Hacke matar barn

För några dagar sen fick jag se Hacke mata sitt barn utanför mitt köksfönster.
Jag har ett rör med jordnötter åt fåglarna hela året, och en av de arter som uppskattar det mest är hackspettarna. Mamma hackspett hämtade en jordnöt i taget och gav ungen. Helt lugnt utan att skrämmas av mig innanför fönstret bara en meter från dem. Jag hade nog kunnat få många fina foton, men tyvärr blev det dags att skynda iväg till jobbet.

Den tomma behållaren för talgbollar beror inte på att jag är lat eller snål. Fyller jag den sommartid kommer kajorna i gryningen och käkar upp alla tre talgbollarna på en kvart medan de skränar så både jag och grannarna vaknar.

Det här är också en viktig del av min fotoutrustning

För mig känns det viktigt att kunna identifiera alla djur jag fotograferar, speciellt de jag fotograferar under resor.

Att googla är svårt, eller faktiskt nästan omöjligt,  när man inte har ett namn att utgå från. Därför är böcker viktiga. Vanliga hederliga gammaldags pappersböcker. Jag har på senare tid även hämtat några e-böcker, mest såna jag redan har som "riktig" bok. De kan duga på resor när jag av viktskäl inte kan ha med mina pappersböcker, men de är inte alls lika lätta att leta i. Då är en del appar faktiskt bättre. Några av dem är uppbyggda just för att identifiera djur man inte känner till, men apparna har den nackdelen att ingen är ens i närheten av lika komplett som ens den enklaste bok.
När jag väl har ett namn brukar jag bildgoogla för att bekräfta.

Den med spiralrygg och de tre korten uppe till höger är gjorda för att kunna tas med under dykning, men det har jag hittills inte gjort.

Ofta köper jag den här typen av böcker på flygplatsen under hemresan, när bagaget redan är invägt.

Thailand 2016: 11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Tisdag 16/2

När jag vaknade strax efter sju och gick ut på terrassen utanför tältet var det redan nästan helt ljust. En lätt morgondimma låg kvar nere i dalen. Fåglar kvittrade överallt. Hundratals, kanske tusentals.

Det är snart helt ljust.

Ljusare.

Det blev dag alldeles för snabbt. Jag hade gärna stått där längre och tittat och lyssnat på fåglarna.

Där borta ligger i alla fall lite dimma kvar.

Här sitter jag bra utanför tältöppningen. Det är bara en rejäl kaffemugg som fattas.

En liten brun groda satt på väggen över tvättstället. Den ville inte vara med på bild utan gav sig iväg när jag hämtade kameran. Istället hittade jag en gecko som försökte vara osynlig, men jag såg den i alla fall. Kanske den var där för att ta myrorna som höll till i själva toastolen.
Mina finska grannar hade haft en råtta i tältet under natten. Den hade käkat på deras skosnören.

Den lilla toahyddan direkt bakom tältet.

Jag ser dig allt!

Efter frukost åkte vi minibuss 20 minuter till receptionen för nationalparken Khao Sok. Därifrån gick vi en turistanpassad djungelstig. Vi gick 3,5 km, sista biten i besvärlig terräng. Där tog vi en paus. Jag och några till tog ett dopp i Khao Sok River. Samma väg tillbaka. Vi såg nästan inga djur. Några små ödlor, apor och en del småfåglar på håll. Inga tigrar, inga vilda elefanter, inte ens en endaste liten kungskobra. Men med så mycket folk och t.o.m. en motorcykel på stigen var det inte förvånande. Djuren fanns nog i djungeln, men inte nära stigen där vi människor fanns.

På den här delen av djungelpromenaden var det lätt att ta sig fram.

Men det var ändå en riktig djungel.

Bambu växte i täta klungor.

Bambu och ... tja... djungel. Växter är inte min specialitet.

Kan det här vara någon släkting till Durian?

Vi gjorde en avstickare från stigen, och där var det besvärligare att ta sig fram.

Vi var längre upp vid Khao Sok River och här var floden betydligt mindre än där vi äkte på kanotfärd.

"No python snakes. Good place for swimming" Och badade gjorde vi, och ingen blev uppäten.

En kort paus under vandringen tillbaka.

En färgglad liten blomma mitt i allt det gröna.

De här små apbarnen busade runt på stigen.

En vuxen apa höll koll.


Den lilla ödlan har bra kamouflage. En Long-tailed Sun Skink.

En dusch, lite skrivande i resedagboken i tältet och sen lunch på djungelcampen, utcheckning och nästan en timmes väntan innan transport tillbaka mot Phuket. Färden till Karon Beach tog över fyra timmar. Tät trafik nästan direkt efter bron (Phuket är en ö), sen krypfart i köer hela vägen till hotellet.

Att skriva resedagbok är en förutsättning för att det ska gå att göra ett sånt här resereportage.

De hade katt på djungelcampen redan när de göt golvet.

Jag hämtade ut mina beställda skräddarsydda skjortor och käkade en god panengcurry hos de trevliga tjejerna på Bamboo Kitchen, sen stod jag ett tag och kollade på en lokal gitarrist som ton för ton spelade "Little Wing" exakt som Hendrix. (Nej, det var inte playback.) Tillbaka på hotellet var det dags att börja packa. Jag brukar alltid ha problem med att klara att hålla bagaget under 20 kg. Det gick inte den här gången heller, men det blev bara några hekto för mycket.

Jag tror att det här var den bästa Hendrixkopia jag har hört (och jag har hört många). Gitarrliret alltså, sången var inte lika bra.

Onsdag 17/2

Det blev inte många timmars sömn. Klockan ringde 04.15. Transfern till flygplatsen hämtade 05. Det gick betydligt fortare genom Chalong och Phuket Town den här gången, men helt tomt på trafik var det inte trots den tidiga timmen.
De vägde inte alls handbagaget där fotoutrustning och annat tungt fanns. Jag hade kunna packa i flera kilo till.
Planet lyfte planenligt(!) 09.10. Jag lyckades sova bort en stor del av den 11 timmar långa tråkiga flygningen. Vi landade på Arlanda vid tretiden svensk tid. Tågresan hem funkade utan haveri. Faktiskt två tågresor i rad utan problem. Måste vara något slags rekord.
Det första jag slogs av var som vanligt inte den hemska kylan (-5º) utan hur färglöst Sverige är. Bara grått, gråt, brunt, mer grått och mörkt och murrigt. Landskap, byggnader, bilar, kläder... Allt. Sverige är ett färglöst land!

Hemma i gråa, trista, kalla Sverige. Oftast är det lite varmare och några fler färger sommartid, men det är inget man kan ta för givet.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.

Måndag 15/2

En snabb och tidig hotellfrukost. 07.15 blev jag hämtad. Faktiskt exakt på den tid som sagts. Minibuss norrut igen. I utkanten av Khao Lak blev det en kort kaffepaus på ett fik med fin utsikt. Nästa stopp bara några kilometer senare, vid den berömda polisbåten i Khao Lak, där vi fick information om tsunamin och hur den drabbade området.

Den här utsikten skulle jag gärna se oftare.

Den ligger fortfarande exakt där den hamnade när tsunamivågorna drog in på annandagen 2004. 1800 meter från havet.

Vi hade gott om tid så det blev ett extrastopp vid ett tempel en bit norr om Khao Lak.

Vi åkte vidare till en elefantpark där vi fick åka elefantrygg och mata dem med bananer.
Jag är rätt kluven till det här med elefanttrekking för turister. Elefanterna måste ju dresseras till det, vilket troligen inte sker på något snällt vis, men när de väl är färdigutbildade har de nog ändå ett rätt behagligt liv. Ungefär som hästar i vår del av världen. Och vad skulle hända om turisterna slutade komma? Jag är rätt säker på att dessa elefanter bara skulle "försvinna", troligen i någon gryta. Det bästa vore nog om intresset sakta avtog så de fanns jobb för de elefanter som bär turister nu, men det skulle inte vara lönt att dressera nya. Elefanttrekking är heller ingen speciellt intressant upplevelse. Jag hade nog hellre stått bredvid och fotograferat. (Jag såg en väldigt färggrann Kingfisher på nära håll, men en skumpig elefantrygg är nog den sämsta fotoplats man kan tänka sig. Det blev inget foto på den fina fågeln.) Däremot tyckte jag att det var väldigt intressant att mata dem med bananer. Det är helt otroligt med vilken precision de kan hantera alla musklerna i snabeln!

Det här är vad man ser av elefanten från sadeln eller vad den nu kallas, bänken som man sitter på. Väldigt skumpigt är det också.

Det blev en halvtimmes traskande vid den här lilla floden.

Skötarna passade på att blaska lite vatten på sina djur.

Nästa stopp blev vid ett tempel till apornas ära."Don't feed the monkeys" sa vår guide, men några valde att inte förstå engelska just då.

Long Tailed Makak. Dom ser snälla ut och är det oftast också, men de är inga tämjda husdjur och kan bitas ordentligt. Bett som lätt blir infekterade, så det är direkt till doktorn som gäller om man blir biten.

En fransman i gruppen delade med sig av sitt vatten.

Kex är gott, men just nu är det mer spännande att titta i rumpan.

Det blev också ett kort fotograferingsstopp på en parkeringsplats med fantastisk utsikt över djungeln i Khao Soks nationalpark.

Vår guide tog det här fotot på mig.

Så var vi äntligen framme vid målet för resan, nationalparken Khao Sok. Vi började med att bli paddlade i kanot på Khao Sok River. Vacker natur, lugnt och skönt utom vid något tillfälle då floden gick nära en trafikerad väg. Jag halvlåg bekvämt i kanoten med kameran redo. Tyvärr var det inte mycket djurliv. Det mest spännande var nog en Mangrove Snake som låg hopringlad i ett träd rakt över där vi paddlade fram. Enligt guiden ligger de så och lurar på fisk. De kan bli upp till 2,5 m, men det var svårt att avgöra längden på just den här. Mot slutet fick jag syn på en stor ödla. Annars mest fjärilar och fåglar, dock ingen färggrann Kingfisher som jag hade hoppats på att få se igen.

För att komma till startplatsen för flodfärden fick vi gå genom en lång grotta.

Varmt och skönt, solen skiner, jag sitter skönt tillbakalutad i en kanot och blir sakta paddlad fram på en flod genom djungeln. Livet är allt bra skönt!

Ett mäktigt landskap!

Efter ett tag smalnade floden av och djungeln kom tätare inpå.

En Mangrove Snake låg i ett träd ovanför floden och lurade. Bara lite giftig, enligt guiden.

Det franska paret fotograferar ormen.

En James-Bond-ö fast på land.

Möjligen en Monitor Lizard.

Totalt varade flodfärden över en timme. Vi blev hämtade av minibussen och fortsatte till en liten bergstopp. Vägen upp var extremt brant trots att den slingrade sig runt berget. Där flyttade vi in i våra djungelhyddor, som egentligen var stora tält på plattformar. Full ståhöjd i hela tältet, och det var möblerat med riktiga möbler. Dusch och riktig toalett i en liten hydda bakom varje tält. Till och med AC fanns. Allt mycket rent och snyggt. Jag hade ett helt sånt tält för mig själv.
Gemensam middag i "receptionen" medan det mörknade.

Mitt tält. Brant, som synes.

Dubbelsäng, AC, sminkbord, fläkt, barskåp, handdukar vikta som elefanter och en dusch/toa på baksidan. Vad kan man mer behöva i ett tält?

Utsikten var det inget fel på.

En gecko satte sig på utsidan av fönstret medan vi åt. Intressant att se lite av greppmönstret på fötterna.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Mina fåglar är glada :-)

De får jordnötter året runt hos mig.
Just nu är det mest gråsparvar och pilfinkar. Hackspetten kommer ibland och matar barnen med jordnötter, och även nötväcka, blåmes och talgoxe kommer och hämtar någon nöt då och då.
Vintertid bjuder jag på en rikligare meny. Då finns förutom jordnötter även solrosfrön, vildfågelblandning och talgbollar. Då har jag betydligt fler arter som matgäster. Jag har sett över 25 arter på tomten.

"Buren" byggde jag av spaljénät och blompinnar. Utan den tömde kajorna röret på några timmar. Jag gjorde först som ett rör utanpå röret, men kajorna lärde sig snart att ta sig in. Då satte jag på lock och räknade med att de inte skulle våga sig in. Självklart vågade de sig in! Det var dock så så svårt att ta sig ut så att jag vid flera tillfället har kunnat fånga kajor om jag ville. Till sist blev det även en botten. Nu kommer de bara åt att stjäla några nötter högst upp när röret är nyfyllt.
Jag skrev om tillverkningen av buren i sitt första utförande i bloggdelen Kajfilter. Då tömde kajorna röret på två dagar om de fick härja fritt, men sen dess har fler kajor hittat dit.