Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Naturfotot och digital manipulering

Produkter
(logga in för att koppla)
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hans-C skrev:
"Visst det kan väl ordna sej. Men ibland inte. Det jag förvånas över är just folks inställning till själva hantverket. Det är nästan som "nä det blir bara jobbigare... vi skjuter på problemet och försöker fixa det sen"

Slapp problemlösning tycker jag."
Jacob, låt mej ta ett annat verkligt exempel. För ett tag sedan fick jag en bildide. Jag fick se en sko som flöt vid strandkanten och tänkte att här kan man ju föreställa sej att någon har drunknat. Jag jag älskar långa slutartider med vatten och detta gick inte att kombinera. Så jag tog en bild på den flytande skon och en annan på vattnet och stranden med lång slutartid.Kombinerade dom bilderna med djävulens verktyg Photoshop. Vad jag kunde gjort om jag inte hade varit slapp: Beställt ett jobb från en havsborrnings-pråm. Låtit dom borra och gjort ett fundament på botten med fastsättningsmöjlighet för skon. Lämpligtvis syrafasta rostfria bultar 3st. På det sättet hade inte skon blivit suddig med lång slutartid. Hade kostat sisådär 50000-80000kr. Men trots att jag inte gjorde detta kan jag lova att jag lade ner mycket arbete på den här bilden för att få den som jag ville ha den. Både i PS och på en klippa med vassa kanter som stack upp i bröstet på mej. Och iskallt vatten som gjorde fingrarna till värkande istappar. Plus måsskit över hela mej.

Som sagt. Ibland fixar det sej, ibland inte. Jag har inget emot Photoshop. Men jag har svårt för den "slappa problemlösningen". Det gäller inte i ditt fall. Man får ju vara realistisk.

/Jacob vP
 
Jag förstår vad du menar med den slappa problemlösningen och har mött argumentet ofta. Men även på vår låga amatörnivå är slapphet inte något som kan kombineras med bra bilder. Hur du än bär dej åt och "producerar" för bilder krävs det mycket kunskapsinhämtning, träning, vilja, fotarbete och tankearbete. Tex att ändra något i PS så det ser naturligt ut är svårt även för duktiga proffs. Rätt ljus, skuggor och färgtemperatur ställer alltid till problem. Att förbättra hud I PS så det ser bra ut är en hel vetenskap i sig. Mycket enklare att göra porträttet bra vid fotoögonblicket.Vad jag vill ha sagt är det "enkla Photoshoppandet" är en myt. Och att göra något bra inom vilket område som helst inte kan kombineras med "slapp problemlösning".
 
Ibland avskyr jag digitala debattforum.

PS till mipert och andra.
Varför ska naturbilder vara dokumentära? (dokumentär = registrerande, objektiv)


Jag sade inte att naturbilder skall vara dokumentära, jag sade att de som gör anspråk på att vara dokumentära inte skall fixas till, vare sig före eller efter exponering.

För mig är en bild en bild. Böj, måla, spruta, riv, exponera och exponera igen, gör det som krävs för att få det uttryck du önskar.

Men om du anser dig vara dokumentär kommer mipertpolisen fram och ropar STOI.

Intressant det där om dubbelexponering för att klara av svåra kontrastförhållanden.
Att dubbelexponera i kameran är enligt välkänd fotografprofil OK för att få en snygg måne men inte att ta två exponeringar av samma motiv och lägga ihop i ett bildbehandlingsprogram.
 
Handlar det inte bara om att man är tydlig med vad man har gjort eller egentligen att man inte är otydlig med vad man har gjort? Eller hur bilden presenteras?
Det finns ju fiiina dokumentärfotografer som regisserar sina bilder utan att informera om detta, vilket jag tycker är helt åt helvete. Bra bilder kan väl skapas på vilket sätt som helst men bilder som utges att vara sanna får inte manipuleras – varken analogt eller digitalt.
 
"Bra bilder kan väl skapas på vilket sätt som helst men bilder som utges att vara sanna får inte manipuleras varken analogt eller digitalt."

Håller fullständigt med. Enkelt och bra sammanfattat om vad som är rätt och fel ;)

Den första delen däremot ser jag som lite svårare... Låt oss säga att jag skall sälja en inramad bild till en ålderstigen dam med en blomma som huvudmotiv. På bakgrunden har jag mörkat ett överexponerat område och på hela bg använt Gaussian blur. Skall jag säga detta till damen ifråga? Och hur skall jag i såfall säga det? Skall jag säga det här på fotosidan? Jag har använt 12% bla bla på en yta av 1,7% bla bla. Vem är intresserad av det? Hur fungerar det på en bildbyrå? Följer det med en manipuleringsinformation till varje bild? En fototävling med solklara regler är trevligt, där vet man vad som gäller!
 
Finns det inte sånt i stil med:
"the truth is in the eye of the beholder" ?

Det behöver inte finnas någon SANNING i fotografering. Konstigt att någon tror det.

Fotografering är ett sätt att uttrycka sej, att förmedla känslor etc...

Subjektivt och personligt och många gånger långt från sanningen (det dokumentära).

Nej! Det är trovärdigheten som möjligtvis ska diskuteras.

... tycker jag iallafall

/Jacob vP
 
För mig är det väldigt enkelt

Personligen ser jag på det här med äkta naturbilder ur ett helt annat perspektiv än vad alla ovanstående förmedlar. För mig är det äktheten i upplevelsen som bilden förmedlar som är det väsentliga. Konsekvenserna av detta innebär:

Skitdetsamma är om:
-en gren tas bort eftersom det inte förtar upplevelsen.
-ändring av kontrast, ljus på bilden en delar av bilden görs
-man t.ex. fixar till en rörig bakgrund som är en konsekvens av för stort skärpedjup
o.s.v.

Väsentligt är dock att:
-bilden t.ex. inte är tagen intill en motorväg utan att tala om det eftersom den då inte förmedlar upplevelsen som fotografen upplevde
-användadet av kraftiga filter t.ex. gråtonade filter inte används om det förvränger vad fotografen upplevde i verkligheten
-dubbelexponering inte används
-bilden inte är tagen i djurpark utan att tala om det
-bilden inte är ett montage utan att tala om det
o.s.v.

För mig är kärnan i äkta naturfotografi att bilden ska förmedla vad fotografen vid tillfället upplevde. Jag vill få känslan att kunna uppleva samma sak som bilden förmedlar. Om detta inte är möjligt är bilden för mig falsk
 
Senast ändrad:
Vad jag nu läst här på debattsidan gör mig än mer övertygad om att det i alla fall för mig bara finns en rak väg: att göra bra bilder från början och sedan inte "städa" i bilden i efterhand. (Men fortfarande kvarstår de fyra frågor jag tog upp tidigare i debatten.)
Varför jag kan acceptera "städning" av miljön i förväg, men inte i efterhand i datorn, om man ger sig ut för att syssla med dokumentärt naturfoto och inte med konstfoto, har jag ingen klar och medveten argumentation för. Vissa "regler" agerar jag/vi mänskor/ i enlighet med utan att någonsin ha reflekterat över dem. Och utan dessa "omedvetna" regler skulle inget samhälle, ingen gemenskap kunna byggas..
Jag vill därför säga så här: den naturfotograf som publicerar bilder som utger sig för att vara dokumentära, men som är "fixade" i datorn, han eller hon kommer att förlora sin kreditabilitet om eller när publiken får veta det. Jag är nämligen helt förvissad om att majoriteten, och mer än bara en enkel majoritet, av dem som konsumerar naturbilder reagerar mycket negativt på att ha förevisats bilder under förespegling att de är "äkta" (här bortser jag från "äkthetsbegreppets" alla problem) om de får reda på att bilderna inte är det.
Och modellen för att undvika denna misskreditering av det sunda förnuftets reaktion (som jag håller högt och anser vara just "sunt") hos en majoritet är givetvis inte att ljuga och dölja detta faktum, utan snarare att vara uppriktig från början.
Jag vill gärna se den här diskussionen från "mottagarhåll" också, inte bara som en intern diskussion foto-ioter emellan (som det ju givetvis blir när vi för diskussionen här på fotosidan.se).
Vill "publiken" att du ärligt berättar om att du puttat in en extra fågel eller tagit bort en gren? Eller tror jag/du/vi att den inte vill veta det? Jag tror definitivt att den vill veta det. Och jag menar att den har rätt att veta det. Och här skiljer sig natorfotot från många andra former av foto och/eller konst. Så är det bara.
(Sedan kan det finnas bra digitalmanipulerade naturbilder också - men som "konsument" vill jag veta att det är detta och inget annat.)
 


Det behöver inte finnas någon SANNING i fotografering. Konstigt att någon tror det.



Jo jag tycker det, om man har för avsikt att presentera en bild som omanipulerad, sann, oförvanskad e t c tycker jag att bilden måste vara det.
 
Någon skrev tidigare i diskussionen:
"Digital manipulering och doping är samma sak! Det är lättare att nå bra resultat om man fuskar lite men det krävs fortfarande rätt grundförutsättningar om man skall bli bäst i världen. "
Kanske är denna sats än mer sann än vad skribenten först tänkte. Jag tror att "publikens" dom över en "dopad" naturfotograf liknar det som drabbade Ludmilla E. nyligen.
En bra naturfotograf som Art Wolfe hade det kulturella kapital som krävdes för att han skulle kunna överleva den nedskrivning av hans "kreditabilitet" som den olycksaliga boken innebar. Han hade visat att han kunde ta bra bilder innan. Samma med Ludmilla egentligen (fast risken finns att många misstänker att hon även tidigare dopat sig).
Jag tror att det är få naturfotografer som skulle "överleva" den här typen av avslöjande - det krävs ett så grundmuirat gott rykte som Art W. har för att klara det.
Är då den allmänna synen på idrottsdoping resp. "naturfotodoping" felaktig? Nej, jag tror det ligger något sunt, sunt förnuftigt i detta. Och det är inte något jag kan argumentera för, utan det är bara något som "känns".
 
Icke-fotograf, fuskare och nu jämställd med dopade idrottare. Jag kommer härmed att jämställa naturfotografer som framkallar i mörkerrum med knarklangare eftersom dom använder mycket kemikalier.
 
Äktheten i upplevelsen som bilden förmedlar som är det väsentliga

Jag förstår inte varför vissa hakar upp sig på just digital manipulering till skillnad från analog manipulering. Är det inte äktheten i upplevelsen som bilden förmedlar som är det väsentliga?
Sen om det falska är analogt eller digitalt är väl skitdetsamma. Är det ingen som håller med?
 
Senast ändrad:
Re: Äktheten i upplevelsen som bilden förmedlar som är det väsentliga

Toste skrev:
... Är det ingen som håller med?

Klart det är. Problemet är väl att denna tråd har börjat spreta betänkligt och att det egentligen är flera saker som dryftas.
Jag tycker att man, oavsett teknik, får göra vad som helst för att skapa en bra bild men man får inte manipulera bilder utan att det tydligt framgår. Eller kör Kolmårdensafari utan att tala om att det är det de handlar om e t c.
 
Re: Äktheten i upplevelsen som bilden förmedlar som är det väsentliga

Toste skrev:
Sen om det falska är analogt eller digitalt är väl skitdetsamma. Är det ingen som håller med?

100% medhåll!
Problemet med denna tråd (och Krilles föregångare) är ordet "digital" i rubriken. Det sticker i ögonen på digitalentusiasterna, vilket jag har viss förståelse för. Stryk ordet "digital" så blir det lättare att föra en lugn och saklig debatt.
 
Problemet med denna tråd (och Krilles föregångare) är ordet "digital" i rubriken. Det sticker i ögonen på digitalentusiasterna, vilket jag har viss förståelse för. Stryk ordet "digital" så blir det lättare att föra en lugn och saklig debatt.
------------------------------
900% enig! :)
 
Mitt mål med mitt fotograferande (natur/action/äventyr) är att när bildredaktören ser bilderna på ljusbordet så ser han den bilden som jag ursprungligen tog. Dvs här finns ingen chans att visa upp en manipulerad bild utan det jag fotograferade är det han ser. Därför är jag ytterst noggrann med att komponera och redigera bilden i fotoögonblicket. 100% av vad jag ser i sökaren skall vara med. Upptäcker jag en stolpe/kraftledningen etc när bilderna kommer hem, så har jag misslyckats, och bilden kommer aldrig att hamna på en bildredaktörs ljusbord.

Detta är min främsta orsak till att inte förlita mig på efterbearbetning.
 
Har jag missförstått idén med fotosidan ?

Nära nog 98% av dom som lägger upp bilder på FotoSidan ger ingen info om verken film, tider, bländare, scanner, det viktigaste verkar att få presentera sina bilder och sin kamerautrusning, ovanstående gäller även digitalkameror.

Jag som amatör kan inte dra några slutsatser angående era bilder, annat än att många av er (oss) har för dålig utrustning, eller så kan ni (vi) inte kontrollera det digitala mediet på rätt sätt.

Att ändra en bild digitalt till något annat än ditt (sitt) orginal vill jag kalla för digitalkonst, och bör givetvis förmedlas med bilden som visas, annars blir betraktaren lurat i tron att scannern eller kameran som nästan alltid är beskriven är den som tog denna fina eller sämre bild.

Jag hoppas att ni (vi) bättrar oss så att vi kan lära något av varandra.

ps. Tanken på att behöva gå en kvällskurs i PS
gör mig mycket trött.

mvh. Lillabiscay@
 
Det David E. säger stämmer med min erfarenhet - trots allt är det originaldiat som ska in under bildredaktörens lupp. Få redaktörer tittar på bilder i digital form. Och därför måste ju bilden vara bra - och färdig när jag levererar den. Och "misslyckade" bilder hör hemma någonannanstans, enklast i papperskorgen. Men samtidigt finns det tillfällen när en bild med rejäla svagheter (ur rent foto-tekniska/estetiska aspekter) trots det bör få komma med i till exempel ett reportage - och där bildredaktören nästan alltid väljer denna bild framför alla alla de estetiskt sett mycket bättre bilder denne samtidigt fått. Känner man att man håller en bra kvalitet i övrigt vågar man kanske tumma litet på sitt "ego" och låta även en estetiskt inte så lyckad bild publiceras - därför att den faktiskt för en tidningsläsare är mer intressant än den där estetiskt "perfekta" men inte lika roliga bilden (som visserligen skulle ge mig mer credit i fotokretsarf).
Det här blev ett bispår. Jag tror det viktiga i det här är att genom sitt eget exempel visa att det finns en mer framgångsrik väg att gå om man låter bli att manipulera bilderna i efterhand.
 
Och jag kan ge exempel på folk som inte gör annat än manipulerar och är hundra gånger mer framgångsrika än David Elmfeldt. Men det är meningslöst. För huvudproblemet är att vissa herrar inte kan acceptera hur andra gör,jobbar och tänker utan att fördöma och tala om vad som är bäst och vad som är rätt och fel. Gör ett experiment, försök att totalt ändra attityd. Om någon gör något som du inte gillar, tänk om, försök hitta saker att lära, låt er inspireras och få nya ideer och infallsvinklar.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar