CARLZONZ BILDER II
Sommaren på torpet håller redan på att planeras.
Förra året blev vi ju torpägare i norra Uppland efter det att vi sålt vår fjällstuga i Härjedalen. Vi köpte det gamla soldattorpet i slutet på juli och hela hösten gick åt för upprustning, mycke slit och släp var det. Men vi hann bli klara med själva torpet med den på 50-talet påbyggda köksdelen. Nu väntar en dust med sovstugan med sin lilla uteplats (som syns till höger på bilden) plus att så småningom rensa vinden på torpet som är knökfull med skräp och prylar som samlats där de senaste 50-60 åren.
Sen också lite ordningsställande av själva tomten med lite nya fräscha buskar och kanske nått träd plus lite blomster och grönsaker. Hustrun kommer att ha nästan fem veckors semester i sommar (jag har ju ständig semester) och vi kommer med största sannolikhet tillbringa hela sommaren där.
Som gammal grafisk designer kunde jag inte låta bli att göra en "torplogga".
.
Bonusbild!
Vårsolen lyser som en jättelik ”super trouper” på Eastman Institutet tvärs över gatan där jag bor.
/Bernt
Blurb fixade leveransen i tid!
I dag strax efter tolv ringde UPS på min dörr och överlämnade bokpaketet från Blurb, så om ni som har beställt min bok ”Femtio Bloggbilder” dyker upp på Twang i morgon så kan ni få ert exemplar. Jag är nu uppe i tjugoen stycken tryckta böcker vilket glädjer mig oerhört. Ett varmt tack till er alla som varit med mig på resan!
Cash is king!
/Bernt
Nu är den klar ”AS I SEE MYSELF”!
Nu har jag gjort klar min nya bok ”AS I SEE MYSELF” med svartvita självporträtt och också slangat över den till Blurbarna. Eftersom jag inte har någon riktig kalibrerad skärm utan arbetar på min laptop känns det lite pirrigt men som tidigare tar jag därför bara hem ett exemplar till att börja med. Men jag har lärt mig från mina tidigare böcker att mina bilder bör ställas ett litet snäpp ljusare än den bild som ser ok ut på min laptopskärm. Sen är det där med pappersval också. Jag blev väldigt nöjd med Proline Perl Photo som jag valde sist till min bok ”Femtio Bloggbilder” även fast det är lite dyrare. Känns lite som riktigt fotopapper plus att det är lite tjockare och jag tycker att det passar mina lite hårda grafiska bilder bra, behåller ”klöset” i dom vilket jag gillar.
Varför då engelsk text i min nya bok frågar sig säkert någon? Jo för den här gången har jag också tänkt lägga ut boken för hugade köpare på Blurb. Inte för att jag tror att det kommer att bli någon storsäljare utan mera för att det kan vara kul att visa upp sig lite.
Efterbeställningarna på ”Femtio Bloggbilder” är på väg från Blurb och enligt trackspårningen skall dom vara hos mig på tisdag eftermiddag vilket betyder att jag kan ha med dom till er som beställt när vi träffas på Twang.
.
Annars då…
I fredags gjorde hustrun och jag en tur ut till IKEA för att skaffa lite prylar till vårt torp. Om det är någonting jag inte gillar och nästan får ångest av så är det att besöka detta mammons tempel i Kungens kurva. Pressar hustrun med att vi i förväg skall göra en lista på det som vi skall handla så att vi kan gå direkt på sakerna pang, pang, pang och sen snabbt som attan dra därifrån. Nu blev det ju inte riktigt så såklart, jag fick hänga med runt lite på husets olika plan. Och när jag då muttrade och gnällde lite för mycket sa hon: -Nu är det gubbvarning Carlzon! Sånt får man tåla…
.
Bonusbild!
Hur hög upplösning har vår syn? Det mänskliga ögats förmåga att skilja två punkter åt anges som en vinkel, då den beror på avståndet mellan öga och objekt. Denna vinkel är cirka 0,005 grader, så vi kan skilja 200 punkter i ett synfält på en grad. Antar man att det totala synfältet är 120 grader både lodrätt och vågrätt, uppgår det totala antalet bildpunkter som ögat kan skilja till 576000000. Man kan således säga att människans öga har en upplösning på 576 megapixlar. Det är betydligt mer än de 8–10 megapixlar som har blivit standard i digitala kompaktkameror, men siffrorna kan inte direkt jämföras. Det beror framför allt på att ögats ljuskänsliga sinnesceller ligger betydligt tätare i den så kallade gula fläcken på näthinnan, som uppfattar det som vi fokuserar direkt på. Precis utanför den centrala delen av näthinna sjunker tätheten av sinnesceller tämligen drastiskt. Det innebär att vi har ganska svårt att skilja mellan detaljer i omgivningen av det som vi fokuserar på. (från Illustrerad Vetenskap)
/Bernt
Varför tar du så många självporträtt?
Den frågan har jag fått ett otal gånger de senaste åren och den är inte helt lätt att besvara. Så här kanske det är. Konstnärer av olika slag har ända sen renässansens dagar använt sig av självporträttet för att försöka besvara en av livets stora frågor, Vem är jag? En spegelbild eller ett modernt passfoto kan berätta för en person hur han eller hon ser ut. Men den yttre bilden speglar sällan hela människan. När en konstnär gör ett självporträtt måste han noga tänka på vad han vill visa av sin personlighet, sin karaktär, sitt humör och sitt utseende. För att sedan bestämma vad som bäst kan företräda honom, just vid skapartillfället. Sen måste han också bestämma sig för vilket uttryck och vilken kroppshållning han vill visa och inte minst bestämma form och ljus.
Det är också en helt märklig och unik psykologisk grej som sker när man tittar in i sina egna ögon och sitt eget ansikte när man skapar sitt eget porträtt. Lite högtidligt kan man nog säga att ens eget ansikte plötsligt blir en spegel av ens inre. Och ibland händer konstiga saker i en medans man håller på. Ofta en vällustkänsla faktiskt. Sen om bilderna man gör är sanna eller inte...
/Bernt
Ett nytt litet bokprojekt på gång?...och lite kameraporr.
När jag först började fundera på det här med att göra egna fotoböcker så var mest för att kunna visa för mina barn och andra släktingar vad jag sysslat med sen jag blev pensionär. Men samtidigt också kanske att på ett sätt lämna något slags avtryck. Jag fotograferar ju bara digitalt numera och jag tror inte att mina efterlevande kommer att vara intresserade av att rota runt bland mina digitala filer på mina olika hårddiskar. Om dom nu överhuvudtaget kan läsa dom i framtiden.
När jag sedan skrev om mina bokprojekt i bloggen så fick jag redan på planeringsstadiet in ett antal förbeställningar vilket naturligtvis gjorde mig glad. Min första fotobok trycktes i 30 numrerade exemplar och den senaste har nu kommit upp i 19 beställda.
.
Åsså lite om den kommande boken...
Mina självporträtt har ju under några år rönt en del uppmärksamhet både här hemma och runt världen på de sidor jag visat dom vilket jag naturligtvis tycker känns fint.
Men dom har bara funnits tillgängliga på nätet förutom några enstaka printar jag gjort för utställningarna Reclaim Photography och Gnesta Planket.
När jag gjorde min bildmapp med Skånebilder tidigare fick jag en fråga om jag inte också kunde göra en mapp med mina självporträtt från en bloggläsare. Det har nu inte blivit av (ännu kanske är bäst att säga). För en tid sedan började jag i stället fundera på att göra en bok med ett urval av mina självporträtt. Och det är klart som korvspat att det inte lär inte bli storsäljare utan närmast en produkt för de närmast sörjande den dag man vandrar vidare till de sälla jaktmarkerna. Ugh!
.
Black is beautiful!
Jag har ju skrivit i en tidigare blogg om att jag tänkte skaffa mig en lite bättre ”promenadkamera” och nu har jag i min hand fått en så gott som ny Nex 5N, kamerahuset är ca två och en halv månad gammalt och optiken hade ägaren köpt för tre dagar sedan!!! Han uppgraderade då till en ny Nex 7:a som han också hade med sig och jag fick också tillfälle "klämma" lite på den. En mycket fin sak med sin inbyggda fasta sökare men alldeles för dyr för mig. Ibland har man lite tur att det finns folk som alltid vill ha det senaste (och som har råd). Jag får hålla mig till begagnat. Men jag kommer att behålla min lilla LX3:a men slipper att släpa med mig storkameran när jag vill ta bilder när det är lite taskigt ljus eller där det krävs lite bättre upplösning. Lite annorlunda är det att arbeta med Nexen jämfört med LX3:an, men det lär jag mig nog så småningom.
Första självporträttet med Nexen. För att testa så är alla värden i kameran nollställda, alltså ingen brusredusering i kameran och inte heller i Sonys RAW-program. Konverterad rakt av till svartvitt i Silver Efex Pro. 1/160 sek f/6.3 RAW 1600 ISO.
100 % crop. Klarar 1600 ISO riktigt bra tycker jag.
Och här har jag slutfixat bilden med en vända till i "Silvern" plus lite skärpning och kontrast för att få lite extra grafiskt "klös"som jag gillar.
.
Bonusbild!
Ett gäng trevliga fotokamrater på Puck (Ellens bageri) den 9 september 2009. Från vänster till höger: Monica (lite i alla fall) sen Krille, Thomas, Bengt, Bengan, Ulf och Micke. Numera håller vi ju till på Twang Gitarrbutik och Kafé på Katarina Bangata 25. ”Jag älskar detta fik… känns som skånegatan innan den kuppades av robotar” har någon sagt. Och där är det bara att hålla med.
/Bernt