Dewi
Aktiv medlem
Jag kunde aldrig i mitt liv föreställa mig att det skulle vara så komplicerat att fotografera. Kan det verkligen vara möjligt att bilderna blir så himla mycket bätttre gämfört med att bara sikta och trycka på gröna läget i normala ljusförhållanden annat än marginella skillnader i tekniken?
Jag själv brukar vara ganska nöjd om exponeringen sitter någolunda rätt helt enkelt genom att titta på displayen. Jag måste vara en riktig sopa till fotograf som aldrig ens tänk i banorna som diskuteras här.
Jag trodde i min enfald att alla fotografer kämpade med att hitta intressanta motov, få bilderna hyffsat skarpa och hitta en publik som gillade bilderna. Jag har svårt att tro att en endaste åskådare kommer märka nån skillnad eller ens bry sig.
På nästa månadsmöte i lokala fotoklubben kan denna tråd vara en intressant förläsningsämne helt klart.
Jag tror att det är ett felslut att se det som komplicerat. När man har det i ryggmärgen och har använt ett system i decennier så upplever man det inte som krångligt, men det kan vara knepigt att förklara det på ett enkelt sätt, och den som inte har samma bakgrund kan uppfatta det som väldigt komplicerat. I själva verket är det enkelt, och man har ju alternativet att bara använda magkänsla, bildskärm och histogram för att se hur kameran har exponerat. Med en god portion förnuft klarar man sig långt med det, men det kan faktiskt underlätta om man förstår vad som händer och hur det hänger ihop. Och jag medger att det inte är alldeles enkelt i början.
Och alla fotografer kämpar inte med att hitta intressanta motiv. Många fotografer måste prestera varje dag, leverera bilder åt beställare, och har ofta ingen marginal för missar. Det går inte att ta om ett bröllop. En del uppdrag är inte heller väldigt intressanta, utan det handlar många gånger bara om att få fram en grafiskt tydlig bild på ett föremål.
För tillfällena som inte kommer tillbaka, och där man måste ha fram godkända bilder till kunden, är det inte bara viktigt att man kan exponera varje bild rätt. Man måste till och med ha backupp om utrustningen skulle paja. Man kan inte skylla på att kameran gick sönder eller att batteriet tog slut. Man måste helt enkelt se till att få bilder.
Jag är helt införstådd med att publiken kanske inte har samma kvalitetskrav, men jag tror uppriktigt att en genomgående bra produktion säljer bättre än om man lyckas ta riktigt bra bilder ibland men ofta tar bilder med brister. Det är faktiskt ganska enkelt att gardera så att man åtminstone inte har tekniska brister i produktionen. Kunden väntar sig att få ett bra resultat av en yrkesfotograf; det är vad han betalar för. Som amatör kan man roa sig med att leta intressanta motiv, men som yrkesfotograf måste man få fram bra bilder av det som kunden vill att man ska fotografera.
Och jo, det blir mycket bättre än när man tittar och trycker på gröna läget. Kamerorna har inte blivit tillräckligt avancerade i sin automatik för att prestera som en rutinerad fotograf, och inte ens automatskärpa garanterar skärpa så som man kan lägga den medvetet för att få den precis där man vill. Ingen automatskärpa fungerar vad jag vet när man tiltar, och jag tiltar ofta, vid gruppfoto, arkitektur och produktfoto.
Och det där med intressanta motiv; det handlar inte så mycket om att motivet i sig ska vara intressant, även om dotterns eller det egna bröllopet automatiskt är intressant, utan fotografen ställs inför utmaningen att göra intressanta bilder av vanliga motiv, ibland flera gånger på samma dag. Vid produktfoto tar man någonting alldagligt, men man ska försöka skapa en bild som får en flyktig betraktare att stanna till och kanske vandra med blicken över föremålet och fastna för det. Medlen är ett spel med ljuset och kompositionen; man måste dessutom ofta passa in kompositionen inom vissa ramar för en viss publikation. Ska bilden sitta till höger eller till vänster, är den liten eller stor, och sitter den upptill eller nertill på sidan, och vilken färgskala bör man ha för att bilden ska passa in?
Alla aspekterna måste stämma, och på samma gång, och det ska hända varje gång.
Och visst kan det vara ett bra ämne att ta upp i fotoklubben.