4532 dagar på fotosidan...

I dag den 25 september 2013 är det min 4532 dag här på fotosidan, 647,5 veckor eller 151 månader (ca siffror). För ett tag sedan fick jag lite bonus från FS, två månader extra för trogen tjänst och det tackar man för såklart.

Jag har tidigare raderat mina bilder från den första tiden. Men dom bilder jag visar här nedanför lade jag in 2003-02-13.

Alla bilder är scannade påsiktsbilder, två vanliga färgkort från den Canon Ixus jag promenerade med då. Plus en skruttig svartvit 18x24 cm kopia från mitten av 60-talet. Och alla lite lagom bearbetade med hjälp av Photoshoppen.

Lite mer text från Alex Coghes E-bok som jag skrev om i förra inlägget.

25 most influential street photographers of all time

Taking a cue from the ranking made by the English magazine "professional photographer"we do our ranking, also because some inaccuracy in this post is established: about Henri Cartier-Bresson they say that he never cropped his images (???).

The list I have tried to make it as objective as possible, as impossible not to put subjectivity in choice of this type. Here there isn't a list of my favorites or the most important for me (no Nacho Lopez indeed), but those that are important globally and historically for the street photography.So, there is no an important photographer like Robert Capa because we are focused on those who have given much for the aesthetic maturation to this kind of photography.

25.Bryn Campbell

24.William Eggleston

23.Richard Kalvar

22.Alex Webb

21.Joel Meyerowitz

20.Walker Evans

19.Diane Arbus

18.William Klein

17.Lewis Hine

16.Paul Strand

15.Josef Koudelka

14.Robert Doisneau

13.Alfred Stieglitz

12.Andre Kertesz

11.Elliott Erwitt

10.Mark Cohen

9.Daido Moryama

8.Bruce Gilden

7.Helen Levitt

6.Weegee

5.Martin Parr

4.Robert Frank

3.Lee Friedlander He loved to put himself in the composition. How many do it now?

2. Garry Winogrand The father of hardcore compositions.

1.Henri Cartier-Bresson Without him street photography would not exist, at least not as we know it.

Shoot from the hip ingen succé i Brödåkra...

Precis som hemma blir det också härnere i Brödåkra en hel del surfande, och då och då hittar man nått lite tänk/läsvärt. Nedanstående text om ”hip photography” av fotografen Alex Coghe hittade jag nyss i hans E-bok om "Street Photography" som ligger ute på nätet.

Jag är ingen streetfotograf men det händer naturligtvis ibland att jag tar en och annan ”gatu/höftbild” och för att illustrera texten har jag plockat ihop lite bilder här som jag ”skjutit” från höften.  Alla mina bilder här tagna med min lilla LX3:a. I Brödåkra är det inte någon större idé att gå ut på mainstreet och skjuta från höften. I dag har jag ännu inte sett/träffat en enda människa.

.

Alex Coghes text då:

Shoot from the hip. The discovery of a technique.

When you became interested in street photography, soon you will meet surfing the web looking for tips one of the most popular techniques: shoot from the hip! Shooting from the hip is a way to capture that relies on instinct, a bit of faith in your camera and your ability to imagine what the camera is seeing.

The technique is known by many, used successfully by a few. Mandatory to mention in this post two photographers who master this technique: Daido Moryama and Joseph Wigfall From the past: Garry Winogrand.

We obviously do not advocate the use of this technique for every occasion, but encourage you to consider because it allows you to take much more candid images of people.

Before moving into technical advice, see the pros and cons of the shoot from the hip:

PROS:

More candid images

Lower perspective sometimes is more interesting perspective

More invisibility

CONS:

Very difficult when starting off.

.

.

Shoot from the hip requires patience and dedication, especially when you start. Get ready to try a lot of frustration, but more try and more begin to master the technique. Remember that shoot from the hip is a technique that does mean not take the camera to the eye and then tested various angles: near the legs or from your chest.

I suggest compact cameras, with wide angle lens. Daido Moryama uses a Ricoh GR III, Joe Wigfall very often a Lumix LX3. A much wider perspective will allow you a much higher likelihood of capturing your scene.

.

.

Markus Hartel, another user of this technique, explains: I guess the distance and set the lens according the distance scale, or I zone-focus by pre-setting the focusing scale of the lens to the working distance and let the depth of field take care of the rest. My camera is usually set to 2.5 meters (8 feet), and I adjust from there if necessary. A small aperture and fast shutter speed to ensure subject in focus and sharp images.

Erik Kim says: When shooting in bright daylight I use manual settings and shoot an aperture of f/16, a shutter speed of around 320ths of a second, and an ISO of 400. If your images are a bit too bright, shoot with a shutter speed of 500ths of a second. If your images are a bit dark, I would boost the ISO to 800 or 1600 (when it starts to get really dark).

Shooting from the hip is playing with Lady Luck but it is also a matter of perseverance anddetermination: take hundreds and hundreds of photos because only practice will enableyou to achieve results.

Ni kan helt gratis ladda ner/läsa hela Alex Coghes E-bok om street photography här!

.

Ganska basik å glasklart kanske men ändå. Jag fick i alla fall ihop en text till dagens bilder...

Over and Out from Brödåkra!

/Bernt

PS!

Inomhushöftskott från Brödåkra taget för några år sedan.

Grillen är undanplockad!

Så är vår torpsäsong över, grillen, utemöbler, blommlådor mm är undanställda efter denna fantastiska sommar och enligt en av mina torpgrannar den bästa sedan 1973. Min hustru, som fortfarande arbetar hade i år tagit ut 8 veckors ledighet och det var ju perfekt.

Ni som känner mig vet ju att jag haft det lite knepigt med kroppen det sista halvåret vilket betyder att jag tagit det ganska lugnt med det mesta. Inga större projekt har påbörjats och så många bloggar har det inte heller blivit.

Som sagt en fantastisk torpsommar är över och man är tillbaka i storstan igen. Men så många dagar hemma i Vasastan blev det  inte...

Skåne och Brödåkra för sjätte året!

Jag har än en gång dragit ner till min vän Christer i Brödåkra för att avsluta hösten. Tog tåget ner till Lund i lördags och där mötte Christer och Somjit upp för vidare färd mot Brödåkra. Lite fest med diverse tillbehör blev det såklart på kvällen och lite prat och skvaller om vad som hänt sen senast vi sågs.

I går eftermiddag var vi ute i skånespenaten ett antal timmar, dåligt med svamp var det tråkigt nog...

...men det fanns ju annat att upptäcka bla då den här fina landskapsflaskaa.

På ett ställe vi var såg jag en lite större samling av den här sorten, en sorts röksvamp enligt Christer och också ätbar. Men smaklös. Och all svamp går att äta...åtminstone en gång.

På hemfärden från Söderåsen sa Christer plötsligt: "Bernte! Snart kommer vi till den där kurvan där du för ett antal år sedan tog den där fina regnbilden". Jag höjde LX3:an och registrerade.

Och den gamla bilden från 2007 ser ut så här.

.

Bonusbild!

En av de sista dagarna på torpet när jag satt på uteplatsen och tog min morgonfika kom den här kamraten krypande på räcket. Min gamla LX3 har väl inte den snabbaste fokuseringen direkt men den funkar fortfarande bra för mig.

Kroppen cirka 20-25 mm. Någon som vet sort/art?

.

/Bernt

Svartvita, murriga bilder, de e kanon!

Ibland i alla fall. För mig beror det ganska mycket på vilket humör jag är på när jag "gör" mina bilder. Jag är ju mera "bildmakare" än fotograf och ibland också fotoillustratör. Men jag har ju en hel del tungsinne i ryggsäcken som då och då påverkar mitt bildskapande. Så är det...

Trevlig helg!

/Bernt

Imogen Cunningham på Kulturhuset.

Eftersom jag inte kom iväg till Landskrona Fotofestival fick Imogen Cunningham utställningen på Kulturhuset besök av mig i dag. Imogen Cunningham (1883–1976) är en av pionjärerna inom det amerikanska 1900-talsfotografiet. Som en av den fotografiska modernismens främsta visionärer har hon inspirerat senare generationers fotografer, bland dem Sally Mann och Robert Mapplethorpe.

Mycket givande och absolut värt ett besök!

/Bernt