Huka er gubbar och kärringar, för nu laddar han om!

Jag vet inte i vilket sammanhang den gamle sossepampen Erlander uttalade citatet i rubriken, men det är en utmärkt rubrik för ett blogginlägg med massor av bilder. En del hävdar att man inte ska visa för många bilder i taget, eller skriva långa blogginlägg, och de får härmed se sig som varnade.

Som vanligt måste ni klicka på bilderna för att se dem i större format och mycket bättre :)

Fyrisån

Ni som följer min blogg vet att jag har något slags pågående projekt att fotografera min dagliga miljö, och det fortsatte idag. Tidigare har det vara några enstaka bilder jag tagit på väg till lämplig busshållplats, men idag gick jag hela vägen hem (det är inte mer än några kilometer) vilket resulterade i fler bilder. Bilden av Fyrisån i bilden ovan togs något hundratal meter från kontoret.

S:t Eriks Torg och Saluhallen

Jag tog inte direkt närmsta vägen hem (vilket jag tror är runt tre kilometer), utan svamlade runt ganska mycket så det tog nästan två timmar inann jag var hemma. Eftersom det nu är "vår" hade jag utrustat mig med mina sommarskor, som är av en typ som kallas barfotaskor (jättetunn och följsam sula) vilket gjorde att det ganska fort började kännas att jag inte var van, men inte klagar jag för det!

Om ni tittar noga i bilden kan ni se att det redan på sena eftermiddagen spökar i Uppsala.

Snärkes Nation

Jag har snart bott i Uppsala ett halvt sekel, och ändå finns det så mycket jag aldrig sett och än mindre fotograferat i min födelse- och hemstad. Innergården i bilden ovan har jag t.ex. aldrig varit på tidigare, men jag har dock besökt Snärkes Nation (som har fått en väldans massa torn tycker jag det ser ut som) många gånger. Minnena från de besöken är i de flesta fall minst sagt luddiga ...

Göteborgs Nation till höger, och nåt annat hus i förgrunden

På samma gård hittade jag ett hus jag aldrig sett förut, och det ser inte nybyggt ut så att det skulle vara av den anledningen. Jag vet inte hur jag kan ha undgått det, och jag har ingen aning om vad det används till. Den här bilden klassar jag som naturfoto då den där bruna klumpen nere till höger (syns bäst vid förstoring) är en ganska oblyg hare som satt och betraktade mig när jag plåtade.

Uppsala Universitet

Det här huset vet jag förstås vad det är, och bilden visar "back-stage" av universitetsaulan. All blandning av ljus ger en ganska spöklik känsla tycker jag :)

"Befrielsen" av Olof Hellström, 1978

Vrider man sig 90 grader åt höger från den förra bilden får man se skulpturen "Befrielsen" av Uppsalakonstnären Olof Hellström. Platsen är Martin Luther Kings Plan, och skulpturen uppfördes 1978.  Till höger och utanför bild huserar Uppsala Fotografiska Sällskap som ofta har evenemang på just platsen där bilden togs.

Jag tycker det är en mycket bra skulptur, och när jag postade den i FB-gruppen "Du vet att du är från Uppsala" fick jag en kommentar från Olof Hellströms dotter Lis, som länkade till en film hon gjort om sin far. Hon tipsade också om att hon ska ha en utställning på Östra Ågatan 67 i samma miljö som sin far. Kan nog vara både se- och fotograferingsvärt.

Meh... det är ju samma bild som ovanför (fast med borttappad färg)

I den första bilden av skulpturen tycker jag det är färgerna som tar överhanden (på gott och ont).  Det är snyggt, men det är inte en bild av skulpturen. När man tar bort färgen blir det mycket bättre tycker jag (för just det här motivet). Fast nu var det ju inte färg vs svartvitt det här blogginlägget handlade om, så låt oss vandra vidare.

Orangeriet

Jag hamnade i Botaniska Trädgården efter ytterligare stånkande, och där hittade jag ännu en miljö jag inte sett. Om någon skulle visat mig bilden ovan innan idag hade jag inte haft en aning om att den ens var fotograferad i Uppsala. Hur jag undgått det vet jag inte ...

Ett jättestort hus där Mundebo en gång bott

Slottet har dock inte undgått mig tidigare (och knappast någon annan heller), och det var någon på Fejjan som kommenterade den här bilden med att det är snyggare på bild än i verkligheten. Jag är lite böjd att hålla med, då det sällan känns lika maffigt när man står bredvid det (eller står någonstans och tittar upp på det). Jag har ingen aning om varför det är så ...

Norbyvägen 46 C

Vad är nu detta? Ett nytt tråkigt bostadshus efter alla dessa gamla fina. Mjo, så småningom hamnade jag här och det här var den sista bilden jag tog under min långpromenad . De här husen är kanske inte jättevackra, men de är helt nya och ersätter en ganska trist miljö där det tidigare varit en fritidsgård, och därefter kommundelsnämnd. De vita strecken nere till vänster är en vinglande cyklist och en minde vinglande dylik :)

Vet inte om det är så många som orkade genom allt detta, men jag tackar er som eventuellt gjorde det för visat intresse. När promenaden är lång blir bloggen lång liksom :)

Ha det gott!

Det har sina sidor ...

... det där med att åka kommunalt till jobbet. I går skrev jag om att jag börjat experimentera med att åka buss till jobbet i stället för att som vanligt ta bilen. Det var frid och fröjd på förmiddagen och lunchtid ...

S:t Per och Celsiushuset, fotograferat från kontoret.

När det var dags att forsla sig hemåt var situationen en helt annan, och det var inte helt lockande att plocka fram kameran. Det fick ändå bli ett par bilder för att dokumentera snöyran :)

Bandybuss på Fyristorg

Kan man föresten prata om att åka kommunalt när bussverksamheten drivs av Landstinget? Nåja, man säger väl så av gammal vana sedan det var kommunen som drev det.

Samma torg, men från andra hållet

Alla bilder är fotograferade med min lilla Sony RX100M2. Som vanligt hittar ni bilderna i full storlek på min flickr.

Tack för idag, slut för idag! :)

Halvsuddiga julshoppare och folieflärpar!

I gårdagens inlägg körde jag bara svartvita bilder, så idag fick det bli lite färg. Inte blev det något fantastiskt idag heller, utan bara bilder av trötta, glada och stressade julshoppare.

Östra Ågatan

Gågatan

Celsiustorget

Vad är nu det här med folieflärpar frågar sig kanske en del. Åtminstone gjorde jag det innan jag såg den här videon på youtube.

Trots att jag fyllt 46 har jag i hela mitt liv missat dessa flärpar som ska hålla rullen på plats. En snabb undersökning i köket visade att två av tre folierullar i mitt kök var utrustade med flärp. Toppits plastfolie hade visserligen bara en liten flärp, men i gengäld var den förintryckt :)

Alltid kul att lära sig något nytt :D

Ha en fortsatt trevlig helg!

Konstfoto - vad ska det vara bra för?

Jag har tidigare ondgjort mig över att en del fotografer verkar snudd på besatta av att tillhöra ett visst fack. De som kallar sig gatufotografer är väldans noga med att det är just deras sätt att se på gatufotografi som är det rätta (även om det skiljer sig massor mellan de individer som kallar sig gatufotografer). Likadant är det i många andra genrer; T.ex. naturfotografi måste bedrivas på rätt sätt, fast vad som är rätt varierar friskt. En del tycker att rena artporträtt av fåglar är det enda rätta, medans andra inte drar sig för att klippa och klistra antingen direkt i kameran eller i datorn i efterhand. Sportfotografer tycker om att ta tusentals bilder per dag, med så stor, dyr och tung utrustning som möjligt. Och så vidare och så vidare ;)

Konst(igt) ljus

Vad är då konstfoto? Ja, inte tusan vet jag! När ämnet kommer upp till diskussion ser jag framför mig något ganska flummigt, som absolut inte kan beskrivas konkret och man ska helst inte se vad motivet föreställer.

Längtan till Italien (eller kanske en röd stuga med vita knutar)

Jag har också förstått att det är viktigt att ha titlar, på sina konst(iga)foton. Titeln får gärna vara lika obegriplig som bilden, och det skadar heller inte att den är skriven på utrikiska. Jag är dålig på obegripliga titlar, så mina titlar på bilderna i det här inlägget är nog för tydliga för att platsa i genren.

Sönderfall (eller ett ganska hårt efterbehandlat löv)

Inom genren konstfoto finns det förstås också bilder där det är lätt att se vad bilden föreställer, så då gäller det att ta till andra knep. Svartvita och ödesmättade bilder är ett bra recept då tycker jag mig sett.

Ensam vårvinter (fast den här skulle kunna vara en naturbild också, men för den genren är den nog för efterbehandlad)

En sak som alltid fungerat i konstens förunderliga värld är att shocka åskådarna. Skildringar av våld, sex, naket och skitigt har lockat många. När man som fotograf tar till det greppet är man dock nära något slags socialrealism som gränsar till dokumentär- eller reportagefotografi, och jag är inte säker på att det är konst.

Utsatt (eller bara småfnissande och kliande från mattan)

Jag hoppas ni förstår att det här är skrivet med glimten i ögat, och att jag inte vill hoppa på någon (så mycket). Jag tycker bara att det här med tillhörigheten till olika fotografiska fack ibland blir lite fånig :)

Ha det gött!

Valborg i Uppsala? Nej tack!

Idag har studenterna ockuperat centrala Uppsala, där jag råkar ha min arbetsplats. Alla skolor i Uppsala ger sina elever ledigt på Valborg, men jag arbetade som vanligt så någon forsränning såg jag inte (inte för att jag är så road av den, men ändå).

Hemgång

Räddningsdykarna hade det tydligen lite tuffare än vanligt på grund av det höga vattenflödet, men inga allvarliga incidenter inträffade om jag förstått det rätt.

Jag begriper inte hur flottarna kom under bron, men de gjorde tydligen det ...

En gång i tiden, när jag var ung och vacker, var Valborgsmässoafton en av årets stora händelser, men nu när jag är gammal, tjock och bitter är det inte fullt så spännande. Fast jag kanske knallar iväg till majbrasan en sväng om vädergudarna inte är elaka ikväll :)

Här har de det mysigt (ända tills det började vräka ner vatten från himlen en kvart senare) :)

Inte så inspirerade bilder idag, men det är vad ni får!