cutting edge erotica

det här är ett mindre projekt jag gjorde för runt 12 - 13 år sen. det ställdes ut - dels på erotiska museet i stockholm (sommarutställning i trädgård - jättemysigt!), dels i samband med pride här i västerås.

temat för projektet är uppenbarligen sex - eller, åtminstone relaterat till sex. jag tar upp den kvinnligt dominanta delen av bdsm, som kallas just Femdom (female domination). oftast när man pratar om eller tänker på bdsm, så handlar det om dominanta kvinnor i läderkjol, korsett, stilettklackar, håret i en piska mitt uppe på huvudet, läderkeps och ett ridspö i handen, eller så handlar det om kvinnor i maiden outfits, händerna bakbundna, sittandes på knä med blicken i marken, bredvid en karl som håller henne i ett tunt läderkoppel som sitter fast i ett sk slavhalsband.

ungefär så ser fördomarna ut.

oavsett om det handlar om kvinnors dominans, eller mäns dominans, är bildmaterialet ofta ur männens perspektiv och fantasier. kvinnor inom bdsm-världen tenderar att objektifieras i ungefär lika hög utsträckning som i andra sammanhang.

det är det främsta skälet till att jag ville göra det här projektet. för att visa att det finns ett kvinnligt perspektiv som inte har så mycket med kön och sex att göra. bdsm är ett oerhört stort paraply, där det inte ska förnekas att stora delar av det relaterar till sex på ett eller annat sätt. men vad det egentligen handlar om är ett maktutbyte. där en person lämnar över kontrollen och makten över sig själv, till en annan person för si och så lång tid. för vissa handlar det om sessioner på en eller ett par timmar. för andra handlar det om att överlåta all kontroll åt sin partner på heltid.

för vissa ger det sexuell njutning att antingen överlämna, eller ta kontrollen. för andra ger det ett liknande utlopp fast på den mentala eller känslomässiga sidan. för somliga är det ett sätt att hantera trauman, medan andra inte har något annat än ett behov av att utöva eller släppa kontrollen. mängden så kallade kinks är lika mångsidig som det finns individer som utövar det här i praktiken.

i stället för att kvinnan ska ses genom mannens ögon, är hela poängen med det här projektet att visa vad en dominant kvinna vill ha av en undergiven man (eller kvinna, för den delen, beroende på preferenser).

gemensamt för de allra flesta relationer under bdsm-paraplyet är de extremt starka band som formas mellan två personer. att ge bort kontrollen och makten över sig själv och det egna livet kräver tillit bortom vad vanligt folk kan föreställa sig. att ta emot den gåvan, som det faktiskt är, är ett extremt stort ansvar.

det många utanför bdsm-scenen missar är att ALLT som försiggår där, föregås av långa, ingående samtal om behov, önskemål, vad man gillar/inte gillar, vad man har för fasta gränser, vad man kan tänka sig att prova, osv. ingenting görs innan det här har diskuterats ingående och alla parter är ok med vad man kommit överens om.

det är extremt viktigt att göra det här, för att undvika misstag och/eller övergrepp av misstag.

anledningen till att det är så oerhört viktigt med all den här kommunikationen, är att inte göra skada. det kan låta motsägelsefullt, eftersom hela poängen med bdsm är just maktförskjutningen - och "våldet". sadism och masochism är ju en stor del av bdsm-scenen. en sadist gillar att göra illa någon annan, och en masochist gillar att ta emot smärta.

projektet innehåller några fler bilder än jag visar här, men jag har medvetet valt bort dem eftersom nån enstaka visar ett manligt könsorgan, och andra som kan upplevas som något mer provocerande än det som visas här ovanför.

bdsm är ett mycket intressant fenomen, och mycket av det som händer där borde göras även inom "vanilj-världen" = allt som är utanför bdsm. frågan om just kommunikation och samtycke är något som omvärlden skulle tjäna på att lära sig mer om.

det är som sagt var ett gäng år sen jag fotograferade det här projektet. det var väldigt roligt och oerhört givande på alla sätt möjliga, och fler därtill. jag har flera av bilderna på väggen i mitt vardagsrum, och några andra ska jag skänka till erotiska muséet i stockholm.

och som slutkläm på detta; jag sökte projektstöd från min kommun när jag gjorde det här. kommittén som tar beslut var, efter vad jag förstod, ytterst tveksamma eftersom de ansåg att ämnet var alltför provocerande. det är något jag tycker är väldigt synd - i princip alla människor ägnar sig ju åt sex. alla måste inte gilla allt, men respekt för att andra gillar det jag inte gillar, är ju trevligt.

och som sista slutkläm; jag hoppas att jag väckt en tanke om att bdsm är mer än porr och våld. :)