#1390. Vildmark?? –var då?? –samhället i vägen??

Var man än i naturen vänder?? –står samhället i vägen?? Vilda djur?? –man plåta vill?? När gluggen väl så skarpt zoomat in?? –vad står så där?? –jo ett hus??

Här i Skåneland är det särskilt illa?? –uppodlat nästan överallt?? Åkrar och elledningar skapar ett linjärt mönster på mark och i luft??

Seniorplåtis ger nästan aldrig upp?? –ut och leta efter det vilda?? –men den här dagen fick jag ge upp?? Visserligen såg vi en grupp vilda galtar dra fram över ett fält?? –men kör man just då på en motorväg hinner inte ens assistent Ninni upp med kameran??

Så bilderna blir en idag en kombination av natur och samhälle?? –nu en klass i naturfototävlingen Wildlife Photographer of the Year i London??

#153. Miljöförstöring i Arktis!! –eller behöva köra bil på 2 mil väg??

Var helst vi drar fram vi människor så skitar vi ner!! Vi finns ju defacto nästan överallt på denna överbefolkade planet. När isen smälter i Arktis så kommer vi att dra fram och exploatera även denna region. Finns det ett stopp! –knappast?? –kortsiktiga pengar styr!!

När man reser så långt norr som man kan med reguljärt flyg tycker man att man skulle komma till orörda trakter. Så är inte fallet i Svalbard!! --som varit exploaterat i mer än 100 år!! Idag bedriver man stenkolsbrytning i industriell skala. Låt vara att det inte lönar sig, men man gör det av strategiska skäl. Norge och Ryssland håller igång och åtminstone Norge använder stenkolet i ett kraftvärmeverk i Longyearbyen. Man skitar alltså ner med växthusgaser även här upp!! Anmärkningsvärt!!

Longyearbyen 2011.

När assistent Ninni rekognoserade här uppe 1996!! –fanns det bara två privatbilar i byen?? Idag med 2000 invånare finns det mer än en bil per hushåll!! Trots att det bara finns väg av sträckningen 2 mil!! Å du!! --större delen av den vägen måste man ha bössan redo?? --för att försvara sig mot hungriga isbjörnar!!

Ont om parkering?? –på Svalbard??

Om det var nog?? –det finns mer än 2000 snöskotrar i byen!! –å det vet vi ju hur bränsletörstiga de är?? Det stora vinternöjet för invånarna är att dra ut till hytterna med skotern och leva vildmarksliv.

Västvärldens överflöd finns även här uppe i Arktis. Det är ingen skillnad på hur man lever här uppe, jämfört med hur man lever i till exempel Östersund. Det kan man se tydligt i gatubilden.

Second hand i Longyearbyen 2011.

Det är alltså människans levende här uppe som fyller på miljöpåverkan i Arktis. Det är inte bara det som driver dit från resten av världen med vindar och vatten. Tyvärr är det så att Arktis låga temperatur!! --tjänar som en köldfälla?? --för farliga kemikalier i atmosfären, som därmed kondenseras på kalla ytor i Arktis. Vi anrikar alltså skiten här upp!!

Tyvärr drabbar det isbjörnen, som är på toppen av näringskedjan, som får i sig höga koncentrationer av miljögifter. Man tror att den först kullen en isbjörnhona föder upp inte överlever!! –just därför att ungarna har för hög koncentration miljögifter i sig. Nästa kull har lägra halt och överlever!! Första kullen har tagit mot dosen honan samlat på sig från födelsen!! Remarkabert!!  

#17. Dokumentärfotografi är död!? – Länge leve bilden, -- som kommentar! Del 3.

Bilden som kommentar i samhället

Valet av utsnitt ur verkligheten kan tyckas vara en naturlig process i allt bildskapande och bara en viktig teknik att begränsa informationen så att den registreras hos betraktare så snabbt som möjligt. Snabb informationsbehandling är viktig, inte bara i datorer, utan även i människans funktion i det moderna demokratiska samhället. Nyttan av det senare påståendet kan ju diskuteras, men många av oss lever ju i denna realitet. Kanske driver det fram ytterligare manipulering av verkligheten. Kraven från det kommersiella mediesamhället driver fram effektiviseringar, läs manipuleringar, av informationen från verkligheten. Ja risken finns att man sammanställer informationen i bildform från flera källor i en och samma bild för att fånga uppmärksamheten hos kunden. Tekniken finns idag, i mycket kraftfullare form än tidigare. Praktiskt taget alla bilder, använda i dokumentärt syfte, befinner sig i något stadium av produktionen från källa till betraktare i digital form. Bilden finns med andra ord minnet hos en dator. Varje förändring i en bildpunkt eller flera kan ske genom beslut av en människa och kan verkställas inom delar av sekunder. Inte som 1850 då en förändring i en bild, genom retuschering, tog många timmar och krävde stor yrkeskicklighet. Rejlanders (Se blogg #15) fotografiska komposition tog sex veckor att fullborda. Det betyder att gemene man borde informeras, möjligen redan i skolåldern, om möjligheten att varje bild, även den dokumentära, kan vara manipulerad. Det betyder att alla bilder som presenteras skall betraktas som en kommentar, precis som hos det skrivna ordet.

Bilder användes inte bara inom nyhets-, konst- och reklamsammanhang. De spelar också en stor roll i den vetenskapliga världen. Många områden inom vetenskapen illustras med bilder eller filmer. Populärveteskalig journalistik, som överför information från specialistvärlden till samhället, spelar här en viktig roll. Bilder användes här för att beskriva framskridanden inom medicin, astronomi, kemi, fysik o s v. Forskarna använder själva direkt insamlade bilder som källmaterial inom många områden som t ex bilder av rymden, magnetröntgenbilder av människokroppens inre, atomkraftsmikroskopi av förflyttningar av enstaka atomer på ytor, eller elektronmikroskopi av hur atomer sitter ordnade på och inuti material. De flesta av dessa bilder förekommer i digital form, ursprungligen insamlade vid källan, och användes som dokumentär information, på vilka vetenskapliga teorier baseras.

Två bilder (a) tagna i ett atomupplösande elektronmikroskop visande rutenium atomer (blurriga svarta prickar), som flyttat sig på en liten kristall. De två bilderna till höger (b) är manipularde i Photoshop!! Hur???? (Förstoring = 4000000x)

Förfalskningar eller manipulerade bilder inom vetenskapen förekommer och är lätta att genomföra, men avslöjas eller faller i glömska som betydelselösa. Vetenskapen är självgranskande eftersom andra forskare upprepar eller utvecklar experiment och resultat och därmed obarmhärtigt avslöjar falsarier. Om falska bilder och resultat inte upptäcks så är de så betydelselösa att de faller i glömska. Med andra ord bilder är viktiga inom vetenskapen, men här betraktas de som kommentarer inte sanningar. Det är viktigt att journalister inom populärvetenskap inser detta och använder bildinformation i samarbete med forskare.

 Dokumentärbildens information är en viktig del av demokratin. Kultur, politik, och vetenskap är till stor del baserade på information som vidarebefordras till människan med tvådimensionella bilder. Bilden har i alla tider påverkat politiker i deras beslut, vi behöver bara tänka på bilderna betydelse i Vietnamkriget, och det är viktigt att beslutsfattarna använder omanipularade bilder till grund för beslut. Kanske måste vi alla lära oss att se bilder med ett kritiskt öga och förstå att de kan vara ändrade långt från sanningen. Det är viktigt att människor kommer bort från tolkningen att fotografier är ett dokument som presenterar sanningen. Så är inte fallet längre, om det någonsin varit så.  Som en del av den demokratiska processen måste nyhetsmedia gör det klart för var och en.

#7. Mästarfotografen Lars Tunbjörk – värd att studera

Varje intresserad fotograf gör en viktig insats i ett demokratiskt samhälle. Den som har foto som hobby kanske plåtar en vitsippa i trädgården och visar familj och vänner, och få dem att tycka det är vackert och väl värt att bevara. Därmed befrämjas vården av vår natur. Den lite mer avancerade amatör-plåtaren visar sina bilder i bloggar och klubbar, och gör då en viktig dokumentation av vårt samhälle och vår natur. De professionella informatörerna och reporterfotograferna är en viktig del av samhället, både ur synpunkten kritisk granskning och som information. Dessa framstående fotografer kan tjäna sitt leverbröd på att fotografera och deltaga i ett informationsflöde. Alla dessa fotografer bör respekteras i sitt arbete ty de existerar yrkesmässigt för att vi köper deras kunskap. Sedan kommer mästarna i sitt hantverk, och som jag ser det mästarnas mästare fotografen Lars Tunbjörk. Hans bok Landet utom sig, klassas av Martin Parr som en av de internationellt viktigaste fotoböckerna, och jag tycker den är banbrytande. Skildringen av folket i det lilla avlånga landet är varmt, humoristiskt, avslöjande och kritiskt behandlat i bilder.

Boken är så informationsrik att den borde användas som lärobok i SO på gymnasiet och i högstadiet. Den borde vara obligatorisk i utbildningen av invandrare i det svenska samhället. Boken skildrar ett folk som av resten av världen anses leva lyckliga, därför tycker jag att varje sida borde etsas i platina och sändas ut i rymden för att visa hur den hårlösa apan levde på den koldioxidrika planeten.

Riddarhyttan, 2007. Fujifilm, FinePix F-30.