Bättre utrustning ger bättre bilder?

Det diskuteras flitigt i forumet huruvida bättre utrustning ger bättre bilder eller inte. Det är ett ämne som verkar ganska känsligt, och det är nästan omöjligt att komma fram till någon slutsats.

Om man förutsätter att den som använder utrustningen kan fotografera, så kan bättre utrustning definitivt ge bättre bilder (rent tekniskt alltså). Frågan är hur mycket det är värt för att få den där extra tekniska kvaliteten, och tillför den ens alltid något?

Fujifilm X100 fotograferad med iPhone 4s

Ibland är min iPhone en alldeles utmärkt kamera. Jag har den alltid med mig, och bildkvaliteten i bra ljus är fullt tillräcklig för många behov. Bilden ovan hade varit bökigare att få till med en bättre kamera, i och med att den är tagen på väldigt nära håll och då blir det inte mycket skärpedjup med en större sensor.

En gammal traktor. Canon EOS 20D och 17-40/4L

Den väldigt röda traktorn hade jag nog kunnat fotografera med nästan vad som helst och fått ungefär samma resultat (förutsatt att objektivet inte var direkt dåligt). Med en modernare kamera med fler pixlar hade jag förvisso kunnat skriva ut bilden större än vad som går från den här bilden, men den håller utan tvekan ändå för ganska stora utskrifter.

Morsan. Canon EOS 20D och Canon 100/2,8 USM Macro

Bilden av min bistra mor innehåller väldigt mycket detaljer. Betydligt fler än hon tycker om att se på bild :)

Kameran är med dagens mått inte särskilt högupplöst, men objektivet å andra sidan är väldigt bra på att plocka fram detaljer. Den här bilden hade inte gått att göra med exempelvis en enklare telezoom.

Katten Smulan. EOS 5D och Canon 50 mm f/1,4

Bilden av Smulan är beroende av en stor sensor och ett ljusstarkt objektiv för att få det extremt korta skärpedjupet. Jag är dock inte så säker på att bilden skulle bli bättre om den vore tagen med en 5D MkIII i stället för den första versionen av den kameran.

Empire State Building. Canon G9

Bilden från New York handlar mest om känsla tycker jag. Jag tror inte den skulle bli bättre om den vore tagen med en bättre kamera än den i mitt tycke ganska mediokra Canon G9.

Fotboll, Nikon D3 och Nikon 300/2,8 VR

Fotboll, och många andra sporter, är synnerligen utrustningskrävande om man vill ha den här typen av bilder. Med ett ljussvagare och långsammare objektiv får man inte alls lika många "träffar" som med objektiv som är gjorda för just sånt här. Också snabb serietagning, stor buffert och snabb autofokus är något som underlättar ordentligt och gör att det blir fler bra bilder (vad gäller skärpa och sådant). Jag tycker också det är trevligt med det korta skärpedjupet som gör att man slipper de stökiga reklamskyltarna i bakgrunden.

Blomma och sol. Canon EOS 5D och Nikkor 300/2,8 Ais

Ljusstarka teleobjektiv kan också användas för att trycka ihop perspektivet och ge effekter som är svåra att åstadkomma på annat sätt. I just det här fallet har jag använt ett gammalt slitet 300/2,8 med adapter för att passa Canonkameran. För den här typen av motiv behövs inte speciellt snabb utrustning, men objektivet är ju fortfarande bra trots att det har många år på nacken.

Flyguppvisning. Sony NEX-7 och Canon FDn 200/2,8

Just den här bilden är skarp och så, och tagen med bra utrustning. Dock inte den mest lämpade utrustningen för såna här motiv. Här hade en kamera med snabb autofokus och ett bra långt teleobjektiv gjort att jag fått fler träffar än jag fick med den manuellt fokuserare 200:an på min NEX. D3:an med 70-200 och 1,4x telekonverter hade varit en mer passande utrustning, fast också betydligt elakare mot min stackars rygg som inte gillar att bära tunga kameror en hel dag.

Nony. Sony NEX-7 och Sigma 30/2,8

Liggande kattakräk är ett motiv som är betydligt mer lämpat för att fotografera med NEX jämfört med flygplanen. Tack var den vinklingsbara skärmen slipper jag kräla på golvet för att komma ned på kattens nivå. I det här fallet är den lilla NEX:en en mycket bättre kamera än en Nikon D4 eller Canon EOS 1Dx (eller D800 trots att den har 50% fler pixlar).

Uggla. Nikon D3 och 70-200/2,8 VR

Ugglan satt snällt och stilla på skansen och hade kunnat fotograferats med vilken kamera som helst med motsvarande objektiv. Den är dock fotograferad på ISO 6400, och när jag tog bilden fanns ingen kamera som kom i närheten av D3:an på höga ISO vad gäller bildkvaliteten.

Leder allt detta svammel till någon slutsats då? Nja, egentligen inte. En bättre utrustning ger förvisso bättre bilder, men vad som är en bättre utrustning beror på vad man fotograferar. För mig är just nu den bästa utrustningen min NEX med några fasta objektiv. Exempelvis en D800 är en bättre kamera på väldigt många sätt, men den väger mycket mer och för det mesta jag fotograferar nu har jag ingen nytta av den mycket större kamerans fördelar.

Alla bilder finns på flickr i stort format.

Plastglugg för 1500:- bättre än Leica? (Sigma 30 mm f/2.8 EX på NEX-7)

I forumtrådar och blogginlägg pratas det mycket om vilken kamera man ska ha, och vilka objektiv som presterar bäst. Ska man ha en liten kamera med små fasta objektiv, eller ett monster med jättezoomar? Kan en förhållandevis billig spegellös systemkamera konkurrera med en digital M-Leica - i synnerhet om man förser den billigare kameran med ett plastobjektiv från Sigma som kostar 1500:-?

Sony NEX-7 med Sigma 30 mm f/2,8 monterat. Fotograferat med Nikon D3 och Nikkor 45 mm f/2,8P.

En del påstår att just kombinationen på bilden ovan faktiskt kan konkurrera med de riktigt dyra objektiven från Leica eller Zeiss. Både vad gäller skärpa och snygg oskärpa. Själv har jag inte använt såna dyrgripar annat än ytterst kortvarigt, men har i alla fall några första intryck av kombinationen. Några mätvärden tänker jag inte bistå med, så om ni vill ha såna får ni leta rätt på dem själva (finns massor på interwebben).

Jag kan ju börja med att säga att känslan i objektiv (eller kamera) förstås inte motsvarar handbyggda prylar från Tyskland, men det känns ändå inte smäckigt. Det jag mest har att invända mot vad gäller känslan i objektivet är att det känns och hörs att något rör sig i objektivet när man ruckar på kameran.

Sonen Oliver fotograferad med NEX-7 och Sigma 30 mm på full glugg (2,8).

Sigmaobjektivet är inte så särdeles ljusstarkt, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på storlek, pris och prestanda. Det är mycket lättare att göra ett skarpt objektiv av den här typen med en lägre ljusstyrka än värstingarna i klassen. Det gör att det inte går att få extremt kort skärpedjup om man skulle vara lagd åt det hållet, men i och med att det är skarpt även på full öppning går det ändå att isolera motivet i viss mån och få snygg bakgrundsoskärpa.

Katten Nony fotograferad med NEX-7 och Sigma på f/4

Skärpemässigt är det här objektivet klart bättre än kitzoomen till NEX, även om jag tycker den är helt ok för de tillfällen när man bara vill ha ett objektiv med sig. Distorsionen är också mycket bättre, och det är ofta viktigare (även om det går att korrigera i efterbehandlingen).

Fönster med speglad fuling fotograferat med NEX-7 och Sigma på f/4

Bilden ovan är (som de andra bilderna) råkonverterad i Lightroom 4.1 med de objektivprofiler som finns där. En viss tunnformig distorsion har tagits bort, och det som kan synas vara distiorsion i högerkanten är nog snarare läkten som inte är helt rak ...

Nåt slags blomma fotograferat med NEX och Sigma 30 mm på f/5.

Färgåtergivningen i objektivet är enligt mig hyfsat neutral, men starka röda och gröna färger gör sig inte så bra i sRGB på bildskärm. I bilden ovan har jag dragit ner rätt mycket på färgerna för att de ska rymmas i sRGB. Jag vet inte exakt vad närgränsen på objektivet är, men det går att komma hyfsat nära för att fotografera mindre föremål.

Samma katt och pryttlar som tidigare, men här på full bländaröppning.

Det lilla jag hunnit testa objektivet hittills tyder på att det är mycket bra för sitt pris (helt klart tillräckligt bra för mina behov i alla fall). Det har varit lite svårt att få tag på, men nu verkar det som det börjat komma i lager hos en del handlare.

Det här objektivet hör till de minsta med autofokus som går att montera på en NEX, men det är inget pannkaksobjektiv. Det har heller ingen stabilisering, vilket i kombination med den modesta ljusstyrkan kan göra att man i dåligt ljus kan behöva gå upp på högre ISO-tal än önskat. Bildvinkeln på en NEX motsvarar 45 mm på småbild, vilket jag tycker är en ganska idealisk brännvid för många typer av motiv, och jämför man med ett Nikkor 45 mm monterat på min digitala småbildskamera så blir paketet ändå rätt smidigt :)

Nikon D3 med Nikkor 45 mm f/2,8 P - fotograferad med NEX-7 och Sigma 30 mm @ f/4

Jämfört med den ganska gamla 45:an som sitter på D3:an så är Sigmat bättre på nästan alla sätt rent tekniskt, men mycket fulare :)

Är det då bättre än Leicas fantastiska M-objektiv? Inte en aning, men det fungerar mycket bra för det jag kommer använda det till och kostar en spottstyver i jämförelse. Att äga en NEX utan att äga det här Sigmaobjektivet borde vara kriminellt, med tanke på det i övrigt ganska glesa utbudet av autofokusobjektiv till de kamerorna.

Alla bilder i inlägget finns i jätteformat på min flickr.

Nattsudd? Nä, kattsudd var det ...

För tre veckor sedan flyttade den ettåriga kattjäveln Nony hem till oss. En vecka innan dess hade jag köpt en ny kamera. Man kan tycka att det borde leda till massor av bilder, men som jag skrev om i onsdags så blir bilderna av kattjävlar inte alltid så skarpa.

Nony är en kastrerad hankatt som tillbringat större delen av sitt första levnadsår i en lägenhet i Hallunda, där han bott med min son, sonens hyresvärd Fred och Freds ex. De hade inte jättemycket tid att ägna åt Nony, så han hade ganska tråkigt där och fick i stället flytta till Uppsala.

När han kom hit blev det en del avundsjuka från hunden Rossis sida, men han gillar katter så det löste sig efter bara några timmar.  De två äldre katterna som bor här var dock inte lika förtjusta i att den här oranga kortnosade saken tog över deras hus.

Nu verkar det mesta av rivaliteten mellan katterna gått över, och nu är det mest bara Nony som tycker de andra är trista som inte vill leka med honom när han hoppar på dem.

Det tog nästan två veckor innan Nony vågade gå ut på tomten, men när han väl kommit på att man kan vara ute så vill han vara där mycket. Han tycker dock inte om när det är blött, och han tycker inte om att vara smutsig. Jag har sett få kattjävlar tvätta sig så intensivt som han, vilket kanske framgår av rörelseoskärpan i bilderna.

Eftersom de andra katterna är ganska ointresserade av att leka med Nony så leker han med allt som rör sig. Just här försöker han slå på min kamera.

När man fotograferar galna kattjävlar räcker det inte med snabb autofokus (i de här bilderna sitter inte skärpan så fel, men ljuset gör att slutartiden blir lite väl lång).

Jag tycker inte det gör så mycket när såna här bilder inte är helt skarpa, då rörelserna och minspelet hos motivet kan vara rätt kul. Sedan kanske de inte alltid måste visa upp hela härligheten.

När han väl tröttnat var dagsljuset i rummet så svagt att bruset gör att kattjäveln ändå inte blir särskilt skarp ...

Jättestora bilder finns här, men de här bilderna blir ärligt talat inte så kul i 100% ...

Alla bilder är gjorda med en NEX-7 och Sigma 19 mm f/2,8.