Malinkas blogg om fotografi
idésprutan är igång
det här är lite småjobbigt, faktiskt. ^^ det här inlägget kommer att handla om en idé jag har, och jag vill mer än hemskt gärna ha respons på den. så har ni nån minut över, får ni gärna komma med synpunkter.
...
jag vill starta ett fotogalleri.
...
den här idén ploppade upp i mitt huvud nån gång i början på året, minns inte exakt när. den var relativt tydlig redan från början. jag funderade på den ett tag, sen försjönk den i mitt gamla vanliga nejmen-inte-kan-väl-jag-tankemönster.
men ganska nyligen började den göra sig påmind igen. och tar större och större plats för var dag som går.
min tanke är hyfsat simpel.
jag vill starta ett galleri uteslutande för fotografi. ingen målad konst, ingen skulptur, inget sånt - bara fotografi. dels vill jag kunna ställa ut själv - såklart, dels vill jag ta in andra fotografer, allra helst från mitt län (västmanland). jag har en hyfsat tydlig plan på hur jag vill att utställningsmöjligheterna ska se ut. jag tänker mig 4 större utställningar per år, som hänger upp till 3 månader. under dessa tre månader vill jag också kunna visa 3 mindre utställningar. jag vill gärna ha återkommande teman på de fyra större utställningsperioderna. för att ställa ut i mitt galleri vill jag att man gör en ansökan, och det kommer att kosta pengar (alla måste ju få sina pengar nånstans ifrån).
utöver detta vill jag också kunna hålla kurser i fotografi, hålla föreläsningar, eventuellt hyra ut ett konferensrum, hålla nån slags kulturcafékvällar där folk kan komma och läsa dikter, sjunga, spela, framföra nån dramamonolog - whatever. jag tänker mig också att det kan vara kul att köra åtminstone fotokurser på ngt sätt, online.
för att inte tala om att jag vill kunna sälja fotoböcker. dels rena fotoböcker med fotografier, dels facklitteratur om fotografi som jag gillar. och då menar jag inte böcker om bildkomposition från 80-talet, utan tyngre litteratur. tänk susan sontag, till exempel. john berger. well. det finns många.
...
det finns för- och nackdelar med det här.
jag har ju min stressintolerans att tänka på. jag känner mig själv och vet att jag inte bör ta på mig alltför mycket, för då blir det dåligt. men å andra sidan har jag märkt de senaste veckorna, när jag varit mer social och aktiv än jag varit på säkert ett år sammanslaget. jag var jättestressad först, men nu börjar det funka bättre. har jag riktig tur kanske det blir hyfsat bra, när jag vänjer mig. dessutom, när det gäller just fotografi så känns det inte som ett jobb. det är ju bara roligt!!! på gott och ont - jag kommer att få hålla rejäl koll på mig själv för att inte bränna ut mig.
om det här öht ska fungera, kommer jag att behöva hjälp. jag är bra på mycket, men långt ifrån allt. jag kommer att behöva någon som kan hjälpa mig med sälj-delen, för den är jag helt värdelös på. en gallerivärd, för jag kommer inte alltid att kunna vara där. nån som kan sköta ekonomin. nån som kan marknadsföra. nån som kan vara praktisk/händig, eftersom jag är mer eller mindre funktionsnedsatt när det gäller den biten. :D osv osv osv i all oändlighet.
...
det finns väldigt mycket mer jag funderat på, men för att det här inlägget inte ska bli en doktorsavhandling håller jag mig kort.
men frågan är - är det här rimligt? är det en dröm som går att omsätta i verklighet? min absoluta dröm vore att vinna storkovan på lotto, och driva det här helt med egna pengar. jag bor i västerås, och den här stan är inte särskilt engagerad i bildkonst öht, så det där med att lita på att man får bidrag från kommunen.. nja. opålitligt, minst sagt.
men jag tänker att allt går, med vilja, våld och vaselin. och det här är något jag faktiskt verkligen, verkligen vill. jag vill kunna stå där i mitt fotogalleri och vara så nöjd att jag spricker, och jag vill vara där tillsammans med min hund - jag kanske till och med tar med mig katten dit för att jag skulle sakna henne så.
fi fan. hela den här idén gör att min hjärna går igång nåt alldeles otroligt.
synpunkter och tankar emottages tacksamt. :)
bilder från fotokursens träff idag
idag var det dags för fotokursen att träffas igen, och idag hade mina deltagare den by far svåraste utmaningen framför sig. hittills har det mesta vi gjort varit rätt basic - vi har utgått från geometriska former, och därefter hittat riktningar, tyngdpunkter, gyllene snittet, osv. men idag ville jag att de skulle leta efter linjer/riktningar/former som antingen skapar någon slags dragkamp, eller någon form av sugande effekt, magnetisk effekt, som strävar emot eller ifrån varandra, eller på något annat sätt skapar någon form av konflikt.
sug på den en aning. det är INTE lätt - det tycker inte jag heller!!!
jag tog rätt mycket bilder själv, och fast att jag inte riktigt trodde att jag skulle hitta nåt av det här själv, lyckades jag faktiskt med ett fåtal bilder. det finns en eller ett par av dem här i inlägget. om du ser dem och förstår vad jag menar med det här - hojta till, för all del. :)
medan vi höll på - jag tror att de flesta tyckte att det var svårt. men till min stora förvåning har över hälften av dem redan laddat upp sina bilder i vår fb-grupp, och ALLA hittills har lyckats hitta minst en bild med det här konceptet. jag är så vansinnigt impad!
det är så jävla roligt att se dem lyckas. och jag anstränger mig verkligen för att vara peppande, även när bilden jag kommenterar kanske inte blev enligt dagens uppgift - och att ge konstruktiv kritik som inte svider. förhoppningsvis lyckas jag med mina föresatser, eftersom de utvecklas varje vecka.
jag sade också till dem innan vi började fotografera, att de inte skulle känna sig besvikna eller ledsna om de inte hittade något. för som sagt var; det här är nog överkurs egentligen. till nästa gång jag håller den här kursen kanske jag ska hitta en annan uppgift som är lite lättare.
dessutom förbjöd jag dem att beskära sina bilder innan de laddar upp dem. de var inte helt nöjda med den saken, men som den ondskefulla och grymma kursledare jag är, skrattade jag såklart grymt i mjugg så alla hörde och skälvde i sina skor.
jag tror att jag skrev i förra inlägget med porträtten som jag tog på min kompis när kursträffen var över, att det är oerhört länge sen jag var ner till lögarängen (som det här stället heter) med en kamera. förr var jag här relativt ofta med min dåvarande hund, men av någon anledning har det inte blivit av med min nuvarande mupphund.^^
på det stora hela måste jag säga att jag är oerhört nöjd med dagen. jag tycker att jag till riktigt fina bilder, i ett område där jag sällan blivit sådär jättenöjd. lögarängen är ett välnyttjat område - det finns ett promenadstråk längs vattenkanten, och några fina broar. det är många som går här med sina hundar, kärlekspar i varierande åldrar, osv. men jag vet inte om jag tycker att området som sådant är jättefint.
men jag tror att både jag och hunden kommer att sova ovaggade i natt. en trevlig dag, fantastiskt väder, bilder jag känner mig väldigt nöjd med, trevligt sällskap.. vad mer kan man begära!?
porträtt - igen
idag fotograferade jag ytterligare en gammal kompis. den här snubben har jag känt i drygt trettio år - shit, vad gammal jag känner mig, när jag säger så. :o vi har inte umgåtts alls på rätt många år, så det var kul att se honom.
något jag har noterat sedan jag började det här projektet är att - inte alla, men flera stycken av de jag fotograferat, känns betydligt mer avslappnade och naturliga framför kameran numer, än de gjorde när vi var yngre. jag behöver inte komma med så jättemycket instruktioner om att slappna av si och så, utan de bara står där och ser bra ut.
det är lite lyxigt, faktiskt.
idag var vi nere på lögarängen - både badhus och strand, som av uppenbara skäl inte används just nu. vi höll oss mest runt ingången där det finns lite olika miljöer. det var väldigt, väldigt länge sen jag var därnere, särskilt med en kamera. jag kommer nog att skriva ett till blogginlägg med lite andra bilder jag tog, under fotokursens träff på samma ställe.
alla bilder är fotograferade i naturligt ljus, utan blixt. vi hade tur med vädret idag - det var soligt, men fanns gott om skugga. när jag fotograferade min kompis började det närma sig skymning, så solen var inte så stark. fast jag klantade mig lite, och vände ansiktet på honom bort från solen vid ett par tillfällen. de bilderna har jag lättat upp litegrand, just över ansiktet, så att det inte är så mörkt i jämförelse med resten.
och eftersom den här karln är en före detta punkare, så behövde vi ju såklart också en bild med attityd. det här är en av mina favoriter, faktiskt. jag gillar den sura uppsynen och långfingrarna.
som ni ser, så är framför allt hans svarta tröja rätt sotig på några av bilderna. bilderna är egentligen inte underexponerade, men jag gillar kontrast och mycket svart. jag har inget emot att det blir lite mer än nödvändigt svart och sotigt.
på det stora hela är jag oerhört nöjd med dagens porträtt. det var roligt att träffa min kompis, det var roligt att fotografera honom, och jag är asnöjd med resultatet. dessutom fick jag till några trevliga bilder från fotokursens träff också, men jag visar dem i ett eget inlägg.
dagens roliga porträtt
idag har jag fotograferat en gammal bekant - vi gick högstadiet samtidigt, fast han gick ett år under mig. numer är han gift, har barn och jobbar som lärare/frilansar som, efter vad jag förstår, främst animerande konstnär, men gör en hel del annat också. nytt för mig är att han kan spela en rad olika instrument. den här banjon fick agera som rekvisita idag.
jag känner mig oerhört nöjd med dagens bildskörd. det är så sjukt jävla roligt när man ser redan under fotograferingen att det kommer att bli SÅ bra. den här snubben är dessutom lättfotograferad och hjälpte till en hel del själv med att justera sig i poseringarna. kanske beror på att han spelade mycket teater som ung.
ju mer jag fotograferar porträtt, desto lättare blir det. idag var det sol - trevligt, men för starkt ljus för porträtt. vi höll oss i skugga, så att det inte skulle bli så hårda kontraster i framför allt ansiktet. tack och lov var det tillräckligt tidigt på dagen för att slippa använda blixt den här gången.
det är märkligt, det här med hur man komponerar en bild, med/utan människa. när det inte finns en person med i bild har man ju hur mycket utrymme som helst att göra som man vill med det man har. fast det har man ju när det är en människa med i bilden också, fast på ett helt annat sätt. i ett porträtt är det i mångt och mycket personen som gör själva kompositionen, beroende på hur man vänder kropp - och blick. blicken är väldigt effektiv för att skapa en riktning, och går blicken i en annan riktning än resten av kroppen kan det ju bli lite småkul, kan jag tycka.
för övrigt, på tal om det här med att blunda på bild.. jag tycker inte att man ska vara rädd för slutna ögon på bild. det är iofs något man behöver göra med finess - det är skillnad på att se drogad ut på bild, och att ha ögonen mer eller mindre slutna som ett medvetet val. då kan det vara oerhört fint. direkt ögonkontakt med betraktaren är liksom inte nödvändigt i alla porträtt.
den här sista bilden är något oskarp. det måste inte nödvändigtvis vara fel, det heller, även om jag personligen föredrar bättre skärpa (eller skärpa på rätt ställe). men nu ser den ut såhär, och då är det så.
det får vara nog för idag. :) i morgon kommer jag förmodligen att visa fler porträtt, av ytterligare en gammal kompis.
porträtt av gammal klasskompis
här har vi ytterligare porträtt som kommer att användas i kursmaterialet inför vårens porträttkurs. det här är en gammal klasskompis till mig - vi gick i samma klass när jag läste på folkhögskola för.. runt 25 - 28 år sen. herregud, vad gammal jag känner mig när jag säger så. :o tror inte att vi har setts på runt 20 - 25 år. och det trots att vi bor i samma stad sen nio år tillbaka.
eftersom det var så länge sen vi sågs, blev det mer pratat än fotograferat. det var många år sedan jag fotograferade honom senast, och jag minns faktiskt inte om han blundade lika mycket förr som han gjorde nu. det blev många exponeringar med i princip samma bild, just för att få NÅN bild där han hade ögonen öppna och såg någotsånär vettig ut. :D
han och min knäpphund blev bästisar också. min hund har ju en tendens att bli bästis med alla som är villiga att ge honom uppmärksamhet. och här fick han massor med gos - och självklart ljög han om att han minsann aaaaaaldrig får kärlek hemma, att han blir misshandlad och inte får någon mat, att han får pinka i kattlådan, osv i all oändlighet. min hund är väldigt skicklig på att ljuga, tror han. med betoning på tror han.
idag var faktiskt första gången jag fotograferade med blixt utomhus, på så länge att jag inte ens minns när jag sist gjorde det. det är ju rätt mörkt ute nu, även dagtid. särskilt när det som idag var både grått och småregnigt. jag var lite fundersam på hur det skulle bli, men jag tycker faktiskt att det funkade rätt bra. jag har inte hittat något jag stör mig på, så jag tror jag fick till det rätt bra.
ju mer jag fotograferar nya porträtt nu, desto tydligare blir tankarna om det kursmaterial jag ska skriva ihop. det kommer bland annat att innehålla litegrand om ljus, men med tanke på vart i året vi är just nu, så blir ju bildurvalet på exvis starkt solsken extremt begränsat. men; det är vad det är, och det blir vad det blir. jag kan inte trolla fram sommarsol mitt i vintern. så är det.
det jag däremot KAN göra, är att utmana mig själv och lägga upp en porträttfotokurs som allra helst slår kursen som pågår nu. berömmet jag fick igår var ju så enormt läckert, och jag får lite prestationsångest - det ska jag inte förneka. men jag tänker också att det löser sig. jag ska inte tänka för stort - ingen av deltagarna kommer att bli världskänd porträttfotograf på tio tillfällen, och det är inte heller målet.
däremot så vill jag att deltagarna på den kursen får lika vettiga verktyg till att fotografera porträtt, som de har fått gällande bildseende och bildkomposition den här terminen. och faktum är att porträttfotokursen kommer att innehålla en del komposition, den med. fast med människor som motiv. det är samma sätt att tänka, fast ändå inte.
nu under helgen blir det två fotograferingar till - också män. jag är glad att jag lyckas få tag på iaf några män som är villiga att stå modell. jag gillar att fotografera kvinnor, men det är ju kul med lite representation av män också, tänker jag. egentligen skulle jag vilja ha ännu mer representation, men jag får ta det allt eftersom, senare.
.. och nästa helg blir det fler fotograferingar - av kvinnor.
jag kommer att behöva vila rätt länge när alla dessa fotograferingar är klara. :D för en normal människa är det inga problem, men för mig med min stressintolerans är det (utöver sjukt kul) faktiskt rätt påfrestande.
men det är SÅ. JÄVLA. VÄRT. DET.