UNDER FOCUS
#17. Dokumentärfotografi är död!? – Länge leve bilden, -- som kommentar! Del 3.
Bilden som kommentar i samhället
Valet av utsnitt ur verkligheten kan tyckas vara en naturlig process i allt bildskapande och bara en viktig teknik att begränsa informationen så att den registreras hos betraktare så snabbt som möjligt. Snabb informationsbehandling är viktig, inte bara i datorer, utan även i människans funktion i det moderna demokratiska samhället. Nyttan av det senare påståendet kan ju diskuteras, men många av oss lever ju i denna realitet. Kanske driver det fram ytterligare manipulering av verkligheten. Kraven från det kommersiella mediesamhället driver fram effektiviseringar, läs manipuleringar, av informationen från verkligheten. Ja risken finns att man sammanställer informationen i bildform från flera källor i en och samma bild för att fånga uppmärksamheten hos kunden. Tekniken finns idag, i mycket kraftfullare form än tidigare. Praktiskt taget alla bilder, använda i dokumentärt syfte, befinner sig i något stadium av produktionen från källa till betraktare i digital form. Bilden finns med andra ord minnet hos en dator. Varje förändring i en bildpunkt eller flera kan ske genom beslut av en människa och kan verkställas inom delar av sekunder. Inte som 1850 då en förändring i en bild, genom retuschering, tog många timmar och krävde stor yrkeskicklighet. Rejlanders (Se blogg #15) fotografiska komposition tog sex veckor att fullborda. Det betyder att gemene man borde informeras, möjligen redan i skolåldern, om möjligheten att varje bild, även den dokumentära, kan vara manipulerad. Det betyder att alla bilder som presenteras skall betraktas som en kommentar, precis som hos det skrivna ordet.
Bilder användes inte bara inom nyhets-, konst- och reklamsammanhang. De spelar också en stor roll i den vetenskapliga världen. Många områden inom vetenskapen illustras med bilder eller filmer. Populärveteskalig journalistik, som överför information från specialistvärlden till samhället, spelar här en viktig roll. Bilder användes här för att beskriva framskridanden inom medicin, astronomi, kemi, fysik o s v. Forskarna använder själva direkt insamlade bilder som källmaterial inom många områden som t ex bilder av rymden, magnetröntgenbilder av människokroppens inre, atomkraftsmikroskopi av förflyttningar av enstaka atomer på ytor, eller elektronmikroskopi av hur atomer sitter ordnade på och inuti material. De flesta av dessa bilder förekommer i digital form, ursprungligen insamlade vid källan, och användes som dokumentär information, på vilka vetenskapliga teorier baseras.
Två bilder (a) tagna i ett atomupplösande elektronmikroskop visande rutenium atomer (blurriga svarta prickar), som flyttat sig på en liten kristall. De två bilderna till höger (b) är manipularde i Photoshop!! Hur???? (Förstoring = 4000000x)
Förfalskningar eller manipulerade bilder inom vetenskapen förekommer och är lätta att genomföra, men avslöjas eller faller i glömska som betydelselösa. Vetenskapen är självgranskande eftersom andra forskare upprepar eller utvecklar experiment och resultat och därmed obarmhärtigt avslöjar falsarier. Om falska bilder och resultat inte upptäcks så är de så betydelselösa att de faller i glömska. Med andra ord bilder är viktiga inom vetenskapen, men här betraktas de som kommentarer inte sanningar. Det är viktigt att journalister inom populärvetenskap inser detta och använder bildinformation i samarbete med forskare.
Dokumentärbildens information är en viktig del av demokratin. Kultur, politik, och vetenskap är till stor del baserade på information som vidarebefordras till människan med tvådimensionella bilder. Bilden har i alla tider påverkat politiker i deras beslut, vi behöver bara tänka på bilderna betydelse i Vietnamkriget, och det är viktigt att beslutsfattarna använder omanipularade bilder till grund för beslut. Kanske måste vi alla lära oss att se bilder med ett kritiskt öga och förstå att de kan vara ändrade långt från sanningen. Det är viktigt att människor kommer bort från tolkningen att fotografier är ett dokument som presenterar sanningen. Så är inte fallet längre, om det någonsin varit så. Som en del av den demokratiska processen måste nyhetsmedia gör det klart för var och en.