UNDER FOCUS
#3540. Bilder med ädelförfarande??
Ädelförfarande sammanfattar gamla metoder för framkallning av pappers kopior av fotografiska bilder. Namnet är missvisande? --för det finns inte Platina och Silver i alla metoderna??
Nästan alla av metoderna är baserade på kontaktkopiering av stora negativ med UV strålning?? Den vanligaste och äldsta metoden är Cyanotypi?? –som normalt ger blåa kopior. Seniorplåtis har skrivit om det tidigare här på Fotosidan och Wolfgang tog upp det i en blogg nyligen. Cyanotypi är också den äldsta metoden (början av 1800-talet) att kopiera text och ritningar. Kemikalierna är billiga och tämligen ofarliga. Läs om olika recept på nätet eller i Björn Anderssons bok ”Handbok i Ädelförfarande”. En fördel med Cyanotypi metoden är att framkallningen sker i vatten!!
Seniorplåtis ägnade mycke tid på 80-talet för att prova de flesta metoderna. Som kemist kunde jag modernisera några av metoderna. Här är några bilder från den tiden:
Cyanotypi kopior på akvarell papper
En nästan lika gammal metod är Kallitypi. 1842 upptäckte Sir John Herschel att salter kunde reducera Ag(I) till metalliskt silver med UV-strålning. Det finns flera metoder och du kan läsa om det i boken ovan eller på nätet. Kallitypi involverar många olika sätt att tona bilden efteråt. Både guld och platina förekommer. Här kommer några olika bilder seniorplåtis gjorde på 80-talet:
Kallitypi kopior på akvarell papper
#2689. Jobbigt att fotografera?? –kolla då det här??
Fotografen är en hantverkare?? –åtminstone var hen det före den digitala tiden?? Nu säges alla vara fotografer?? –å det tror seniorplåtis inte alls på!! De flesta är bara ”mobil knäppare”??
Många vet nog inte hur man rent hantverksmässigt framställde ett fotografi förr i tiden?? –å då talar vi om 1800-talet och 1900-talet??
Om du tycker att det låter svårt att tillverka en fotografisk bild som hårdvara?? –då skall du läsa och se videon, i den här artikeln, om fotografen Ian Ruhter. Han arbetar med glasplåtar sensiterade med collodial silverlösning. En mycket avancerad metod för bra resultat.
Seniorplåtis tillverkade många bilder på 1980-talet med så kallade ädelförfrande metoder. Alla de metoderna är baserade på att man gör en kontaktkopia på ett syrafritt akvarellpapper. Vanligen tog det flera dagar att tillverka en kopia. Vill du läsa om metoderna så finns det en bok skriven av Björn Andersson, Handbok i Ädelförfarande.
Cynotypi tillverkad av Bob Bovin anno 1986
#1427. Cyanotypi?? –en pionjär, en kvinna, Anna Atkins??
Ädelförfarande?? –billig beständig fotokopia?? –vackert blå?? Förädlat fotogram av växter?? –pionjären Anna Atkins botaniska dokumentation från fotografins början??
Så här skrev Anna 1843.
Svårigheten att göra korrekta ritningar av små växter som Alger och Confera har introducerat mig till att använda mig av Sir John Herschel vackra process Cyanotypi.
Hon gav strax efter ut den första fotoboken: Photographs of British Algae: Cyanotype Impressions. Läs om det här!!
Det Ni gubbar?? –vem var det som gjorde den första fotoboken?? –jo en kvinna!! Det tycker jag att vi skall tänka på??
Cyanotypi är en kontaktkopieringsmetod som ger mycket vackra blå kopior. Det finns mycket bra recept på nätet och det fina är att det är UV ljus som påverkar oxidationsstadiet av järnatomerna i sensiterings lösningen på pappret. Man framkalla mycket miljövänligt i vatten!!
Konstnärer har använt metoden för att göra fotogram av till exempel sin resårmadrass?? Det är bara att skära till ett papper som är 2,5x1,4 m och bestryka med sensiteringslösningen och låta den torka i mörker. Tag sedan pappret och lägg din säng ovanpå ute i solen?? Exponering i sådär 5 minuter och framkallning i swimming poolen?? –någon minut??
Seniorplåtis har gjort många cyanotypier. Här kommer en!!
#24. Skriket!!?? –vi lär oss bildkomposition från 50-talet!!?
Hur man komponerar sin bild är helt individuellt!!? Å det är upp till konstnären?? –fotografen, hur han vill göra --- eller är det det?? Man kan alltid kolla hos Ulf Hård af Segerstad, han gav ut en bok om just det!!!! (Bildkomposition. Nordisk Rotogravyr, 1952, och 4 ex finns att köpa på http://www.antikvariat.net). Här kan man lära sig allt om gyllene snitt, diagonaler och trianglar!!! Färger, dagrar, å skuggor. Exempel från och med berömda fotografer och konstnärer.!!?? Man kan läsa den gång på gång och ständigt hitta något nytt. Så svårt att lära!!! Men viktigt om man vill fånga den avgörande ögonblicket formfulländat!!?
Till höger i bilden ovan ser vi ett exempel (på sidan 29 i boken)?? -- som Ulf Hård tar upp!! –det berömda Skriet av Edvard Munch. Det innehåller ovaler, diagonaler och vågor!! --och den skall ju inge skräck. Det betyder att den skall bryta mot alla regler!!! -- även i sin komposition??. Den skall uppröra oss djupt. Vilken bild tycker du är mest obehaglig?????
En detalj?? –diagonalen som går från det nedre vänstra hörnet uppåt mot det högra hörnet är den behagliga känslans diagonal??!! Det betyder att det är inte den,?? --som Munch väljer!!!! –eller??? --jo så är det.
Kolla då upp bilden nedan!! Tycker du att jag skulle ha vänt den i PS, eller som i det här fallet --vänt på stornegativet innan jag exponerade bilden med UV-ljus, för att få min cyanotypi.
Skriet i Norge 1974. Leica M2, Summicron, f/2 35mm. Cyanotypi.
Jag sprider sällan skräck, varför jag föredrar den här valda riktningen!! Men skulle jag ha valt en teknik som ger en blå färg??? Huum?!
#14. Arkivbeständighet ??? – varfördå!! – hur länge???
Alla tycker det är viktigt att spara sina bilder, man kan fråga sig för vem och hur länge?? Vi skall titta lite på hur det skall gå till!! Vissa av oss uppnår ju faktiskt arkivbeständig ålder, så där 100 år!! Idag med nästa alla bilder i digital form tror vi att de skall lagras antingen på CD-skivor i guld eller på stora hårddiskar. Eller varför inte skicka ut dem i molnet???, så hittar ingen dem i framtiden.
Framtiden –ja??, hur länge skall vi spara våra bilder++???? Arkivbeständighet brukar utryckas i flera hundra år, minst ett hundra år. Men om vi ser det i ett mer mänskligt beteende perspektiv så har vi varit här i Norden ungefär 10 000 år, och vi har hällristningar sannolikt från den tiden. Talar vi om geologisk tid, så har djur funnits på land i ungefär sex hundra millioner år (500 000 000 år). Men har vi något arkiv från denna tid???, javisst fossilen är ju bilder av vad som fanns. Här är en nautilus snäcka (de finns idag också), som levde för sisådär 500 000 000 år sedan. Det kallar jag geologisk arkivbeständig!!!!!!!!
Fossil av Nautilus snäcka bevarad i alunskiffer.
Men det är kanske rimligt att tänka sig att viktiga bilder skall hålla i 500 år. Vi har ju kyrkböcker som ser fina ut efter 400 år!!. Jag tror att vi kan glömma digitala bilder!!!, --CD skivans plast håller inte länge!!! --hårddiskar håller i drift mindra än tio år! Även om någon???? flyttar om dina bilder och transfererar om formaten så är det inte säkert att datasystem ser lika danna ut om 500 år. Jag tror inte Photoshop finns och va tror du om -.dng??!!
Jag tror att det blir lump-papper som gäller. Om du inte lyckas rista in dina bilder i sten eller platina, för då ligger du bra till för geologisk fossil lagring, Grattis!! Skall vi använda lumppapper så får vi glömma silver-bilder, ty de reagerar med svaveldioxid i luften. Det får bli platina eller järn!!! Då har vi platina-tryck att tillgå och det är en väl utprövad metod, som det tar för lång tid att lära ut här. Malmö fotoklubb har en aktiv grupp! Gå och kolla Irving Penns platinatryck på Moderna och baxna!!!!! Eller så kan du ta en titt på en av mina platina-bild-kopior (jag gillar inte att kalla det platinatryck (eng. platinum print), för det är en fotografiska kopieringsmetod??!!).
Paris 1987. Platina kontaktkopia från förstorat småbildsnegativ
Platinatryck är en mycket dyr metod, men säkert stabil i 1000 år, om pappret håller. En billigare variant är cyanotypi, eller blåtryck, som i arkitektritningskopior. Eller för den del, det blå bläcket i din reservoarpenna. Det bygger på ett mycket stabilt järn-färgämne, berlinerblått, järn(III) ferrocyanid. Kopieringsmetoden är mycket enkel och billig. Här kommer en bild med cyanotypi blå ton!!
London 1969. Cyanotypi kontakt kopia