Big Lake Run 2017

I år hade de tur med vädret, de som åkte Big Lake Run, d.v.s. Siljan runt på amerikanska. Start och mål i Rättvik. Många brukar ha hunnit till Leksand lagom till min rast från båtkörandet, så en promenad med kameran är en självklarhet.

En gammal kompis tittade förbi. Han hade äntligen har skaffat sig en riktig Mopar muskelbil efter att ha åkt Cheva och Pontiac en massa år. En riktigt fin riktig bil dessutom, en Dodge Coronet 500 -69 i mycket fint skick.

Trevlig bilkö genom Leksands centrum. En Buick 1958 närmast kameran.

Det här var en läcker karamell. Fast lite för låg enligt min åsikt. Ford från 1953 (tror jag).

Man måste ju kolla Facebook även när man åker finbil. Buick 1960.

Chev -55 i en fin färgkombination som man inte ser så ofta.

Borde det inte ha varit en tysk flagga här? Men det är en trevlig bil från den tiden när Opel tillverkade små amerikanare. Jämför formerna med Chev-55:an ovan. Opel tillhörde också General Motors precis som Chevrolet, Pontiac, Oldsmobile, Buick, Cadillac och några till.

Dom här fina hattarna var absolut värda att fotograferas.

Ett lokalt åkdon, en Plymouth Roadrunner 1968 med 426 hemi under huven. Skönaste mullret av alla.
Att den inte har fått uppstickande luftrenare, lågprofilsdäck, plastspoilers och annat bjäfs är ett jätteplus.

Jag såg inte hur många som satt i den här Lincoln limousinen, men alla fick tydligen inte plats inne :-)

Trots alla fina bilar blev fotot på tanten som satt på rollatorn och beundrade åkdonen favoritfotot. Eller hon kanske satt och svor blodisande eder över dagens ungdom, men jag tror inte det. Hon såg så nöjd och glad ut.

En 40-talsford i originalskick platsar bra bland de andra finbilarna.

Den här 50-talsfolkan (eller kanske tidigt 60-tal) verkar ha åkt vilse bland årstiderna.

En hemi till! En extrem och sällsynt motor, en legend. Och här råkar man på två stycken inom en kvart!

Den här hemin satt i en Plymouth GTX 1968 eller -69.

En kul iakttagelse i år var musiken som hördes från bilarna. Självklart som tidigare år en massa rock'n'roll, Eddie Meduza och nåt slags techno på hög volym, men från två av bilarna hördes Evert Sandin! Givetvis på samma ljudnivå som all annan musik.

Thailand 2016: 9 En knubbig kropp på bergets topp.

Lördag 13/2

Äntligen en sovmorgon!
Jag tog en taxi till "Big Buddha" som var synlig från min hotellbalkong.

Uppe på bergets topp syns en jättestor Buddha från min hotellbalkong.

Vägen upp var både krokig och bitvis brant. Det var fantastisk utsikt därifrån. Jag såg hela södra Phuket, Phuket Town, Chalong, Karon Beach och Kata Beach.

En rejält stor Buddhastaty var det!

Intill den stora Buddhan fanns en  miniatyr. Inte speciellt liten den heller.

Den här gyllene kvinnan var inte så stor, men vacker var hon.

Utsikten från toppen av berget var enorm. Chalong och Phuket Town.

Södra Phuket.

Omvänt foto mot det första - min hotellbalkong från bergets topp. Hotel Ramada Phuket South Sea är det till vänster om höghuset.

Det pågick byggnadsarbeten vid Buddhan.

Säkerhetstänket på bygget är inte riktigt detsamma som i Sverige. Det var ännu längre att ramla på andra sidan muren.

Marmorbeklädnad av betongpelare.

Pinglor fanns i hundratal. Antagligen har de någon viktig betydelse för buddhister.

Jag vet inte vad det här är för växt, men den var väldigt fin mot den blå himlen.

Efter ett dopp i hotellets pool och en stunds läsa åkte jag in till Patong och varuhuset Jungceylon. Jag köpte att par äkta Lee-jeans i en märkesbutik, bara lite dyrare än vad de begärde för de usla kopiorna på Night Market i Phuket Town.
Jag gick en sväng på Bangla Road igen, sen käkade jag gott och billigt på en liten restaurang lite längre bort. Kaffe på Starbucks.
Jag tog en tuk-tuk tillbaka till Karon Beach. En mikroskopiskt liten Daihatsu-pickup. Det är meningen att passagerare ska åka på flaket, men jag satte mig fram och pratade med chauffören. Jag frågade på engelska var motorn sitter i den lilla bilen. "No have", fick jag till svar! Eftersom jag inte kunde se att han sparkade på som Fred Flinta antar jag att det ändå satt en liten motor på undersidan någonstans.

Patong Beach låter bättre än Bangla Road, men det är på den gatan skylten sitter.

Det var en sån här röd liten pick-up jag åkte med.

Söndag 14/4

Det landade en sån där underbar Common Myna på min balkong och kvittrade. Försiktigt gick jag ut till den. Den satt kvar. Vi satt ungefär en meter från varandra, jag på ena stolen och fågeln på ryggstödet mittemot. Varje gång jag sa något lutade den på huvudet och lyssnade intensivt. Jag provade att gen den små bitar av cashewnötter och det åt den gärna.

Dom ser lite busiga ut, Common Myna, tycker jag.

De är nog lite av Thailands motsvarighet till kajor. Finns överallt, äter allt, låter ofta och gärna. Men visst är det en vacker fågel, och de låter mycket bättre än kajor.

De är ofta orädda men det är sällan de kommer så här nära.

I övrigt en lugn och avslappnad dag. Jag solade och badade i havet utanför hotellet, läste och tog det lugnt.
Färsk frukt till lunch. På kvällen valde jag Bamboo Kitchen igen. Chicken with black pepper. Till den drack jag färsk Lemon Juice.

I havet utanför hotellet.

En perfekt lunch.

Chicken with black pepper. Det var alltså färsk svartpeppar, det har jag aldrig ätit förr. Mycket gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Classic Car Week 2015

Att ta sig genom Rättvik under Classic Car Week kan ta sin tid. Den tiden utnyttjas bäst till att titta på  fina åkdon. Att fotografera var dock inte så lätt när man ska köra bil samtidigt. Kön gick visserligen extremt långsamt, men det var sällan det blev helt stopp så det gick att fotografera utan att riskera att köra på bilen framför. Därför blev det inte så många foton.

Ford Crown Viktoria 1956. Ofta kallad Kromvicke.  Det ser ut att vara glastak framför krombågen.

Detta tror jag är en Oldsmobile Fiesta 1957.

Tredje generationens Dodge Charger. 1973? Då hade nya avgasregler i USA gjort det ganska glest mellan hästarna även i det som var muskelbilar bara ett par år tidigare. Fast sånt går ju att justera i efterhand... Denna verkar dock vara i fint originalskick. Gillar!

Anar man en andra generationens Charger här?

Dom här killarna verkar veta hur man gör det bekvämt för sig i en rondell när man kollar bilar.

Chevrolet 1958.

Den här Olds coupén från 1936 ser risig ut vid första blicken, men skenet bedrar. Under skalet finns något helt annat...

Den här Cadillac 58:an verkar vara äkta rishög rakt igenom.

Jag skulle gärna ha tillbringat flera timmar i Rättvik för att titta och fota under den här veckan, men med det i övrigt trevliga jobb jag har så går det inte.

Fornbybanken på 1930-talet

Inte riktigt 1930-tal. Jag tog fotot tidigare idag. Jag hade turen att passera förbi Fornbybanken med M/S Gustaf Wasa precis när en A-Ford (tror jag) passerade. Att inte vägbanken samtidigt var full med moderna fordon och husvagnar måste betraktas som en sensation. Ett skott, sen var minneskortet fullt. Slarvigt!

Fornbybanken är en vägbank som byggdes redan 1893 mellan byarna Sundsnäs och Fornby nära Siljansnäs. Den förkortade vägen mellan byarna från ca 10 km till 1 km när man slapp ta sig runt hela Byrviken.

En Opel Kossa

Dock inte en Opel Corsa (som jag brukar uttala Kossa), utan en Opel Astra.

Den ser lite grann vanvårdat ut. Ska man tipsa Bilprovningen eller Djurskyddsföreningen?