Rundresa i Vietnam 8: Lite vilsna på landsbygden

Söndag 22 december

Vi lämnade Hoi An med buss tidigt på morgonen. Vi åkte Ho Chi Minh-leden söderut. Den följer den gamla Ho Cho Minh-leden, känd från vietnamkriget, men är numera en asfalterad, bred fin väg.

Efter några mil, vid My Son, stannade vi och tittade på de över tusen år gamla ruinerna efter ett chamtempel. Byggnaderna blev svårt skadade under kriget, då B-52:or fällde bomber över området. Restaurering pågår.

Ett stort tempelområde.

Här ser det ut som om restaurering pågår. De ljusare stenarna verkar nyare.

Inne i en av byggnaderna.

Färden gick vidare över skogsklädda berg. Rena djungeln bitvis. Massor av floder med brunt vatten, ibland med blått. Nästan överallt bodde folk i enkla skjul intill vägen. Tyvärr blev det bara några få foton med de intressanta motiven.

Undrar hur stor familj som bor här?

Längre bort från turistsevärdheterna blev husen eländigare.

Under en pisspaus i landskapet fick jag få syn på denna fågel. Långt avstånd och inget stativ, men den är ändå identifierbar som en Crimson Sunbird.

Ett lunchuppehåll på ett mycket enkelt ställe med höns, kycklingar och mathundar springande mellan borden. Antagligen årets häftigaste dag för det lilla matstället, då det vällde in en massa hungriga nordbor. Både vår vietnamesiska guide och busschauffören fick rycka in och hjälpa till i köket och vår svenska guide serverade.

Vid matstället.

Undertecknad försöker få ordning på pinnarna. (Foto: Eva Cedergren)

Baksidan av matstället.

Tyvärr såg stora delar av landskapet ut så här. Sophantering enligt systemet "Släng skiten över tomtgränsen" var mycket vanlig.

Chauffören körde fel ett par gånger. Efter att frågat lokalbefolkning om vägen fick vi åka tillbaka flera mil. Ena gången var vi faktiskt på rätt väg, men den var inte färdig. Den bara tog slut. Guiden berättade att bra kartor över Vietnam saknas, eller i varje fall har inte civila tillgång till såna. Kanske inte så konstigt att det blev fel.

Chauffören frågar efter rätt väg.

Högt uppe i bergen var det fuktig djungel.

Landskapet ändrade karaktär med höjd över havet.

Vid 19-tiden var vi i alla fall framme i staden Kon Tum. Då var det kolmörkt. Trots att bussresan blev längre än planerat tyckte jag att det var en intressant dag. Vi fick ju se massor!
Gruppen inkvarterades i två hotell, belägna på var sin sida av gatan. Det jag hamnade på var ett äldre lite pampigt hotell med högt i tak. Men vilka sängar... En träskiva med ett lakan på. Som ett biljardbord. Kuddarna var av den vanliga asiatiska standarden, dvs som cementsäckar.

< Del 7  -0-  Del 9 >

2014-04-05 07:54   Daniel Steen

Hej Erik!

Kul att få följa med på er resa via bloggen. Ett billigt sätt att resa:)

Ha en go helg!

Daniel

Besvara

Svar från Mashavet 2014-04-05 09:40

Tack!
Samma till dig.

Svara

2014-04-18 22:29   Margareta Cortés

Var glad att du fick en säng ändå.. ;) Det där med skräp i naturen såg jag också på många ställen i Asien utom i Nepal för där jagade barnen omkring och samlade ihop både papper och plast för att sälja.
Trevligt att läsa och se dina bilder från områden jag inte varit i.

Besvara

Svar från Mashavet 2014-04-19 13:11

Tack så mycket för berömmet!
Jo, sängar fick vi hela tiden. Det var i de flesta fall enkla men klart godkända hotell som Världens Resor hade valt. Det i Kon Tum var det sämsta. De som fick rum i hotellet på andra sidan gatan hade nog något bättre, men vi kompenserades med havsutsikt på nästa hotell. Helt OK byte för mig.
Skräpet fanns i stort sett överallt på landsbygden. Det var faktiskt betydligt renare i städerna.

Svara

2017-01-21 23:52   Emanuel

Härligt inlägg och kul med ett bra urval av bilder! Kände igen bilderna från My Son, jag var där med en äventyrs och -gruppresa 2015 och det hade inte hänt mycket mer med restaureringen då, vore intressant att se hur det ser ut idag.

Emanuel
http://www.theadventurecrowd.se

Besvara