En återuppväckt plåtslagare
Schyssta lökar åt Hambergs Fisk!
Livet som relativt nybliven frilansande IT-tomte, skribent och fotograf är om inte annat så varierande. Ena dagen sitter jag och installerar ärendehanteringssystem åt en kommun mitt i Östersjön, och nästa dag (idag alltså) fick jag hastigt och lustigt en förfrågan av kamraten Jonas som driver reklamfirma, och som jag inte träffat på 30 år eller så att fotografera mat, idag, för bilder som ska skrivas ut i jätteformat och hängas på väggen i en av Hambergs Fisks lokaler här i byn.
Uppdraget fick ta två timmar och bilderna skulle typ levereras omgående (jag och Jonas åkte direkt från köket till hans förnämliga kontor i Uppsala Slott och tömde kameran när vi var klara). Jag är förstås inte den som tackar nej till en sådan utmaning, trots att jag aldrig fotograferat mat, tiden var knapp och jag var tvungen att göra det med min lilla Sony A6000 med en apgammal Nikon 55/3,5 Makro - kombinerat med trådlös blixt till kameran.
På det stora hela blev både jag och Jonas nöjda med bilderna, så nu hoppas vi också att kunden blir det :)
Bilderna jag visar här är som jag efterbehandlat dem, och inte nödvändigtvis som de kommer att se ut när de hänger på väggen (där de dessutom kommer att vara skurna i flera längder som hänger från tak till golv utskrivna på ljudisolerande duk) - kommer se ut nåt i den här stilen:
Jag tror det kan blir rätt snyggt och skulle t.o.m. kunna tänka mig att hänga den där rödkålen hemma på väggen på det viset :)
Det går uppenbarligen att göra jobb med ganska enkla medel och på kort tid, och inte behöver man ödsla exponeringar heller. Jag gjorde totalt drygt 30 stycken för det här jobbet ...
Dessutom var det förstås väldigt kul att träffa en gammal kompis som till skillnad från jag ser ut ungefär som han gjorde för 30 år sedan :)
Tillägg: det behövdes tydligen en rödlök också, så det ordnade jag hemma på skrivbordet. Den är också fotograferad med A6000 och Nikkor 55/3,5, men här består belysningen av en iPad Mini (lökskivan ligger på paddan med gladpack som skydd under) :)
Den första kattjäveln!
En del tror att jag inte gillar katter, eftersom jag kallar dem för kattjävlar i min blogg. De som känner mig kan garanterat intyga att jag kallar dem kattjävlar med respekt! Jag älskar katter (och alla djur) och har växt upp med dem. Jag klarar själv inte att åka till veterinären när det är dags att säga adjö, och jag gråter när jag ser filmer med djur som lider eller dör.
Trots det kallar jag alltså åtminstone en av mina katter för kattjäveln - ni som vill tolka det som brist på respekt eller så får gärna göra det, men jag tänker inte ändra mig på den punkten ;)
Hur som helst tänkte jag visa den första riktigt bra (i mitt tycke) bilder av någon av de kattjävlar som förgyllt inte bara mitt liv, utan också många andras. Det här är abbessierhanen Linus, en kastrerad hankatt min syster fick "på köpet" när hon köpte hans syster (som jag inte kommer ihåg vad hon hette). Systerkatten var lite instabil och hade ihjäl den enda kull hon födde, och hon gillade inte folk heller. Linus blev däremot kvar hos syrran och räddade henne från en husbrand (han skrek värre än en brandvarnare i sängen, så syrran tog honom i nackskinnet och hoppade ut genom fönstret när huset var på väg att bli övertänt)..
Ok, nu var fönstret i markplan, men om inte Linus skrikit kanske hon inte vaknat av det - efter det var liksom allt den katten gjorde oväsentligt (oavsett kissandes på väskor och annat).
Linus fick (som många abbessinier om jag förstått det rätt) problem med synen och var i det närmaste blind under sina sista år. Han klarade sig bra ändå så länge vi inte flyttade på möbler, eller om någon av de andra katterna låg i bakhåll och tassade på honom. Vad han tyvärr inte klarade var när en äldre farbror med sociala problem och kamphundar lät sin Dobermann nacka katten och släpa ut honom i skogen. Vi polisanmälde förstås, men gubben med hundarna hade då lämnat trakten (som tur var). Vi fick alltså inte ta farväl av vår Linus, och vi slapp ta farväl av honom. Han blev 18 år gammal om jag inte minns fel, och det var på något sätt ändå passande att han togs från oss på ett nästan lika våldsamt sätt som han hamnade här ...
Så här såg han ut i sina bästa dagar (ungefär 1986 och förmodligen fotograferad med en Nikon med 135:a) :)
Klicka på bilden för att se den i större format - den blir bättre då!
Ha det gott, och tyck om och vårda era kattjävlar :)
På mässa i dagarna två, och kattjäveln tycker till om Samsung NX1
Jag har som en himla många andra människor varit på Fotomässan i Stockholm, men i år var jag inte där som besökare utan stod i Fotosidans monter och krängde prenumerationer och böcker. Jag har ingen aning om hur många böcker och prenumerationer det blev, men jag tror resultatet var ganska gott.
I och med att jag mest stod i montern blev det förstås inte så mycket tid att titta på annat, så jag har inte så många bilder från själva mässan, men några bilder har jag fått ihop under dessa två dagar.
Martin Afors sålde också prenumerationer under fredagen
Alla bilder utom den av katten är tagna med Samsungs nya NX1. Samsung begick ett litet misstag och hade inte räknat med att de skulle ha något kul att visa på mässan, så de hade inte någon monter. Vi på FS fick dock låna ett rykande färskt exemplar av kameran, och Samsung lyckades klämma in ett litet hörn i Scandinavian Photos monter så de i alla fall kunde visa kameran.
Samsungs lilla hörna
Eftersom som årstiderna är som de är hade jag bara möjlighet att testa kameran i dåligt eller sämre ljus, men jag tycker det fungerade rätt bra ändå. Kameran brusar en del på höga ISO, men låter man bli att titta på dess 28MP-bilder i 100% är det helt ok.
Det var jobbigt att köra hem igår efter en dag i montern, så idag tog jag pendeln
Nåt slags tåg (ztenlund m.fl. kommer säkerligen att berätta vad det heter)
För mig som mest kör Sonys spegellösa kameror var NX1:ans mycket tystare slutare en angenäm överaskning. Det är inga som helst problem att smygfotografera med den här kameran :)
Smygfoto på pendel
Jag fick bara låna kameran över en dag, eftersom Martin behöver den för att göra en omfattande test av den, så jag hann förstås inte testa särskilt mycket. Jag konstaterade dock att det är en rapp och responsiv kamera, och den startar upp i princip lika snabbt som en DSLR - rätt imponerande av en manick som lär ska köra något slags Linux som operativsystem :)
Lämmeltåget i Älvsjö
Ett hotell (tror jag) och lite moiré på sina håll
20 minuter kvar tills portarna öppnas
Har ni sett den förr? (Sigmas monter)
David, Bengt och Christer
En välkänd FS-profil från Dalarna
Alla bilderna med Samsungkameran är tagna med 50-150/2,8 OIS, utom den av Samsungs hörna - den är tagen med 16-50/2-2,8 OIS (OIS är Samsungs benämning på stabilisering).
Vad tyckte då kattjäveln om kameran? Han ser kanske lite skeptisk ut, men på det hela taget gav han den väl godkänt. Lyckas Samsung bara kränga den här kameran kan de bli starka på den mer avancerade marknaden. Kameran konkurrerar dock i både pris och funktion med Canon 7D Mk II, och det är nog generellt mycket lättare för folk att välja Canon ...
Kritisk granskning av NX1
Bilderna är tagna i råformat och konverterade i Lightroom 5.7. De finns att pixelpeepa på https://flic.kr/s/aHsk6f4ozQ
Det var allt jag hade att förtälja om helgens förlustelser. Ha det gott och tack till alla som hälsade på i montern - om jag verkade stressad eller ofokuserad berodde det nog på att jag var det. Man blir lite mosig i skallen efter några timmar i en mässmonter. Jag är dock lite besviken att ingen av de som brukar beklaga sig över moderering behagade hälsa på trots att en del av dem bevisligen besökte mässan :)
Hur får man en katt att sitta i en hatt och se sur ut?
Man fuskar såklart :)
Till att börja med behöver man en katt, en tyrolerhatt (det kan möjligen fungera med andra typer av hattar, men jag törs inte lova något), en tonårsson (och där kan det möjligen fungera med en dotter, men inte heller det har jag haft möjlighet att testa) och slutligen ett bord.
Kameran placeras så stadigt som möjligt på ett stativ framför bordet, varefter man placerar hatten på bordet och tar ett knippe bilder medans sonen (eller eventuellt då dottern) håller katten i tyrolerhatten (eller annan hatt). Det underlättar om man inte har en fullt så sprattlig katt som Nony, men å andra sidan gör sprattlandet att det blir roligare poser :)
I det här fallet tog jag fem bilder av katten i hatten och bestämde mig för att den näst sista bilden passade bäst för det tänkta slutresultatet.
Du behöver också en bild av bordet utan vare sig katt, tyrolerhatt (eller annan hatt) och son (eller dotter):
När du har dessa bilder ser du till att justera dem så att de blir så lika som möjligt i din råkonverterare (jag kör med Lightroom 5.6) och öppnar dem sedan som lager i Photoshop.
Här har jag bilderna som två lager och har lagt en lagermask på det lager som innehåller son och katt, och sedan helt enkelt målat bort son och allt annat jag inte vill ha med. När detta är klart är det bara att spara filen och exportera ut den till lämpligt visningsformat :)
Lätt som en plätt, och vips har man en sur katt i hatt :)
Katt i Hatt - till Maggan (och alla andra) :)
Maggan ifrågasatte varför inte kattjäveln fick någon tyrolerhatt i förra inlägget, så jag släpade ut både katt och hatt i trädgården och såg till att fixa det :)