Skogsö Vaxholm efter stormen Alfrida 2019

Translate into Google English:

Skogsö Vaxholm efter stormen Alfrida 2019 - Fotosidan (www-fotosidan-se.translate.goog)

Alfrida som vi upplevde den i Vaxholm Stad - ett pärlband av strömavbrott

Vaxholm var en av de kommuner som drabbades av stormen eller om ni så vill orkanen Alfrida. På kvällen sent mot onsdagen den 2:a så bara dånade det utanför på Hamngatan i Vaxholm där vi bor permanent. Senare kom ett pärlband av elavbrott som var så många ett tag att vi hade svårt att räkna dem. EON som levererar ström till oss lämnade oss helt utan information via SMS under hela onsdagen och info på webben var väldigt intetsägande. Det blev lite bättre under torsdagen då strömmen fortsatte att komma och gå men med så korta intervaller som runt 10 minuter tidvis. Det var svårt att exv. laga mat och att se på TV via vår router var omöjligt efter som den knappt hann komma i synk med telefoner och TV innan strömmen gick på nytt. Varje gång slets man mellan hopp och förtvivlan. Vi satt till slut där i stearinljusskenet och bara väntade i mörkret medan EON letade fel och kopplade om i nätet och det blev kallare i takt med att elementen svalnade. Till slut försvann allt varmvatten också och vi började tappa upp vatten då vi var rädda för att vattentrycket skulle försvinna helt och vi stå där helt utan vatten också.

På torsdagskvällen den 3:e hittade man huvudfelet

Vid 17:30 tiden på torsdagskvällen fick vi SMS där man talade om att de hittat huvudfelet och det var väl ungefär då som strömmen försvann helt. En mycket stor tall hade fallit på den stora matarledningen som försörjer ca 7000 abonnenter i Vaxholm Stad och den övriga handfull öar som ingår i staden samt Resarö. Vid kortslutningen som uppstod fattade trädet dessutom eld. Under tiden man försökt reparera, så hade man kört elen över en reservledning istället men denna var inte tillräckligt dimensionerad för att klara den fulla lasten av alla abonnenter som gick på automatiskt när systemet startades om efter avbrotten. Därav den intermittenta tillgången på el innan huvudledningen blev lagad och strömmen kom tillbaka permanent någon gång vid 21:30-tiden på torsdagen. På Rindö verkade man haft det värre än i Vaxholms Stad för där hade man ingen ström alls långa perioder. Även på lilla Skogsö, som är en mellanstor ö (ca 600-700m i diameter) några distansminuter från Vaxholm, där vi har vårt sommarhus, blev ett par hundra träd nedblåsta. Vinden kom nästan rakt från norr och det finns inget där som skyddar de mest utsatta delarna som ligger högt upp på bergsryggarna på Skogsö Norra, som fick ta den hårdaste stöten. Den rätt stora öppna ytan på Solöfjärden lämnar fältet helt fritt för vindarna från norr mellan Värmdö och Skogsö.

På fredagen fick vi info av Skogsö-grannar som varit på ön och på lördagen åkte jag ut på Skogsö

Jag pratade med folk som varit ute på ön under fredagen och fick de första rapporterna den vägen. Så jag visste att våra hus klarat sig men några andra hade råkat värre ut. Jag och många andra oroliga åkte ut på lördagen och under den dagen gick jag runt några timmar och dokumenterade hur det såg ut. Det jag raskt kunde konstatera var att tre träd i dåligt skick nedanför min tomt rasat och tagit en teleledning med sig. Det var nog tredje gången den ledningen rykt på 10 år av exakt samma skäl. Förklaringen till detta, är ju att precis som med de elledningarna som inte grävts ner efter det stora åsknedslag vi hade på 60-talet (då transformatorn på ön brann upp tillsammans med ett antal elstolpar som också fattade eld) , så är det numera ingen som håller rågångarna rena från uppväxande träd innan de faller av ren ålder eller stormarna. Förresten så finns det inga rågångar längre överhuvudtaget. Hade elbolagen skött detta underhåll lite bättre så hade aldrig denna stora tall direkt vid denna huvudledning kunnat falla över ledningarna och kortsluta dessa. Istället blev nu 7000 utan ström ett par dagar.

Jag har varit i många länder med usel infrastruktur men jag måste säga att jag aldrig varit utan ström längre än vi varit denna gången. Aldrig har jag heller varit med om så många strömavbrott på så kort tid som dessa dagar. Inte i ens i det utfattiga och sönderbombade Laos 1976 direkt efter Viet Nam-kriget, i Afghanistan på 70-talet eller för den delen något av de  andra länder jag varit i när jag besökt olika delar av Afrika på 70- och 80-talen. Men eftersom EON inte definierar dessa korta avbrott som avbrott trots att de pågick hela tiden så var det mycket lite som rapporterades som avbrott på EON:s webb. EON såg alltså inte dessa avbrott som avbrott.

Generellt har Skogsö klarat sig ganska bra - det är långt värre i Norrtälje

Vi i Vaxholm är ändå de lyckligt lottade, för situationen i Norrtäljes skärgård som ju till stor del vätter mot öppna havet,  är ju uppenbarligen mycket värre. Än del har ingen ström ännu onsdag den 9:e och nu kommer stora mängder snö och slask ovanpå allt.

Portfolio (27 bilder)

(Missa inte bildtexterna - klicka på bilderna i tillhörande portfolio och läs)

Det är nästan bara gran som fallit  men de störst skadorna på husen orsakades av tallarna

Nåväl, de fotografier jag tagit på lördagen visar rätt väl att det nästan bara är gran som fallit. Det sker på ett par olika sätt. Ofta tippar de bara (s.k. rotvältor), då jordlagret på öarna är väldigt tunt och deras rötter väldigt ytliga. Ett annat skäl har också varit att rötterna varit så växta på en del träd att de haft som svagast rotsystem just i den riktning vinden kom från. Möjligen har sommarens svåra torka även påverkat trädens motståndskraft. Det andra vanliga sättet är att de går helt av - ibland vid roten men ibland går granarna bara rakt av och det behöver som sagt inte vara vid roten. Till sist är det även vanligt att granar bara viker sig uppe på stammarna någonstans eftersom det är ganska vanligt med granar som har angripna och försvagade kärnor. Men det finns en uppsida också. När gran faller, så ställer de faktiskt ofta inte till så stor skada som man kanske kunde föreställa sig. Grenarna är segare än på tallarna och går mer sällan av, och de många intakta grenarna bidrar till att de ofta faller mjukare och gör mindre skada än exv. tallarna. När jag var barn på Skogsö så fanns det inte alls så mycket grov gran som nu. Granen är en sen invandrare och har vunnit mark främst under de senaste femtio åren. Ön var också öppnare och ljusare då än nu.

Tallarna som har djupare rötter tappar ofta bara delar av grenverket i stormarna precis som ekarna. Men tallarna har några andra verkligt obehaglig egenskaper. De kan orsaka stor skada när de faller. Dels för att de ofta är mycket mer massiva och tunga efter hela sin längd än granarna men även för att när grenverket träffar exv. ett hus så bryts en del av grenarna av och de stumpar som sitter kvar på stammarna trycks med våldsam kraft rakt genom taken lika effektivt som vore de spjut. De tak finns inte som klarar en sådan träff.

Min farfar var flottare och skogshuggare och han lärde min pappa, som även han högg i skogen i sin ungdom att ha respekt för stora tallar och undvika att ha dem nära husen. Så han tog ner allt grovt virke på hela tomten på Skogsö men det var också för att dessa stora furor behövdes till de handbilade bjälkar som vi har i två av husen. Men på 60-talet innan de grävt ner elen vid vår ena tomtgräns som går mot en allmänning höll det på att gå åt skogen ändå för min pappa. Vid den svåra storm som då drabbade ön hade en stor tall ramlat mot den kraftledning, som då gick efter denna tomtgräns. Det var bara tur att den inte ramlade rakt över det temporära lilla hus av masonit och läkt vi hade då när vi byggde vårt stora hus.

Trädet stod helt enkelt för nära ledningen för att kunna bygga upp tillräckligt momentum för att slita av vajern ledningarna hängde i. (Pappa hade inte vågat fälla dessa träd vid gränsen eftersom de stod på allmänningen och inte var våra) På morgonen när han vaknade och öppnade dörren upptäckte han att han sovit i godan ro under detta Demoklassvärd till tall. Det förtjänar även att nämnas att även de jättestora och gravt murkna asparna vi har efter vägen nedanför vår tomt utgör ett konstant hot mot både luftburen el och tele i det området. Nästan varje år är det något av dessa träd som rasar.

Vare sig vår egen eller samhällets beredskap var tillräckligt god

Som avslutning skulle jag vilja göra en lite sammanfattning av både samhällets-, de stora samhällsbärande tjänsteleverantörernas- och vår egen bristande beredskap infor katastrofer. Den info som gått att få under onsdagen för oss var beroende av tillgång till Internet - och många hade inte det av flera skäl. Så den här slappa myndighets- och näringslivs- hållningen vi vant oss vid de senaste kanske 15 åren, där de flesta frågor och undringar enkelt kunnat viftas bort med "det finns på webben vettöh", visade sig som länge befarat inte alls hålla måttet när den verkligen prövades.  Jag träffade folk på Konsum som kört slut på sina telefoners batterier redan på onsdagen och ingenstans kunde de ladda. En del telemaster fungerade tydligen heller inte p.g.a. strömavbrotten och möjligen hade man heller inte sett till att säkra upp med exv. dieselaggregat eller så. EON:s plan B visade sig heller inte vara värd mycket i praktiken när den prövades under fältmässiga förhållanden och full belastning. Reservledningen höll uppenbart inte måttet för den pallade inte alls belastningen här i Vaxholm när huvudledningens belastning styrdes om till backup-ledningen. Det var dödstyst i telefonerna under hela onsdagen och ett första SMS-meddelandet från EON fick vi först på torsdagen kl. 15:00. Efter det blev det bättre och mer frekvent från EON. Meddelanden från Myndigheter och kommun i form av broadcasts till exv. telefonerna har vi överhuvudtaget inte sett till.

Bostadsrättsföreningen var också knäpptyst, så vi visste inget om hur det skulle gå med värmen (vi har EON:s fjärrvärme) om det blev mer långvarigt och vi visste heller inte hur länge vattnet skulle räcka eller om det var beroende av elektriska pumpar för att fungera.

Men vi lastar också oss själva lika mycket gör bristande beredskap. Hemma i Vaxholm hade vi inte ens en ordentlig vattendunk i källaren eller ett spritkök och lite nödvändiga baslivsmedel för några dagar - för det tyckte vi väl att det normalt bara var alarmistiska "preppers" som brydde sig om. Vi ska nog ta oss samman nu och ändra på detta och även se till att ha lite kontanter undanstoppade, så att man åtminstone klarar en vecka. Hur ska man annars få tag i sånt? Bankomaterna kräver ju el även dessa och snart avskaffar man väl alla kontanter i effektivitetens och modernitetens namn "i världens modernaste och mest sårbara land", utan att ens för en kort stund av eftertanke överväga konsekvenserna i kris för människorna.

Jag tror kanske att vi har tänkt att vi alltid kan ta oss till Skogsö om allt går i backen för där kan vi alltid få vatten även utan el och vi har vedspis och öppen spis och ved i överflöd - men så kan man ju faktiskt inte fortsätta tänka. Har i Vaxholm har det hittills nästan utan undantag varit så att isen till slut lägger sig och då slutar Waxholmsbåtarna att trafikera bl.a. Skogsö. Så när isen ligger eller varken bär eller brister så är det en dålig krisstrategi. Vi kommer definitivt skaffa en batteridriven- eller ännu hellre vevgeneratordriven radio också efter detta och jag kommer att se till att ha ett laddat externt batteripack tillgängligt till telefonerna om det behövs. Det är väl hög tid att lagra lite vatten och preppa en låda med det nödvändigaste så man klarar en vecka åtminstone och dessutom se till att vi har kontanter i varierande valörer.

Övriga lärdomar

Jag tror även en del på Skogsö (som kanske inte varit med om tidigare stormar på ön) nu fått se vad en storm faktiskt kan ställa till med om man  träd för nära husen och har lite otur. Jag vet att en del som tidigare varit emot att ta ner sina fina tallar runt husen nu kanske börjat tänka om när de sett vilken skada en stor tall faktiskt kan åstadkomma när den faller. Inga tomter där man tagit bort träden runt husen har drabbats av nedfallande träd. Visst kan drabbas ändå av de starka vindarna om man har otur men det tillhör verkligen undantagen. Undantaget denna gång var ett hus som fick plåttaket avslitet av de hårda orkanbyarna - men det är vad jag vet det enda undantaget denna gång.

Om ni är intresserad av flera av mina historiska bildberätelser i min "bruna serie" med reprofotade gamla diabilder så har ni länkarna nedan:

INGOL / TOLERANS AB - ett litet exportföretag i den grafiska industrin från 1970-talet till idag - Fotosidan

DN/Expressen - Datorisering och stenhård facklig kamp från 70-tal till nutid - Fotosidan

Petra - Den glömda staden

Uganda 1986 - bilder från ett folkmord - Nakaseke och Luweero efter "The Bush War" 1981-85

Det marxist-leninistiska Etiopien 1986 - ett politiskt, kulturellt och militärt våldtaget land

Kashmir Indien 1978 - Kungariket Ladakh - ett av världens centrum för buddistisk lamaism

Kashmir Indien 1978 - Srinagar, Pahalgam och Guptu Ganga

Djurporträtt och djurbilder

Södermalm - om rivningarna på 60- och 70-talen, motståndet och gentrifieringen

Nepal 1976 - Kirtipur - Kvinnornas by

Afghanistan 1972 - människor och miljöer - innan "Katastrofen" 1978

Afghanistan 1978 - Saur (April)-revolutionen - och vägen till Kashmir

2019-01-08 11:31   sears

Vilka krafter! Intressant och lärorik läsning, tallar ska man se upp med tydligen.
Bra dokumenterat.

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Sten-Åke Sändh 2019-01-09 01:53

Jaa men det är ju egentligen märkligt att överhuvudtaget några av dessa 15 meter långa granar klarar att stå kvar i den blåsten med ett "fotavtryck" på kanske bara tre fyra meter i diameter och allt det vindfång som en tät välväxt gran faktiskt utgör.

Jag tror vi måste gå runt och kolla skogen i vår för det kan ju finnas en del träd som tappat greppet och det är ju lite läskigt att ha dessa får stå kvar i det skicket. Samtidigt undrar man ju hur vi ska hantera alla rotvältor för de är ju potentiella dödsfällor för både barn och djur på sikt.

Svara