Kraftigt efterbehandlade (manipulerade?) sportbilder

I veckan var det lite rabalder om Paul Hansens prisbelönta bild från en begravning i Gaza, och många tycker att bilden är lite väl kraftigt efterbehandlad trots att det visades att bilden inte var sammansatt av flera olika bilder.

Jag är inte i närheten av Paul Hansens klass, och jag tar heller inte nyhetsbilder längre, så därför tog jag mig friheten att dra lite extra i spakarna när jag behandlade dessa bilder från cykelloppet Skandis GP som gick av stapeln i söndags :)

Jag vet inte vad de här cyklisterna heter, men bland "riktiga" cyklister tror jag inte det anses korrekt att förse sin tävlingscykel med ringklocka ...

Ingen aning om vilka de här är heller, men jag tycker det blev lite fint när de kom ut ur valvet.

De här är Johan Landström, Johan Lindgren och Staffan Arvidsson som slogs om segern i loppet (fast det syns inte så bra på just den här bilden att det är dem)

Det blev Johan Lindgren som tog hem en ganska överlägsen seger till slut

Vad säger ni - blev det för mycket efterbehandling, eller fungerar det? Ni kan jämföra med mer återhållsamt behandlade bilder i mitt förra inlägg om Skandis GP.

Jättestort skärpedjup, som vanligt i framtiden! (focus stacking)

Nu kanske ni undrar varför man skulle vilja ha ett jättestort skärpedjup i sina bilder. Trenden bland en del av oss fotonördar är att ha så stor sensor som möjligt och ett skärpeplan tunt som en rakbladsegg.

Skärpan satt på pekfingersratten - bortre ändan av kameran är oskarp

Ibland händer det dock att vi vill ha ett större skärpedjup än vad som går att åstadkomma just på grund av den där stora sensorn, och det går inte att blända ner hur mycket som helst. Dels har objektiven en begränsning i hur liten bländaröppningen kan bli, och dels drabbas man av diffraktion med små bländaröppningen. Jag tänker inte ens försöka ge mig på att förklara det i detalj, men kortfattat går det ut på att skärpan över hela bilden försämras även om skärpedjupet blir större. Vill ni veta mer om det kan ni leta här i forumen, eller använda valfri sökmotor.

Skärpan satt på bortre hörnet av stolen

På den gamla onda analogtiden var det här ett synnerligen svårlöst problem som lämpligen åtgärdades genom att använda ett shiftobjektiv eller en kamera där fokusplanet går att luta i förhållande till motivet - samma teknik som används för att göra bilder som ser ut som miniatyrer eller modellbyggen. Nu för tiden använder många i stället mjukvara för att få bilderna att se ut så med ett ofta förvånansvärt bra resultat. I det fallet handlar det dock om att göra skarpa delar av bilden oskarp, och det är mycket lättare än att göra tvärtom ...

Jag har länge sett att många fotografer pratar om det där med Focus Stacking - främst i samband med makrofotografering där skärpedjupet oftast är extremt kort oavsett sensorstorlek. Av någon anledning hade jag fått för mig att detta är något som kräver massor av specialprogram och kunskap, men lite googlande visade att det faktiskt går att göra utan vare sig det ena eller det andra (med varierande resultat förstås). Det går dessutom alldeles utmärkt att tillämpa på alla typer av fotografering av motiv så länge de står still :)

Det finns många som är väldigt duktiga på den här tekniken, så jag tänker inte heller här försöka gå in på finlir, men principen är att man tar ett knippe bilder  där man justerar fokus mellan varje bild. I mitt exempel har jag tagit totalt fem bilder, och det är den första och sista bilden i serien högre upp i inlägget.

Klicka gärna på bilden för att se åtminstone någon skillnad :)

När jag smurfade runt på nätet för att ta reda på hur man gör denna magi med skärpedjupet såg det lätt ut, så jag importerade mina bilder till Lightroom och såg till att vitbalans och exponering såg likadan ut (manuell exponering och vitbalansering vid fotograferingen är att rekommendera). Jag använde stativ, vilket nog också är att rekommendera, och trots det ser ni nog i bildserien ovan att bilderna inte är exakt likadant beskurna.

Nästa steg var att öppna bilderna som lager i Photoshop från Lightroom. Mina bilder är gjorda med en sån där spegellös kamera som ger bilder på 24 miljoner pixlar, och fem såna samtidigt tar ganska mycket minne. Jag rekommenderar inte att försöka sig på det här med en dator som har klent med minne och CPU om du inte har väldigt gott om tålamod :)

Tur att minne är billigt nu för tiden ...

När Photoshop väl fått upp bilderna är det lätt (nåja) - bara att markera alla lager och köra Edit/Auto-Align Layers och sedan Edit/Auto-Blend Layers.

Beroende på hur bilden ser ut från början krävs nu mer eller mindre efterarbete för att justera de lagermasker som Photoshop skapat med automagi. I det här fallet ser det ganska ok ut redan från början, men om du detaljskådar framför allt kanterna av bilden ser du nog en del konstigheter.

Fullstor bild finns på min flickr - där syns det rätt bra att det finns en del att pilla på ...

Det var så här långt det var lätt - nästa steg är att få till lagermaskerna så det inte ser konstigt ut, och så långt har jag inte kommit på en kväll med tester av den här funktionen. Enklaste sättet att fåd det något så när vettig är att beskära kanterna med följande reslutat:

Stor variant av den här bilden finns här.

Kontentan av allt detta svammel är att det är relativt enkelt att få till ett kontrollerat skärpedjup med moderna kameror och moderna bildbehandlingsprogram med ett hyfsat resultat. Vill man få det riktigt snyggt krävs dock mycket mer arbete än jag gjort ikväll, men det är en klart intressant teknik jag lär återkomma till när jag fotograferar stillsamma motiv.

Det var kanske inte lika enkelt som det verkade när jag läste diverse tutorials på nätet dock :)

Ni som kan det här på riktigt får gärna komma med tips och synpunkter ...

Studentajävlar och flugfiskare!

Som en del av er sett antingen på plats eller i media har det varit mycket vatten i bland annat Uppsalatrakten sedan i torsdags. Tåg har ställts in, gator stängts av, och studentjävlarna börjar nog oroa sig för om de kan genomföra sin forsränning nästa vecka.

Fyrisån ser mer ut som en flod än en å just nu ...

Idag har vi dock kunnat läsa i lokalblaskan att vattnet sjunkit undan något, och i och med att tjälen börjar gå ur marken behöver det inte bli så mycket värre som man först befarade. Kommunen har också låtit montera upp vattenbarriärer där det är som värst.

Översvämningsbarriärerna till höger i bild

Jag förstår givetvis att det är oerhört trist för de som drabbas av dessa vattenmängder och får sina hus och källare förstörda, men samtidigt är det lite spännande med en sån här småkatastrof på hemmaplan. Uppenbarligen var jag inte ensam om att tycka det med tanke på att det synts till många fotografer på stans broar :)

Inte så mycket att säga om denna - bara de gamla vanliga kärlekslåsen :)

Inte bara fotografer utnyttjade det höga vattenflödet för sin hobby. Mannen på bilden nedan stod och flugfiskade (jag tror i alla fall det är det han gör). Jag gissar att det var mest för träning eller nåt eftersom han inte verkade medföra någon utrustning för att ta hand om eventuell fångst. Fast det kanske inte är så troligt att han fick nåt i smuts- och smältvattnet :)

Ska inte flugfiskare stå I vattnet?

Nåja - hur spännande det än är med översvämmade åar tycker jag gott det kan få torka upp och bli vår på riktigt nu!

Alla bilder är fotograferade med en Sony NEX-7 och Sigma 30/2,8 och finns som vanligt på min flickr. Efterbehandlingen är gjord i LR4, LR5 beta (för test av automatisk upprätning) och Silver Efex Pro.

Färg eller svartvitt - alltid ett svårt val ...

Gjorde en porträttbild av sonen hemma i trädgården ikväll, och det blev både en svartvit och en färgvariant i efterbehandlingen. Klicka på bilderna för att få upp dem i full storlek utan den trista komprimeringen som görs av FS.

Oliver, fotograferad med NEX-7 och Sony 50/1,8 OSS

Samma son, och samma utrustning :)

Vilken tycker ni är bäst?

Mer HDR, men bara delvis

I gårdagens blogg hade jag med fyra versioner av en bild av Lilla Bilen, varav en var gjord i Nik HDR Efex. Heléne föreslog att jag skulle kombinera HDR-bilden med en som var mer moderat efterbehandlad, och bara ha HDR-effekt på själva bilen.

Jag tyckte det lät som en strålande idé, och så här blev resultatet av den övningen:

Toyota IQ fotograferad med NEX-7 och Sony 50/1,8 OSS (klicka på bilden så ser den vettig ut)

Jag lyckades inte hitta tillbaks till exakt den HDR-inställning jag använde igår (och jag sparade inte den bilden), så det blev lite annorlunda idag. Jag tycker dock att det blev ett väldigt lyckat resultat med HDR på just bara bilen, och det gör också att bilden inte känns som en typisk HDR-bild.

Stort tack till Heléne för tipset :)