan det var kommunen som drev det.
Samma torg, men från andra hållet
Alla bilder är fotograferade med min lilla Sony RX100M2. Som vanligt hittar ni bilderna i full storlek på min flickr.
Tack för idag, slut för idag! :)
Sven är en tunnis!
Alla håller nog inte med mig (i synnerhet de som av någon outgrundlig anledning valt att bosätta sig i Skåne), men här i Uppsala gjorde Sven inget större väsen av sig. Visst var det snöigt och obehagligt, men det utlovade kaoset uteblev!
Gågatan fotograferad med Sony RX100 II
Går man tätt blir det mindre obehagligt
Dagens bilder är manipulerade, bara så ni vet ;)
I morgon är det förstås DAGNYS kl. 10:30 på Fågelsången. Vi som ses ses då!
Dagens I-landsproblem: Fjärr eller timer?
I mitt föregående inlägg avhandlade jag den heta frågan om hur man får fotografera barn (i synnerhet vuxna kvinnliga barn), men idag blir det något helt annat :)
Förra vintern såg min bil ganska ofta ut som i den första bilden i det här inlägget, och i år bestämde jag mig för att åtminstone förebygga en del av problematiken genom att låta montera elektrisk motor- och kupévärmare!
Lilla Bilen på kvällen den 5 december 2012
Det var många många år sedan jag ägde en bil utrustad med såna lyxvaror, och på den tiden var åtminstone själva kupéfläkten ett ganska stort åbäke som värmde upp även en stor bil till temperaturer som närmar gränsen till vad finnarna står ut med i bastun. Den kupéfläkt jag fick monterad idag är ungefär lika stor som ett fodral till en dubbel-CD, fast det kanske inte säger så mycket för den yngre generation som är van att all musik får plats i mobiltelefonen. Den är hur som helst liten och sitter snyggt och prydligt monterad på mittkonsollen i passagerarens benutrymme (som är förvånansvärt stort i Lilla Bilen). Värmaren har inte så hög effekt, men det skulle nog räcka med en vanlig glödlampa på 60 watt för att hålla rutorna isfria (motorvärmaren drar nog dock lite mer).
Jag parkerar min bil så nära vägen som möjligt, vilket kanske framgår av brevlådorna i bilden - de måste ju nu för tiden sitta i klump så att alla de firmor som delar ut posten ska får det lättare. Anledningen att jag parkerar där är att det blir mycket mindre skottande än om jag skulle köra in bilen längre på tomten, och det innebär också att jag ikväll har gjort en jättesnygg dragning av skarvsladd från huset till grinden (25 meter sladd räckte precis).
Jag köpte också ett litet fjärrstyrt eluttag som jag satt i vägguttaget på huset så att jag kan starta bilvärmaren närhelst jag får för mig att det är dags att tina upp bilen, och det fungerar alldeles utmärkt - jag kan t.ex. ha fjärrkontrollen på mitt sängbord och trycka på knappen så snart jag vaknar, och eftersom bilen är så liten torde den vara well done när det är dags att åka.
Det finns dock ett litet problem med detta. Hur tusan vet jag att fjärren lyckats få kontakt med mottagarenheten? Inget indikerar huruvida den lyckats starta bilvärmaren eller inte, och jag kan visserligen trycka flera gånger på knappen för att vara säker, men jag kan ändå inte veta. Ett alternativ är att jag öppnar ytterdörren och lyssnar på mottagaren innan jag trycker på knappen (då eluttaget sitter precis utanför dörren), men då skulle jag ju lika gärna kunna skippa fjärren och sätta i eller dra ur sladden manuellt ...
En klassisk variant för bilvärmare är förstås att använda en timer, men det har jag ju bara nytta av om jag vet exakt när jag vill åka någonstans. Ska jag ut och okynnesköra på oplanderade tider måste jag ändå sticka ut nästan i kylan och aktivera en dylik.
Svåra frågor detta, precis som frågorna kring vad man får fotografera eller inte. Har ni några bra svar får ni gärna posta dem!
En sak är jag dock rätt säker på; om bilen ser ut som i bilden nedan hjälper vare sig fjärrkontroll eller timer - den bilägaren fick nog invänta våren eller använda ishacka :)
En ledsen Mini två dagar innan julafton 2012
Ha en fortsatt trevlig julmånad (som förhoppningsvis blir lite vitare snart så jag får riktig nytta av dagens bilinstallation) :)