#1595. Det hade varit svåra tider?? –men framtidstron var stark??

Då, som nu, var det svåra tider?? –men det var en stor skillnad?? Tron på framtiden var ljusare?? Det stora kriget var slut?? –alla ville bygga upp det raserade??

Idag rasar inbördeskrig på flera håll och 60 miljoner är på flykt?? –i sitt eget land eller mot säkrare platser?? Tron på framtiden är inte lika ljus?? –för nationalismens spöke har vaknat??

Efter det andra världskriget trodde man att det spöket aldrig skulle vakna?? –och man gick man ur huse i många länder och återuppbyggnaden startade. ”Landet utom sig” var i stort oförstört, men många hade levt i skräck nästan i tio år. Många stod på vakt vid våra gränser?? –i flera år??

Året är 1947 och den här magra 30-årigen är ute i skogen med sina vänner och lagar mat över öppen eld. Han är förvånande lik en kommande sonson?? –som också föredrar mössa?? --för det mesta??

Knut Bovin i Nässjö anno 1947

#30. Gene’s bilder av Pittsburgh 1955?? –en källa att inspireras ur!! –för ung och gammal!!

W. Eugene Smith’s reportage av staden Pittsburgh 1955, kan tjäna som djup källa!! --till inspiration!!?? --för såväl gammal som ung??, --fotograf. Jag behöver väl inte säga?? --att ”Gene”, som han kallades, enligt min åsikt är en av de främsta, om inte den främste!!, --av alla reportagefotograferna skildrande vår västerländska kultur. I krig som fred, var hans bilder lika avslöjande och berörande. Det fanns ett lugn i hans skildring av människans tillvaro, även när situationen var svår. Hans bildkompositioner är mjuka!! --i formen, och fokuserar betraktaren till innehållet!! --och öppnar till mångfacetterad!! --tolkning av bilden. Tonen är mycket ofta vemodig och varm.

Gene måste ha varit en stark personlighet, som visste vad han ville med sina bilder. Han var ofta i konflikt med tidskrifterna och dess representanter. Han avskedades 1938!! --av Newsweek för han använt en miniatyrkamera?? --man skulle använda stora kameror!! Efter att ha fotograferat järnindustristaden Pittsburgh, en längre tid, skulle han publicera bilderna i Life. Han blev dock inte nöjd med layouten av sidorna!!  --varför han stoppade publiceringen!! Vem hade vågat göra det idag?? --om Life levat.

Reportaget publicerades först 1959 i årsskriften Photography Annual, och han fick helt bestämma upplägget av varje sida!!

Så här kan varje lärling?? --å det är vi alla!!  --i reportage fotografi, lära se hur man kan göra!! Jag har studerat bilderna i mer än femtio år!! Här blir jag för alltid lika förundrad!! Bilderna är underbara, och så fulla av form och innehåll. Enligt min mening överglänser här Gene varje annans fotografs arbeten. Bilderna är mycket mörkt kopierade och kanske speglar detta Gene och hans hårda liv. Han skadades svårt i kriget mot Japan!! Där skildrade han krigets helvete!! --på ett sätt som ingen annan fotograf gjort. Han blev aldrig helt frisk från krigets skador.

Om du vill läsa om W. Eugene Smith kan jag rekommendera Aperture Monography (ISBN:0-89381-554-9). Men också den lilla boken av Photofile (ISBN: 0-500-41073-9). Eller kolla Amazon. Du kan också besöka University of Arizona, Tucson, där hans samlade verk finns för studier.

Jag vill avsluta med, att jag själv?? --har påverkats av Gene’s bilder under en lång tid!! Man kan aldrig nå upp till hans nivå!! --men den här bilden kanske?? har ett uns av känsla i den riktningen??

Linköping 1959. Hasselblad 1000F, Carl Zeiss Tessar 2.8/80mm

#15. Dokumentärfotografi är död!? – Länge leve bilden, -- som kommentar! Del 1.

På 1850-talet skapade de resande fotograferna stor förundran och nyfikenhet med sina bilder från fjärran länder. Bilderna massproducerades med den så kallade albumen-metoden, uppfunnen 1850 av en fransman. I den kopieringmetoden användes albumen, vilket gjorde att många hönsägg fick stryka med, 60000/dygn. Bilderna av monument som t ex pyramiderna (Francis Frith, 1858. Sid 105 i The History of Photography, B. Newhall, (ISBN 0-436-30508-9)) blev kända för var man. Bilderna kunde köpas och var den tidens föregångare till våra vykort.

Varje beundrare av den tidens reseberättelser med bilder var säkert helt övertygade att bilderna var sanna och dess innehåll fick en rent dokumentär betydelse. Detta stärkte myten om fotografiets dokumentära karaktär. Fotografiets dokumentära roll stärktes långt senare av bilder från krigsskådeplatser runt om i världen. Vi behöver bara tänka på moderna krigsbilder, som Robert Capas bilder från landstigningen, dagen D, eller Vietnam bilderna då polismästaren avrättar en man på öppen gata.  Bilder av denna karaktär har en så stark påverkan på betraktaren att det autentiska inslaget inte ifrågasätts. I senare tid händer det dock att man framför tvivel på t ex Robert Capas bild av en skjuten frihetskämpe i spanska inbördeskriget.

Bildskapandet, inte bara begränsat till fotografi, har i alla tider inkluderat mer eller mindre manipulerad information. Portätten av stormän och kungar har sannolikt målats av konstnärerna så att anletsdrag och kläder förskönats. Karl XII likfärd som man kan se på Göteborgs konstmuseum är i sin karaktär starkt dokumentär, med jägaren som betraktar bårens färd längs bergssidan. Landskapet har alpliknande karaktär och man undrar om det var en autentisk situation. Även fotografi manipulerades redan från början och på 1850-talet finns flera sådana bilder. Oscar G. Rejlander (född i Sverige) som i sin ”kompositionsfotografi” kopierade många negativ i samma kopia. Hans mest berömda bild från 1857, The two ways of life, tillverkades med 30 negativ. Se bilden i boken The Keepers of light, W Crawford sidan 55 (ISBN 87100-158-6).

Kravet på den dokumentära bilden kan uttryckas så att fotografen registrerar en händelse eller miljö så att informationen är entydig och sann. Betraktaren skall inte vilseledas. Annars glider bilden över i ett konstnärligt objekt där åskådaren lämnas fri till egna tolkningar. Kan vi lita på att fotografen är helt ärlig i alla situationer? Kan vi lita på att det inte läggs till något i situationen eller att bilden beskärs så att något från innehållet bortförts för betraktaren. Naturligtvis kan vi inte lita på någon bildskapare, medvetet eller omedvetet manipuleras den tredimensionella verkligheten i den tvådimensionella bilden inte bara rent fysiskt. Idag behöver vi bara peka på Photoshop och dess möjligheter.

I morgon skall vi börja med att granska myter om Henri Cartier-Bresson.