November.

När jag i en blogg för ett antal år sedan skrev att jag tyckte November månad mest är pest å kolera för mig fick jag en kommentar  där de skrev att jag skulle lyssna på Tom Waits låt November....och då gjorde jag det...jag vet inte om det var någon vidare hjälp men det känns i varje fall skönt att veta att man inte är novemberensam ensam här i världen.

No shadow no stars
no moon no cars
November
it only believes
in a pile of dead leaves
and a moon
that's the color of bone...

Nu har det faktiskt blivit bättre med "åberg" så här på äldre dar och sen jag slutade att stå till tjänst på arbetsmarknaden riktigt bra.

Drömmer det gör jag så gott som varje natt och ganska ofta häftiga drömmar också. På nätterna träffar jag människor som jag på något sätt haft kontakt med under mitt nu ganska långa liv .Jag gör ibland återbesök på de platser jag besökt på mina tidigare resor. Ofta är jag i mina drömmar på väg från punkt A till punkt B och nästan alltid så dyker det upp stora problem på vägen. Och det kan vara allt från missade bussar och tåg till missade leveranser och människor som sviker en, apparater och verktyg av olika slag som inte funkar som dom skall. När det gäller människor så har ju träffat på ett antal riktiga  skitstövlar och energitjuvar under mitt tidigare yrkesliv. och även fast det gått nästan snart femton år sedan jag slutade arbetslivet så tränger dom sig fortfarande på då och då och ställer till det mina drömmar. Hustrun säger också att jag mellan varven också pratar med dom i sömnen. Detta om detta, de flesta av mina drömmar är i alla fall ganska ok och jag skulle klart sakna dom om dom försvann.

Nu till några andra drömmar!

Jag bor strax bredvid Odenplan här mitt i Stockholm sen tjugo år och har därför sett dess förändring under åren som gått. Den stora nya förändringen den här gången är att pendeln "Citybanan" med hållplats kommit till under jord plus ny tunnelbanenedgång. Så här såg det ut när dom började  mad arbetet 2010 (bilden ovan).

Så här ser nya stationsbyggnaden ut med den i mitten numera omtalade och avstängda soltrappan. Så här säger den ansvarige på SL om avstängningen:

– Det beror på att när den överlämnades till oss, trafikverket har ju byggd den här, så upptäckte vi att det fanns vissa säkerhetsrisker, folk kan tex klättra upp på taket, förklarar Jesper Pettersson, pressansvarig på SL.

Hur kommer det sig att man inte upptäckt det här tidigare?

– Ja, det är ju en bra fråga, men det är så när saker byggs. Ritningar finns och sen när man kommer ut i verkligheten så upptäcker man saker som man kanske borde ha upptäckt från början, säger Jesper Pettersson.

Nu är dessutom hela Odenplan som en enda stor grå betongplatta, man undrar om dom som bestämmer är allergiska mot grönska. Läste också häromdagen att när dom skall börja bygga den gula T-banelinjen så blir dom antagligen tvungna att riva upp Odenplan igen...amatörernas lekafton!

Varför inte ha lite torghandel på Odenplan som nere på Hötorget. Marknad för det finns absolut i Vasastan.

Till slut då...

Var och hämtade lite fina 40x50 printar i dag. Crimson kan man alltid lita på!

/Bernt

Fönster mot världen.

När man som jag blir lite lagom äldre har man skaffat sig en hel del morgonrutiner. Det jag börjar med varje morgon är såklart att sätta på kaffe pannan med en tre fyra koppar starkt kaffe. När jag ändå är köket tittar jag sedan ut genom gårdsfönstret och kollar hur många + eller - grader det är ute. Inne i vardagsrummet (där en kamera nästan alltid finns) brukar jag kasta ett öga ut på gatan för ett få en liten aning om hur vädret är. Inte varje dag men ibland tar jag en bild eller två. Samma sak på kvällen innan jag kastar mig i bingen. Dom flesta bilderna här är tagna med min gamla numera lite dåliga LX3 som med sin vidvinkliga 24 mm passade utmärkt som dagbokskamera. Mest vinterbilder den här gången.

.

Och nu över till något helt annat...

Eftersom jag var inne och rotade i gamla filer när jag gjorde gatubilderna ovan så kommer här en annan gammal (väder)bild tagen på midsommarafton 2007 några hundra meter från vår dåvarande fjällstuga i Ljungdalen.

Det var allt!

/Bernt

Torpsäsongen över för den här säsongen!

Som förra året blev det ca åtta veckor på raken i sommar på vårat gamla soldattorp i sommar plus några långhelger under september och början av oktober. Men nu i helgen som var bommade vi igen det för den här säsongen efter som dagarna inte längre är så varma och nätterna rätt svala.

En sista tur till vår stora trollskog gjorde vi också i helgen och jag fick ett riktigt träningspass när jag snubblande om kring bland nedfallna träd och mossklädda stenar medans hustrun fick ihop ett bra lass av årets sista kantareller.

.

Till slut då en sida med bra fotografi, fotografen MATT BLACK! Fick tipset på Micke Bergs blogg.

/Bernt

Picture at an exhibition.

Nu äntligen åker den fina illustrationen av mig gjord av illustratören Dave Gaskin upp på en av mina väggar.

Dave Gaskins hemsida hittar ni HÄR!

/Bernt

Paus på Järvafältet eller Tillbaka till framtiden...III. (R)

Ibland när man städar, städar kanske är lite överdrivet man flyttar mest runt sina grejor lite. Överst i en av mina gamla bildlådor hittade några ganska dåligt kopierade svartvita 18x24 kopior, troligen några provkopior som jag sparat. Och rätt vad det är så sitter man där och försvinner bort i sina minnen igen...

Bilden på det slappande gänget ute på Järvafältet är från sommaren 1960 det år jag gjorde lumpen på I1 i Sörentorp, jag sitter i mitten med kameran beredd som vanligt. Till höger halvligger min dåvarande kamrat Lasse. Lasse hade jag stött på varann första gången redan 1957 då jag sökte mitt första arbete efter det jag avslutat min 8-åriga skolgång. Arbetet vi båda sökte var som litograflärlingar på Åhlen & Åkerlunds förlag. Jag fick inget arbete där men fick bara någon vecka senare anställning som litograflärling på ett annat tryckeri. Litografyrket finns inte kvar längre men innan skannrar och datorerna tog över såg vi litografer till att det blev rätt färgbalans i repro av fyrfärgsbilder som skulle tryckas.
Lasse och jag stötte på varandra igen 1959 då vi båda gick en utbildning på Grafiska Yrkesskolan i Stockholm. Att vi sen hamnade på samma lucka när vi gjorde lumpen 1960 var ju lite lustigt. Efter lumpen har jag inte träffat Lasse, men när jag googlade så såg jag att han nu bor på Södermalm.
Senare kom ju 1968 vilket gjorde att min syn på det här med det militära förändrades en hel del och dom fick klara sig utan mig i framtiden (värnpliktsvägrade).

På delförstoringen här ser man att jag som "fältkamera" hade en Svart Canon P och på den satt en Leitz Summitar 50 mm. Bilden är tagen av fotografen Björn Myrman (1942-1999) som låg på samma kompani. På I1 fanns det ett mörkrum där vi brukade arbeta med våra bilder tillsammans då och då.

Här ovan två bilder till från hösten samma år. Den översta från ett fikatillfälle i mitt föräldrahems kök tagen av  min lumparkompis Fredrik Grimm. Den undre bilden tagen av pressfotografen Gunnar Lantz då jag senare på året i lumpen bröt lårbenet och hamnade på Karolinska ett antal månader. Lantz låg för någon skada på samma sal som mig och jag kommer ihåg att han varje kväll bjöd på en snaps på sprit han smugglat in på sjukhuset.

Bonusbild!

/Bernt