Advertisement
Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Överexponera vs underexponera?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jo, om man ska vara petig så finns det en falang puritaner som principiellt vägrar att påverka bilden efter att den har kommit ut ur kameran. De föredrar att behålla så mycket som möjligt av det gamla analoga arbetssättet.

Det där var väl lite väl nedlåtande och generaliserande skrivet.

Det kan finnas många olika orsaker bakom att någon inte vill efterredigera sina bilder i dator.
Personen kan vara en datanolla.
Personen kan få ont i nacke och huvud av att sitta vid dator.
Personen kanske älskar att vara ute i naturen, men hatar att sitta vid en dator.
Personen kanske är så duktig fotograf, att hen sätter sina bilder dugligt direkt i kameran.
Personen kanske tycker att det ser fult och onaturligt ut med efterbearbetade foton.
osv.

Det är fel att påstå att alla personer som inte databearbetar sina foton, vill behålla så mycket som möjligt av det gamla analoga arbetssättet.
jag kan tala för mig själv.
Jag gafflar. Jag tycker att det är helt fantastiskt bra med EVF. Jag tar foton på ISO 6.400. Jag kan ta typ 200 foton på en och samma insekt.
osv.
Att ta 200 bilder på en och samma insekt, med ASA inställt på 6400, är inte speciellt lyckat när man fotar analogt.
 
Senast ändrad:
<tisdags_sarkasm>
Det finns en grupp fotografer som med närmast religiös övertygelse förminskar andra fotografers personliga erfarenhet, arbetssätt och utmaningar.
</tisdags_sarkasm>

Många är vi som fotograferar - Många är vi som gör det på helt egna premisser.
Alla vill vi fånga det speciella.
 
Det verkar råda rätt olika åsikter kring detta så tänker att det vore intressant att höra hur ni resonerar..

Överexponerat?
Underexponerat?

Vad brukar ni välja och varför?

Tänker på allting från faktiskt slutkvalité på bilderna till att man riskerar högdagrar etc

Jag brukar överexponera på natten om inga överdrivna ljuskällor är i bilden. Bilden i kameran ser extremt överexponerad ut men i raw filen kan jag sedan pressa ner exponeringen och ISO bruset minskar.
 

Bilagor

  • Namnlös.jpg
    Namnlös.jpg
    332.6 KB · Visningar: 44
Senast ändrad:
Många är vi som fotograferar - Många är vi som gör det på helt egna premisser.
Alla vill vi fånga det speciella.

Jättefint skrivet, bättre uttryckt än vad jag förmår.

Fast, varitationen är än större:)

Jag har en vän, ingeniör och extrem tekniknörd, "Aspergare".
Det roligaste för honom är att testa nya kameror, och se vilka tekninska framsteg som tillförts. Mäta, testa och förstå.
Det finns fler som honom.
De är till stor nytta för oss andra. De kan lära oss om vår utrustning, våra verktyg.
Det är han som lärt mig fotografera digitalt.

Så finns det de, för vilka efterbearbetningen vid datorn är det viktigaste.
Att sitta där vid skärmen, och få ut precis max av de bilder de tagit. Få det precis som de vill, varje ton, varje detalj.
De har format en "speciell stil" inom fotograferingen.

Här beskrev jag två ytterligheter.
Hela "gråskalan" finns givetvis.
Som sagt, vi människor är olika, har olika intressen, och väljer olika vägar/sätt.
Det är bland annat den variationen som gör det så fasinerande att se på andras foton.

Det skulle vara lätt att beskriva min vän tekniknörden som en stolle, korkskalle, raljera över vad han håller på med, och över hur lite han förstår om verklig fotografering.
Gör man det är man, enligt min uppfattning, en korkskalle som visar upp hur lite man förstår.
 
Jag brukar överexponera på natten om inga överdrivna ljuskällor är i bilden. Bilden i kameran ser extremt överexponerad ut men i raw filen kan jag sedan pressa ner exponeringen och ISO bruset minskar.
Njae, du kan "pressa ner" ljusheten i bilden. Exponeringen gjordes vid fotograferingstillfället.
 
Det här är en diskussionsteknik som du ofta använder.
Du förminskar de som gör annorlunda, och tycker annorlunda, än vad du gör.
Att i lite småkränkt ton anklaga andra för att förminska någon är att "förminska" den man klagar på.
½ 🙂

Man måste inte tolka allt man stör sig på som raljerande, anklagande och förminskande, och ta åt sig. Speciellt inte å andras vägnar.

Det här lilla sidoämnet mår vi bäst av att underexponera så mycket som möjligt i den här tråden. Den som vill överexponera det kan med fördel skapa en ny tråd för det.
 
Jag brukar överexponera på natten om inga överdrivna ljuskällor är i bilden. Bilden i kameran ser extremt överexponerad ut men i raw filen kan jag sedan pressa ner exponeringen och ISO bruset minskar.

Vet inte om jag skulle kalla det där överexponering.

Rätt exponering är när så mycket som möjligt av motivets dynamik hamnar inom sensorns/filmens arbetsområde. Sedan får det se ut hur det vill på kamerans display.

Hur ljus eller mörk bilden blir avgörs vid efterbehandlingen
 
Jag "överexponerar" ofta, d.v.s. exponerar så att jag maximerar den registrerade informationen. Hade jag använt en modernare kamera hade jag nog inte orkat bry mig, men med en gammal 5D så är det nästan ett måste att exponera till höger.
 
Jag ser det som att det finns två skolor: en som sätter bilden i kameran, en som vill ha så bra material som möjligt att jobba vidare med. Den förra fotograferade diafilm när det begav sig, den senare negativ film. Nu motsvaras det av raw och jpeg. Jag tillhör de som vill ha så bra filer att jobba vidare med. Det innebär råfiler som ibland ser ganska risiga, blaskiga och mörka ut rakt ut ur kameran. Utbrända högdagrar är svåra att göra något åt, medan man kan lätta skuggor en hel del. Alltså är jag ganska noga med att exponera korrekt enligt mina mål, men kamerans ljusmätare tycker ofta att det är lite för mörkt.
 
Senast ändrad:
Jag brukade fotografera RAW, nu jpeg, eller jpeg+raw så att jag har möjlighet att fixa något om det skulle vara så. Jag tycker det är roligt att fotografera, men tycker att efterbehandlingen är dödligt tråkig. Det gick så långt att jag var ute och fotade, kom hem, tänkte på alla bilderna jag skulle behöva göra något med, och ställde undan kameran. Jag slutade nästan helt.

Det senaste året har jag nästan bara fotat analogt, digitalkameran har jag använt för att digitalisera negativ. Av någon anledning är det roligare att framkalla filmen… Digitaliserade negativ måste också efterbehandlas, men processen är rakt fram och med få valmöjligheter. Jag har kommit fram till att jag inte kan hantera för många möjligheter, det blir bara att jag sitter och provar 100+1 olika inställningar för att se vad jag gillar bäst, sedan tröttnar jag. Ja, det finns säkert en diagnos för det.

Det var en lång utläggning för att komma fram till exponeringen. Jag försöker få den rätt i kameran. Oavsett om jag fotar analogt med manuella kameror, ibland utan ljusmätare, eller digitalt. ”Rätt” för mig betyder inte nödvändigtvis att det är välexponerat, eller jämnt exponerat. Jag bestämmer mig för hur jag vill att fotot ska se ut och exponerar sedan efter de ljusaste delarna, de mörkaste, eller mitt emellan.
 
Att i lite småkränkt ton anklaga andra för att förminska någon är att "förminska" den man klagar på.
½ 🙂

Man måste inte tolka allt man stör sig på som raljerande, anklagande och förminskande, och ta åt sig. Speciellt inte å andras vägnar.

Det här lilla sidoämnet mår vi bäst av att underexponera så mycket som möjligt i den här tråden. Den som vill överexponera det kan med fördel skapa en ny tråd för det.

Att beskriva personer som prioriterar att fotografera på ett annat sätt som "en falang puritaner" drivna av "närmast religiösa övertygelser", och påstå att de "vill behålla så mycket som möjligt av det analoga arbetssättet" ......

1. Det är felaktigt att påstå så.
I det jag skrev gav jag mitt eget fotograferande som exempel på att det inte var en strävan efter att fotografera så analogt som möjligt, som låg bakom det aktuella arbetssättet.
Jag talade alltså inte "å andras vägnar" som du påstår.

2. Det är nedvärderande att skriva så.
Att kalla andra för "en falang puritaner" drivna av "religösa övertygelser" är inte bara fel, utan även nedvärderande.
Jag har inte kallat Acke för något nedvärderande. Jag har kritiserat hans argumentationsteknik.
I många andra sammanhang har jag berömt Acke.

3. Det är onödigt.
Man behöver inte kalla andra för typ "en falang religöst drivna puritaner".
Det är mer konstruktivt för samtalet att försöka förstå varandras olika sätt att fotografera.
Om man dessutom felaktigt påstår vad som driver andras ställningsställningstagande, så riskerar diskussionen att hamna fel.

Sammanfattningsvis.
Vi människor är olika, och har olika drivkrafter, även här på FotoSidan.
En del vill ha intressanta diskussioner, och höra vad andra tycker.
Till den gruppen räknar jag Acke.
Därför påpekar jag för honom, att han verkar ha vad jag kallade för en dålig "ovana", i sitt sätt att argumentera.
jag betraktar alltså inte Acke som en person som bara försöker bre ut sig så mycket som möjligt, som bara vill visa sig duktig, och som tar varje chans till att trycka ner någon annan.
Absolut inte, det har jag aldrig påstått, och det anser jag inte.
Jag vill absolut inte förminska honom.
Förlåt om jag uttryckte mig dåligt på något vis Acke.
 
Att beskriva personer som prioriterar att fotografera på ett annat sätt som "en falang puritaner" drivna av "närmast religiösa övertygelser", och påstå att de "vill behålla så mycket som möjligt av det analoga arbetssättet" ......

1. Det är felaktigt att påstå så.
Det är tvärtom en mycket träffande beskrivning på hur det ligger till. Jag har mötts av samma attityd vid flera tillfällen när jag ställt frågan: "Varför?"
Vilket inte hindrar att det finns en del som gör som jag själv, alltså använder den metod som jag (så långt mitt förstånd räcker) anser bäst för tillfället. Ibland är den samma som "puritanernas", ibland inte.
 
Att beskriva personer som prioriterar att fotografera på ett annat sätt som "en falang puritaner" drivna av "närmast religiösa övertygelser", och påstå att de "vill behålla så mycket som möjligt av det analoga arbetssättet" ......

1. Det är felaktigt att påstå så.
I det jag skrev gav jag mitt eget fotograferande som exempel på att det inte var en strävan efter att fotografera så analogt som möjligt, som låg bakom det aktuella arbetssättet.
Jag talade alltså inte "å andras vägnar" som du påstår.

2. Det är nedvärderande att skriva så.
Att kalla andra för "en falang puritaner" drivna av "religösa övertygelser" är inte bara fel, utan även nedvärderande.
Jag har inte kallat Acke för något nedvärderande. Jag har kritiserat hans argumentationsteknik.
I många andra sammanhang har jag berömt Acke.

3. Det är onödigt.
Man behöver inte kalla andra för typ "en falang religöst drivna puritaner".
Det är mer konstruktivt för samtalet att försöka förstå varandras olika sätt att fotografera.
Om man dessutom felaktigt påstår vad som driver andras ställningsställningstagande, så riskerar diskussionen att hamna fel.

Sammanfattningsvis.
Vi människor är olika, och har olika drivkrafter, även här på FotoSidan.
En del vill ha intressanta diskussioner, och höra vad andra tycker.
Till den gruppen räknar jag Acke.
Därför påpekar jag för honom, att han verkar ha vad jag kallade för en dålig "ovana", i sitt sätt att argumentera.
jag betraktar alltså inte Acke som en person som bara försöker bre ut sig så mycket som möjligt, som bara vill visa sig duktig, och som tar varje chans till att trycka ner någon annan.
Absolut inte, det har jag aldrig påstått, och det anser jag inte.
Jag vill absolut inte förminska honom.
Förlåt om jag uttryckte mig dåligt på något vis Acke.
Kommentar i ny tråd, inlägg #1 (klickbar länk).
Fortsätt gärna där och inte här.
 
Det verkar råda rätt olika åsikter kring detta så tänker att det vore intressant att höra hur ni resonerar..

Överexponerat?
Underexponerat?

Vad brukar ni välja och varför?

Tänker på allting från faktiskt slutkvalité på bilderna till att man riskerar högdagrar etc
Finns ingen anledning att överexponera vid fototillfället, bättre underexponera och ha bättre redigeringsmöjligheter.. men sedan är det väl ifrån bild till bild vad som passar bäst.
 
Det verkar råda rätt olika åsikter kring detta så tänker att det vore intressant att höra hur ni resonerar..

Överexponerat?
Underexponerat?

Vad brukar ni välja och varför?

Tänker på allting från faktiskt slutkvalité på bilderna till att man riskerar högdagrar etc
Alltmer har jag slutat använda begreppen överexponera eller underexponera, då det kan upplevas missvisande. Hellre kör jag med "exponera ljusare" eller "exponera mörkare" - då målet är en korrekt exponering enligt det jag vill visa, och inte en "medveten felexponering". Det handlar ju egentligen inte om att exponera fel, utan för att motverka vad kamerans ljusmätare vill att man ska använda. Kameran tänker ju oftast medelgrått, som man brukar säga, vilket i mitt fotograferande sällan blir rätt.

Utan att ha gjort någon genomgående analys, så tror jag att jag avviker från kamerans ljusmätare vid 80 procent av tillfällen. Om inte mer.

Vita motiv måste "överexponeras" för att inte bli grå, svarta motiv måste "underexponeras" för att inte bli grå. Ungefär så.

Använder för övrigt alltid spotmätning som grund, för att få ett mer koncentrerat värde på just det jag vill relatera till.

mvh Terje
 
Utan att ha gjort någon genomgående analys, så tror jag att jag avviker från kamerans ljusmätare vid 80 procent av tillfällen. Om inte mer.

Använder för övrigt alltid spotmätning som grund, för att få ett mer koncentrerat värde på just det jag vill relatera till.
Använder man spotmätning implicerar det att man oftast måste exponera något annat än vad den säger, för att det ska bli "bra" enligt någon definition. Spotmätaren tar ju per definition inte hänsyn till mer än en punkt i taget, så att bara ställa in efter den blir sällan "bra".

Det var därför Canon införde multispotmätning en gång i tiden. Fanns på T90 - tror den var den första modellen med funktionen. Finns kvar på 1DX-serien, exempelvis. Däremot inte på R3, intressant nog.

För den som inte använt funktionen går det till så att man riktar spotmätningscirkeln mot något man tycker är viktigt och trycker på en knapp. Sen riktar man spoten mot något annat som är viktigt och trycker på knappen igen. Kameran lagrar då båda mätningarna, ställer in efter ett medelvärde och visar var medelvärdet och de två mätningarna ligger i förhållande till varandra på en skala. Det går att lagra upp till åtta mätningar. Tycker man en punkt är viktigare än de andra kan man trycka två gånger på den punkten. Kameran räknar hela tiden ut det nya medelvärdet för alla mätta punkter.
Ovanpå detta kan man förskjuta hela skalan manuellt, om man vill.

Funktionen försvann på de flesta Canonkameror när nästa steg kom, evaluerande mätning (matrismätning kallar en del tillverkare det för). Den genomför en automatisk multispotmätning och försöker sedan på olika sätt utvärdera densamma och bestämma sig för om medelvärdet ska användas som det är eller om det ska justeras på något håll. Hittar rätt i många fall.
 
Använder man spotmätning implicerar det att man oftast måste exponera något annat än vad den säger, för att det ska bli "bra" enligt någon definition. Spotmätaren tar ju per definition inte hänsyn till mer än en punkt i taget, så att bara ställa in efter den blir sällan "bra".

Det var därför Canon införde multispotmätning en gång i tiden. Fanns på T90 - tror den var den första modellen med funktionen. Finns kvar på 1DX-serien, exempelvis. Däremot inte på R3, intressant nog.

För den som inte använt funktionen går det till så att man riktar spotmätningscirkeln mot något man tycker är viktigt och trycker på en knapp. Sen riktar man spoten mot något annat som är viktigt och trycker på knappen igen. Kameran lagrar då båda mätningarna, ställer in efter ett medelvärde och visar var medelvärdet och de två mätningarna ligger i förhållande till varandra på en skala. Det går att lagra upp till åtta mätningar. Tycker man en punkt är viktigare än de andra kan man trycka två gånger på den punkten. Kameran räknar hela tiden ut det nya medelvärdet för alla mätta punkter.
Ovanpå detta kan man förskjuta hela skalan manuellt, om man vill.

Funktionen försvann på de flesta Canonkameror när nästa steg kom, evaluerande mätning (matrismätning kallar en del tillverkare det för). Den genomför en automatisk multispotmätning och försöker sedan på olika sätt utvärdera densamma och bestämma sig för om medelvärdet ska användas som det är eller om det ska justeras på något håll. Hittar rätt i många fall.
Fördelen (eller som jag använder den) med spotmätning, är att man väldigt precist kan välja vad i motivet man vill exponera efter. Sen är det bara att låsa exponeringen, komponera, och fota.
 
Fanns på T90 - tror den var den första modellen med funktionen.
Den första kameran med multispotmätning tror jag var Olympus OM-4.
Finns kvar på 1DX-serien, exempelvis. Däremot inte på R3, intressant nog.
Med en digitalkamera är nog behovet av multispotmätning inte lika stort. För optimal exponering kan man använda histogrammet.
Canon tyckte kanske att de hade hittat något att spara in på när de utvecklade EOS R-serien?
Funktionen försvann på de flesta Canonkameror när nästa steg kom, evaluerande mätning (matrismätning kallar en del tillverkare det för). många fall.
Multispotmätning kom tillbaka i EOS 3 och EOS-1V.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar