Så har det gått en vecka igen...

Och jag måste säga att vädret just nu är ju sådant att allting plötsligt känns lite lättare på något sätt. Lite som om man fått sig en rejäl syrgaskur. Ljuset och värmen är på väg tillbaka...så nu kan man nog utan större risk hänga in vinterjackan för i år...

I dag har jag varit ute hos DITO och hämtat ett objektiv till min Cambo Wide fyra gånger fem tummare som dom ”servat” åt mig. Det hade bäckat ihop lite och därför måste det rengöras och smörjas upp, plus att det blivit lite glapp i avståndssnäckan.

.

Två gamla Leica-bitar.

Jag har två gamla Leica-bitar liggande som jag inte har någon större användning för.

Leitz FOFER Avståndsmätare, 30/40-tal i fint skick.

Leica-Meter MR Svartlackerad,  ganska sällsynt.

Lördagspromenad...

ERSTAGATAN o MICKE BERG
Vernissage, Lördag den 4 april, 13-16.00.
Cafe Spuntino, Erstagatan 9, Södermalm.
En utställning om en gata, några vänner och en tid.

Är vi lurade...eller?

Det har nu gått tretton år sen den svenska elmarknaden avreglerades.Ökad konkurrens skulle ge lägre priser sa man. Effekten blev den motsatta. Elpriserna är nu högre än någonsin. Och flera aktörer skulle det bli också men i stället har det blivit en kraftig koncentration och nu är det bara tre bolag som äger 90 procent av den svenska elproduktionen – Vattenfall, Eon och Fortum.

Trevlig helg...o tänd några ljus o spar lite el!

/Bernt

Så blev det en liten promenad och några timmar igår på Ellens Bageri igen...

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4 Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Jag började min resa till söder med att gå in på Pressbyrån på Odenplans tunnelbanestation för att kolla på lite nya tidningar, jag brukar göra lite ”eyeshopping” där då och då. Dom har ett ganska bra sortiment av arkitektur, design, foto och datatidningar.

Men mina ögon föll först på de sk dam och modetidningarna, och när jag tittade närmare på dom kunde jag konstatera att alla omslagsbilder numera är ”photoshoppade”, en del till den milda grad att bilderna ser helt overkliga ut. Skönhetsretusch kallas det vist numera men inte är det några naturliga skönheter man ser direkt, jag tycker att en del ser ut som aliens hela bunten.

Jag köpte senaste utgåvan av Black&White Magazine, mest för att det var en artikel om fotografen Elliott Erwitt. B&W Magazine håller för det mesta en jämn och hög kvalité både vad det gäller presentation av fotografer och tryck. Lite miljöskadad är jag kanske där eftersom jag arbetat med trycksaker hela mitt vuxna liv.  Därefter tog tunnelbanan till Gamla Stan för att därifrån gå resten av vägen upp till Hornsgatspuckeln i det fina vårvädret.

Strosade en stund på de branta smågatorna innan jag vek av mot Hornsgatan där jag hamnade på ett galleri som visade akvareller av konstnären Karl Mårtens. Fina flödiga grafiska fåglar gjorda på grovt papper.

Mårtens verk är inte några perfekta avbildningar det är mera fåglarnas personlighet och speciella form han fångat.

När jag sedan kom fram till Ellens Bageri vid 14.30 tiden var det redan fullt runt borden och snacket var redan i full gång om olika kamerors förträfflighet och olika objektivkonstruktioners fördelar.

Ljuset i den hörna vi satt gjorde det svårt att få några hyggliga bilder den här gången, i varje fall från min position.

Jag hade släpat med mig min stora Widelux som jag skrev om tidigare i min blogg. Klämfaktorn var stor när den gick runt bordet. På bilden också Bengans M-kamera och hans G10:a. Och Bengan lyste upp lite extra när jag berättade att flera Magnum fotografer använder G10:an numera.

Sen blev det också lite digitalt Tri-X snack. Jag har gjort en Tri-X inställning på min LX3:a som funkar rätt bra.

Efter ca tvåochenhalv timma med kamera o fotosnack snurrade det ganska bra i pallet, och jag har dessutom lite nersatt hörsel vilket inte gör det lättare direkt när man träffar så här många pratglada fotografer. Nu räknade jag aldrig hur många vi var men vad jag kan se på mina bilder var vi 13 stycken. Snart får vi nog hyra lokal om det fortsätter så här. Men det vore naturligtvis trevligt med lite mera ”damer” i sällskapet. Monica får ensam hålla fanan högt...

Morgonens fikatidning!

Det blev naturligtvis B&W Magazine som jag köpte igår. Tidningen har i det här numret en presentation av Magnum och några dess fotografer. Bildbyrån Magnum bildades 1947 av Robert Capa, Henri Cartier-Bresson, David Seymour och Georg Rodger. Idag har dom över 60 anslutna fotografer.

Elliott Erwitt

Bruce Gilden

Paolo Pellegrin

MAGNUM PHOTOS

Det var allt!

/Bernt

Ute i kylan...

Den här mannen (August Palm) roterar nog häftigt i sin grav just nu på grund av händelserna i LO-borgen bakom ryggen på honom. Och hans alter ego skulle nog helst också vilja kliva nar från sin sockel och knalla iväg från Norra Bantorget.

Jag skulle kunna skriva mycket om AMF-affären och alla andra bonusaffärer som just nu snurrar runt i pressen och där  penningkåta girigbukarna visar sitt rätta ansikte dag efter dag. De har dribblat bort våra pensionspengar och i stället för spöstraff belönas de med tiotals miljoner för sina genomusla arbetsinsatser.

Det får räcka med dom här raderna.

(August Palm (1849-1922) var skräddare och socialistisk agitator, som spelade en stor roll för socialdemokraternas genombrott i Sverige).

Troligtvis Ellens Bageri.i morgon eftermiddag...

Staffan pratar säkert om något optiskt ljusbrytningsproblem och Bengan undrar över var det är som blinkar på hans G10:a. Det gör det aldrig på hans M-kameror.

Annar då? Jag längtar allt intensivare efter vårvärmen!

/Bernt

Klättra på väggarna...

I dag känns det som om våren äntligen är på väg. Nu har man suttit och pulat i sin lilla kammare hela vintern och nu börjar man verkligen längta ut som en vårrusig ko till sitt grönbete. Men jag måste tyvärr stanna kvar i stan till slutet av april innan jag kan dra på min vårresa söderut, hej Christer!

Det är mycket Anders Petersen i Stockholm just nu...

Samtidigt som hans utställning på Galleri KG52 avslutas den 4 april  är det vernissage samma dag på hans nya utställning ”City Diary”på Gun Gallery, Runebergsgatan 3, Stockholm.

Så här skriver Johan Croneman bla om Anders Petersen i den inbjudan jag fått från Gun Gallery:

”Jag vill ha en bild av Anders Petersen. En särskild bild. Många av hans bilder vill jag inte ha. De är för påträngande, för skitiga, alldeles för av­slöjande. Jag är helt enkelt för småborgerlig för många av hans bilder. En stor, svart, hårig muff i närbild, plåtad på en balkong tror jag.

Vad vet jag om det?

Varför ville han över huvud taget att jag skulle se den? Han visar den givetvis just av det skälet. Det är inte den nakna bilden det handlar om – det är ju mig han klär av. Och det är ju jag som blir generad. Jag misstänker att det är hela hans poäng, en viss nyp av utsatthet och nakenhet gene­rerar en annan slags utsatthet och nakenhet”.

På träffen jag var på med Anders Petersen i förra veckan berättade han om hur viktigt det är att man kontaktar de människor man fotograferat innan man publicerar bilder på dom. När han gjorde sitt mentalsjukhusprojekt var det ett antal anhöriga till de intagna som motsatte sig publicering, men som tur var så tyckte de flesta att det var helt ok. Och många tyckte att han skulle göra ännu fler bilder. Men man kan i och för sig förstå varför en del sa nej, för det är ju fortfarande skämmigt i det här sk upplysta landet att drabbas av psykisk sjukdom.

Han berättade också om en sak som hände när han gjorde Gröna Lund boken och den stora bildutställning som han gjorde samtidigt på Grönan. En kvinna på en av utställningsbilderna som bara sett den i litet format tidigare hade blivit alldeles förstörd och börjat gråta när hon fick se sitt ansikte meterstort format på utställningen. Han plockade då självklart ner bilden, men fortfarande efter nästan trettiofem år mår han lite dåligt av att han inte varit tillräckligt tydlig från början då.

Morgonens fikabok!

GRÖNA LUND Om människor på ett nöjesfält.

Anders Petersen med text av Jan Stolpe. 114 sidor, utgiven av Fyra Förläggare 1973.

Anders Petersens första bok. Bilderna tagna till största delen under somrarna 1972 och 1973.

Trevlig vecka!

/Bernt

Softbox för Panasonic LX3:an...

Häromdagen när jag var ute och snurrade på nätet hittade jag denna ritning. En liten softbox för LX3:an.

Jag skar till min av en plastmapp jag hade liggande.

Några testbilder då. Alla på ganska nära håll vilket självklart inte är så gynnsamt för den innbyggda blixten, men ändå.

Blixt rakt på...

...och med softboxen.

Blixt rakt på...

...och med softboxen.

Jag har också sett någon stans tidigare att man kan fixa till en liten minisoftbox med hjälp av en gammal 35 mm plastfilmburk. Lite helgspyssel för den händige!

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Annars då...

Festen i går för min fru blev mycket lyckad. Som vanligt blev det många samtal om det mesta, allt från höga löner och bonusar till nedskärningar i skolan och kostnader för fotboll och ishockeyträning. Min frus pajer som jag visade igår blev succé, som tur var gjorde hon också en extra ostvariant på förmiddagen innan gästerna kom.

..............................................................................................................

Åsså var det dax för en ny träff på Ellens Bageri igen den 1 april!  

Trevlig söndag!

/Bernt