Hur man målar övergångsställen i Thailand

Folk som jobbar är alltid kul att titta på , speciellt när man har semester.
Fotograferat i Ao Nang, Krabi, Thailand.

Här laddar man maskinen med färg från en behållare på lastbilen.

Laddat och klart. En gasolbrännare håller rätt konsistens på färgen.

Nu gäller det att sikta rätt...

Där kommer det första "penseldraget".

Lite bredare... Killen framför tar bort lite färgdräll.

Dagen efter fick jag syn på den här snubben som gick och finjusterade mittlinjen med yxa och en liten slägga. Inga avspärrningar utan trafiken flöt på i normal Thailändsk fart alldeles intill killen.

Man kanske målar övergångsställen på samma sätt i Sverige?

Thailand 2016: 2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.

Fredag 5/2

Varmt och skönt men inte strålande sol.

Den här sköna snubben med mohawkfrisyr fotade jag från balkongen. En yellow-vented bulbul.

Jag gick till stranden närmast hotellet. Tvärs över vägen bara. Hotellets hjälpsamme och alltid glade trafikvakt stoppade givetvis trafiken så jag slapp ta eget ansvar. Men... Inga snäckor på stranden! Bara sand. Visserligen finkornig och mjuk härlig sand, men jag vill ha snäckor!

På eftermiddagen tog jag en tuk-tuk till Patong och gick runt på stan ett tag. Jag käkade en panengcurry som av någon obegriplig anledning innehöll gröna ärtor, sen tillbringade jag många timmar i jättevaruhuset Jungceylon, som mest består av fina märkesbutiker. Inga piratkopior här inte! Jag köpte inte mycket. En långärmad rashguard (tunn tröja med högt UV-skydd) och lite småprylar bara.

Här hittade jag massor av snäckor, i en butik som sålde smycken och annat av snäckskal.

Jag tog en timmes skön fotmassage.
Är man i Patong måste man ju kolla lite på Bangla Road och kommersen där.

I dagsljus är Bangla Road en ganska normal gata...

...med mopperestauranger...

...fruktförsäljare och barer.

Starbucks har någorlunda bra kaffe och är ett bra ställe att sitta på med kameran och fota gatuliv.

Men strax innan solnedgången börjar det hända saker. Här är en av flera lastbilar som kommer med is till kvällens drinkar.

Neonljusen tänds...

...de enorma barerna öppnar på allvar.

Enorma ljusshower, massor av folk.

Gatuförsäljarna går fortfarande runt. (Hur packad behöver man vara innan man inser att man behöver lysande katthuvuden och rosetter?)

Den här lilla gumman fotograferade jag för fem år sen. Jag blev lite förvånad över att hon fanns kvar där och sålde likadana enkla halsband som då.

Dom här damerna säljer nog också något.

En del damer är inte alls damer.

Dam eller inte dam?

När jag var här för 5 år sen var det nog bara ladyboysen som hade fuskpattar. Nu var det nog väldens silicontätaste gata. Både äkta och falska kvinnor såg rejält uppblåsta och vanskapta ut. Även ljudnivån hade ändrats. Senast var det högljutt. Nu var det smärtsamt.

Jag gick tillbaka till varuhuset Jungceylon för lite kvällsfotografering.

Den pampiga huvudentrén.

Det kinesiska nyåret firades så allt var extra pyntat.

Här har vi nog djonken till Ceylon, eller vad nu Jungceylon kan betyda.

Tuk-tuk tillbaka till Karon Beach och hotellet.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Desarmering av handgranat under vatten

Några dykare i Leksands Dykarklubb hittade en handgranat i närheten av bron i Leksand för några dagar sen. De märkte ut platsen och kontaktade polisen som i sin tur anlitade experthjälp från Marinen. Av en ren händelse råkade jag komma ner till kajen när de höll på med desarmeringen.

Signalflagga A hissad. Betyder att dykare finns i vattnet.

Här kommer killarna som har rekat och fotograferat. Granaten låg på 8 meters djup. Om den var skarp eller inte gick inte att avgöra.

Det var väldigt strömt i älven så killarna på hjälpte till att dra in dem till lejdaren med ett rep. Kameran i UV-huset var en Canon G15.

En laddning med 2 hg sprängmedel och en rejäl vikt gjordes iordning.

Dykarna går i vattnet igen med sprängladdningen.

Uppe igen. Spolen med tråd till utlösningen skymtar bakom ett ben.

Efter att noga ha kontrollerat att inga båtar befann sig för nära utlöstes sprängladdningen. Det blev en rejäl knall, men inte mycket syntes på ytan. Vattnet dämpade sprängkraften.

Dykarna var i en tredje gång och konstaterade att handgranaten var oskadliggjord. Det känns bra eftersom vi passerar stället flera gånger om dagen med M/S Gustaf Wasa under sommaren. Inte för att jag tror att den utgjorde någon allvarlig risk för oss, men det känns ändå inte bra med sprängämnen under fartyget.

Fartygskollision och brand ombord

Det har varit en stor sjöräddningsövning i Siljan. Deltog gjorde Sjöräddningssällskapet, räddningstjänsterna i Leksand, Rättvik och Mora och passagerarfartygen M/S Gustaf Wasa och S/S Engelbrekt.

Scenariot var att Gustaf Wasa och Engelbrekt kolliderade utanför Tällberg. Engelbrekt började brinna och flera personer hoppade i vattnet. På Gustaf Wasa skadades maskinisten och kapten fick hjärtattack och måste fortast möjligt evakueras till väntande ambulans iland. Några passagerare evakuerades med livflotte.

Jag är skeppare på Gustaf Wasa och beskriver händelserna från den positionen.

En utrangerad 25-personersflotte användes som övningsflotte. Det är inte riktigt samma typ som de vi har på Gustaf Wasa. Vi har 50-personerflottar utan tak. För att inte förlora skalen till flotten så blåstes den upp på kajen i Leksand.

Utlösningslinan är lång.

Det börjar synas vad det ska bli.

Sjösatt och klar.

Vi bogserade flotten till "olycksplatsen" med Gustaf Wasa.

Här kommer S/S Engelbrekt för att kollidera med oss, de sjöbusarna. För säkerhets skull skedde kollisionen med mer än 100 meters avstånd mellan båtarna.

Här kommer första båten från Sjöräddningen i full fart.

Fler anlände i rask takt.

Tre av våra passagerare har tagit sig ner i flotten och blir bogserade av Sjöräddningen.

Vi passade på att tända några nödbloss med utgånget datum. Ett mycket intensivt ljus som syns bra även i fullt dagsljus.

En bit bort ligger Engelbrekt och "brinner". Lite rök kommer från ångpannan, men det mesta är teaterrök.

Här blir "jag" (som har fått en hjärtattack) utburen av räddningstjänstens personal. "Jag" fick hjärt/lungräddning hela vägen till en väntande ambulans på land.

Ytterligare en av räddningstjänstens båtar kommer i full fart.

Livflottarna togs på släp in mot land. Betydligt säkrare än att låta folk ta sig mellan flotte och båt ute på sjön.

Del 2 av övningen vid kajen i Leksand, då Sjöräddningens personal och frivilliga (bl.a. jag) provade överlevnadsdräkter i det kalla vattnet. 

Vi fick öva på att ta sig upp i livflotte och räddningsbåt utan hjälp. Inte så enkelt.

En av sjöräddningens killar hoppade från relingen på Gustaf Wasa. Dräkten klarade det också utan att kläderna under blev blöta.

Efter övningen tömdes flotten på luft...

...och rullades ihop.

Hur i helv... den en gång har fått plats i en sån "tunna" som ligger på släpet är en olöst gåta. Sånt vet bara de som jobbar med flotteservice.

Rafting i Turkiet

I månadsskiftet augusti - september var jag en vecka i Alanya och njöt av solen och värmen. Som extremt värmeälskande så lyckades jag verkligen vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det var över 40 grader på dagarna hela tiden, varmaste dagen  47 härliga grader och strålande sol.

En av dagarna testade jag rafting uppe i Taurusbergen. Alltså jag paddlade flotte. Min trogna lilla vattentäta Pentax W-90 var naturligtvis med.

Det hela var ganska välorganiserat med hämtning utanför hotellet. Två timmars färd i minibuss, varav den sista timmen på slingrande bergsvägar. Målet för resan hette White River, Köprülü Kanyon. Totalt var vi flera hundra människor som skulle paddla flotte. Mest tyskar och ryssar. Jag hörde ingen tala något nordiskt språk i närheten.

Jag satt i framsätet i minibussen och hade fin utsikt.

Hjälm, flytväst och paddel var obligatoriskt. Utöver det minsta möjliga. Min lilla Pentax fick tillstånd att följa med.

Jag hamnade i en båt med bara tyskar och naturligtvis en turkisk "skeppare". Alla hjälptes åt att paddla enligt order på engelska från skepparen.

Strax ger vi oss iväg

Tyvärr var några av tyskarna i min flotte mest intresserade av att ha vattenkrig med alla som kom tillräckligt nära.

Vattenkrig förekom på fler håll

Floden var omväxlande lugn och strid. Det var väl inga riktigt ruskiga forsar och fall, men det kändes ändå ganska häftigt. Ett ekipage lyckades faktiskt resa sig med fören rakt upp och sen slå runt baklänges, så lite vilt var det ju.

Nu går det undan ett tag...

Ungefär halvvägs stannade vi för lunch. Riktigt gott käk som satt riktigt fint. Tyskar tände cigg vid matborden utan att bry sig om bordsgrannarna det minsta.

Den enkla "restaurangen" låg högt över floden

Jag han rigga kameran med timer och bli med själv medan vi väntade på käket

Det var ca 45 grader varmt och ganska blåsigt. Riktigt varm blåst, det kändes som att stå framför en enorm kupévärmare. Vattnet var dock iskallt, eller i varje fall kallt.

Nästa fors

På ett ställe hade det samlats en massa getter för att kolla på de tokiga turisterna

Jag har för mig att någon nämnde att sträckan vi paddlade var 14 km, men efter att ha tittat lite på Google maps, tror jag inte att det var mer än 6-7 km.

På något sätt ska flottarna uppströms igen. Undrar om killen sitter kvar där uppe under färd. Kan tänka mig att det är svajigt...