Big Lake Run 2013

Mellan kryssningarna med Gustaf Wasa passade jag på att gå runt lite på Leksand och kolla de många hundra finbilar som cruisade Mashavet runt.

Hönan och brandsoldaten. (Fan, det verkar ju vara titeln på ett barnprogram från 70-talet.)

Den här Ford -34 mullrade riktigt gôtt.

En fin Challenger. Ser ut att vara original så när som på fälgarna.

Varför blanda in sportfåneri i den ädla motorhobbyn?

Jag vet inte riktigt vad detta är. Amerikanskt och femtiotal i alla fall. Gillar!

Bilen som är upphov till uttrycket "Dollargrin". Buick från första halvan av 50-talet.

Har man inget tak får man leta rätt på en bro.

Åkdon och Termos. 10-årsjubileum. (Många foton)

10-årsjubileum alltså, för denna träff i Leksand som bara växer och växer.
Ett mycket trevligt sätt för oss motorintresserade att träffas. Man bara tar sitt intressanta åkdon och lite fika, parkerar, går runt och kika på andra åkdon, fikar, snackar, fotar...
Jubileet prickades in en av de få kvällar denna sommar som faktiskt hade sommarväder. Deltagarrekord blev det också, 478 åkdon.

Klippt från Åkdon och Termos hemsida:

Den anspråkslösa träffen startades av fyra ideella krafter; 
Lasse Gudmundson, Olle Jobs, Reidar Olsen och Kjell Åkesson. 
2002 var det premiär med en handfull bilar.

Allt som går att åka på, med, i eller efter, som är ett entusiast fordon är välkommet 
Tanken med träffen är att göra det enkelt för alla med åkdonsintresse att träffas. 
Fika får man ta med sig själv och sedan är det bara att strosa runt, så kallad "STROSING" och snacka med likasinnade. 
Inget inträde - en öppen träff för både fordonsägare och intresserade besökare. 

Konstigt att ingen kom på det tidigare. 

Vad det hela går ut på - Åkdon och termos. 

Mitt eget lilla åkdon. Termosen på sadeln. 

Massor av finbilar och fika.

 
En komplett butik med sybehör, underkläder, nattsärkar och div. kemiska produkter.

Cadillac Eldorado. 1953 tror jag. 

En hel del arbetsfordon fanns på plats. Både den röda traktorn och lastbilen  bakom såg nya ut!

Plymouth Roadrunner. Gissar på 1971.

 
Fler än jag åkte hoj. Här är några av dem.

Två stycken Charger 1970. Vackra bakdelar! Kanske de allra snyggast från hela muskelbilseran. 

Fulda. Mindre vacker, men ett intressant åkdon är det ju. 

Stort! På fotot finns fortfarande platser kvar, men det blev helt fullt.

En verkligt sällsynt sak. En Cord. Replikor finns, byggda av moderna komponenter, men denna verkar vara äkta. Tillverkades 1936-37.

Motorn i Corden, en härlig sidventils-V8. 

 
Allt som glimmar är nog guld, eller..?

Lotus Super Seven och nåt grönt. 

Min farsa envisades alltid med att ha såna istället för en riktig bil här när jag växte upp. Jag gillade dem inte då, och jag gillar dem inte nu, men den kan ju få vara med på bild. 

 
Den lilla, lilla järnbiten till vänster är något som SAAB kallade motor. 

Klart att grabben ska ha en likadan. 

Chevrolet Impala 1958 och termos.

Två blå. Jag har haft massor av gamla riktiga VW från tiden innan de satte motorn fram. Kul bilar, härliga att köra. Ännu roligare att busköra i skogen med. (Man gjorde så på den tiden.) Tyvärr hade jag inte vett att behålla någon.

Några som absolut hade platsat på gräsplanen, men det blev knökfullt. Det gäller att komma i tid...

Ett par Ferrari fanns på plats. 

Cheva skolbuss.

Hundkoja? Corvette nån gång 1958-62.

Bedford och Cheva lastbilar. 

Snygg häck!

Färger, färger... 

Han som har hand om'et, eller i alla fall en av dem. Fabrikör'n,  dagen till ära iklädd cylinderhatt, sköter utlottningen av presenter, sponsrade av lokala företag.

Alla foton tagna med Sam, min nya lilla alltid-ha-med-kamera. Se tidigare bloggdel om Sam.