Tidstrands Yllefabrik i Sågmyra

Under söndagen deltog jag i en guidad visning i den gamla yllefabriken i Sågmyra..
Historien om hur Axel Tidstrand startade fabriken 1895 efter att ha sett ett vattenfall lämpligt till att driva maskinerna från tåget är intressant, men jag var där mest för byggnaden.
Tillverkningen av ylletyger och filtar lades ner på 1970-talet. Flera olika verksamheter har funnits i delar av byggnaden sen dess. Senast ett outlet för märkeskläder, men det är också borta.
Det var bara en liten del av den enorma byggnaden vi fick besöka.

Den här skylten fanns på museet i anslutning till fabriken. "Kemisk tvätt- & skönfärgningsanstalt". Härligt!

Utsikten genom ett skitigt fönster på sjunde våningen i kontorsdelen.

Vackra fönster i fabriksdelen.

I en annan del av fabriken. Det mesta verkar vara i rätt skapligt skick.

Vi var många som deltog.

Har ingen aning... Eller jo förresten. En teatergrupp hade hållit till här för några år sen.

Utsikt genom fönster in mot fabriksgården.

Byggnaden med flera olika delar är stor stor att man inte får någon riktig överblick.

Efter rundvandringen inne gick jag runt fabriken på egen hand och fotograferade utifrån.

Jag vet inte om trädelen är tillbyggd nyligen eller renoverad med ny fasad.

Tegel, glas och rostig metall gör sig fint mot den blå himlen.

Lite blandning av gammalt och nytt.

Jag är nog obehörig så jag stannade på utsidan.

Svanhals kallas ett sånt här ventilationsrör på sjön. Det kanske heter lika på land.

Byggnaden är verkligen enorm!

En sån här stuga vill jag bo i när jag blir stor.

Fotona inomhus tog jag med min Canon G7X, ute med Panasonic GX7 och "reseobjektivet" 14-140. Jag hade också Samyang 7,5 mm fisheyegluggen med. Måste ju testa den också...

Nej, fisheye är inte bra till byggnader!

Fast lite kul effekter blir det ju...

Thailand 2016: 1 Resan, hotellet och trist fisk.

Ett fotoreportage från den Thailandsresa jag gjorde i februari 2016.
Jag hade förberett mig genom att boka dykutflykt hemifrån och uppgradera mitt relativt färska dykcertifikat till Advanced Open Water, vilket innebär att jag får gå ner till 30 m djup och på köpet fått lite mer erfarenhet. Jag hade också köpt två nya kameror för att ha på resa, en Canon G7X med Canons undervattenshus och en Panasonic GX7 med ett 14-140-objektiv. Min gamla vattentäta Pentaxkompakt fick också följa med som strandkamera.
Som vanligt bokade jag resan ungefär en vecka innan avresa, och då får man ta det som finns. Jag hade egentligen tänkt mig Khao Lak, men nu blev det Karon Beach på Phuket. Det blev ett mycket fint hotell, men Karon Beach och hela Phuket var lite av en besvikelse. Alldeles för turistanpassat! Men geografiskt var det en bra bas för spännande utflykter.
Jag reste ensam.

Jag har försökt att identifiera alla fotograferade djur. Några har jag gått bet med och några är kanske felidentifierade. Jag använder oftast engelska namn på arterna. Det beror på att engelska är det språk som guiderna använder, det var engelska namn på fiskar vi använde ombord på M/V Camic, även när vi i övrigt pratade svenska, och att mina böcker om thailändska djur är på engelska. Det går givetvis att hitta översättning till svenska, men när jag har vant mig vid de engelska namnen känns de svenska bara konstiga.

Onsdag 3/2 2016

Tåg Insjön - Arlanda med byte i Borlänge. På grund av många tidigare dåliga erfarenheter av tågs brist på driftsäkerhet hade jag bokat så att ett tåg skulle kunna totalhaverera och jag ändå skulle hinna till Arlanda i tid med nästa. Nu fungerade tågen faktiskt utan ett enda litet haveri så jag fick tillbringa många timmar på Arlanda. 19 bordade vi planet och lyfte mot Thailand.
Massor av högljudda ungar i närheten. (Nästa resa ska jag ha aktiva lurar!) Käket som serverades såg ut som en trist smörja men smakade riktigt bra. Granne i stolsraden var en pensionerad SAS-pilot. Kul att prata flyg under flygningen. Flyg var mitt stora intresse under mina tidiga tonår, så jag är tillräckligt påläst för att vi skulle kunna ha intressanta diskussioner.

Torsdag 4/2

Vi landade på Phukets flygplats ungefär 11 lokal tid, efter drygt 10 timmars flygning. 30 grader varmt, men lite mulet. Transferbuss till mitt hotell Ramada Phuket South Sea i Karon Beach. Som vanligt hade jag bokat resan mindre än en vecka innan avresa och då får man ta det som finns. Några gånger har det blivit rätt ruffiga hotell, men det här var en positiv överraskning. Nästan lyx.

Hotel Ramada Phuket South Sea såg inte stort ut från gatan, men var minst 150 m långt i objektivets riktning. Trafikvakten i uniform stoppade trafiken varje gång någon av hotellets gäster  skulle korsa gatan.

Hotellet hade en fin swimmingpool. Lite till höger i bild är en bardisk direkt ut mot vattnet. Kul, men jag köpte inget där.

Det är inte snö eller frost på taken. Kanske någon kalkutfällning i teglet.

Långt och smalt i tre våningar.

Raden av balkonger blev ett bra foto.

Ingen havsutsikt från balkongen, men palmer duger bra. Jag kunde fota många fina fåglar härifrån

Ett par Spotted dove, fotade från balkongen.

Jag packade upp och sov en stund innan jag gick ut för att käka.
Jag hade svårt att hitta ett ställe med thaimat. Överallt bara steak, suchi, grill, pasta, pizza och massor av fisk och skaldjur på is eller i akvarier utanför restaurangerna. Flera ställen hade t.o.m. hajar, rockor och svärdfiskar. Dom ska vara kvar i havet! Något ställe hade bara menyer på ryska. Karon Beach verkade inte vara riktigt det Thailand jag ville besöka. Jag hittade till slut ett ställe som verkade vettigt och beställde red curry med kyckling. "Sådär", jag gör faktiskt den rätten bättre själv hemma i mitt eget kök.

Guitar Shark och Jenkins Whipray. Trist att se dem så här.

Det här verkar vara en Indo-Pacific Sailfish. Hade hellre mött den i havet.

Jag passade också på att klippa mig. Jag brukar alltid göra det utomlands. Det kan vara en rätt intressant upplevelse. Den här gången var det en duktig tjej som klippte, men direkt spännande var det inte, utan det var som hos vilken frisör som helst.
Två kraftiga regnskurar under kvällen.
Till min besvikelse hade jag ingen gecko på rummet, men det fanns i alla fall en på balkongen. En lite annan sort än de gula jag är van att se. Den här var nästan vit och svagt spräcklig.

Den lilla geckon på balkongen.

Lite planering av utflykter och samtidigt en test av att styra Panasonic GX7:an från surfplattan.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

I vildmarken 100 meter från Leksand

Fotograferat från M/S Gustaf Wasa på väg ner för Österdalälven mot Leksand.

Visst ser det ut som riktig vildmark?

Siktar man lite annorlunda med kameran får man med en liten av Leksands centrum.

Vår lilla gård i Fåsås fäbodar

Anledningen till att jag tog mig igenom Rättvik medan Classic Car Week pågick (se inlägg Classic Car Week 2015) var en liten släktträff i Fåsås fäbodar. Vi har en stuga där, och nu hjälptes tre generationer åt att slå gräs med lie och grästrimmer, kratta och köra bort. Sen fika och lite släktkonferens.

Det blev inget fotograferande under arbetet, men efteråt blev det några vidvinkelfoton.

De två högra byggnaderna är ditflyttade i modern tid. Stallet till vänster har stått där mycket länge. Senast det fanns en häst där inne var nog på 1970-talet.

Slogboden är relativt nytimrad, de övriga byggnaderna gamla.

Fikadags utanför stugan.

Till min förvåning finns inget om Fåsås fäbodar på Wikipedia, och väldigt lite på nätet över huvud taget.  Vad jag kan berätta ur minnet är att det är en av Sveriges största fäbodar och att den tillhör byn Färnäs utanför Mora.
Mer känd än själva fäboden är nog Fåsåsvisan som Evert Sandin brukar sjunga.

Alanya del 3: Borgen och Röda Tornet

Borgen på klippan byggdes redan under 1200-talet. Den ligger 250 meter över havet och muren är 7 km lång. Det ska ha varit hela 150 vakttorn, men jag vet inte hur många som finns kvar. Vägen upp slingrar sig 5 km. Taxi rekommenderas, i alla fall ena vägen.

Från toppen ser man delar av muren, nästan hela Alanya och Taurusbergen i bakgrunden.

Rester av ett av de många vakttornen.

Alanyas västra strand och några av de många träfartygen. Härifrån syntes inte så mycket av den vanprydande dödskalleutsmyckningen.

En liten egenhet jag har som fotograf är att jag har mani på att fotografera fotografer. Här fanns mängder av såna motiv!

Taxin stannade till halvvägs ner för fotografering. Röda Tornet till höger.

Röda Tornet måste givetvis också besökas. Det stod färdigt 1226, men jag tycker att man kan se att det har byggts på eller reparerats i flera omgångar.

Här tycker jag att det ser ut som tre olika generationers bygge.

Inne i Röda Tornet. Här fanns det fängelsehålor förr.

Det här tycker jag blev ett fint foto.

Man kunde gå långa sträckor i såna här gamla gångar. Troligen ända upp på klippan, men jag gick bara en bit.

Det var fin utsikt mot hamnen med alla träfartygen från Röda Tornet.

Lite äldre bebyggelse.

Några obebodda ruckel fanns också.

Det här rucklet ser lite bebott ut.

Här pågår nog skvaller om grannarna.

Uppifrån tornet syntes den här smala lilla stranden. Här var det nog bara ortsborna själva som badade.

Nere vid den lilla stranden tog jag det här härliga fotot på en badande kvinna och hennes barn (eller barnbarn).

< Alanya del 2 *** Alanya del 4 >