UNDER FOCUS
#2883. Idrottsbladet och cykelsporten i forntiden
Idag får vi nästan all information om sport från TV och rörliga bilder på nätet?? –tidningarna ger inga reportage om händelser?? –utan mest om skandaler??
Hela dagspressen är ju på fallrepet och därmed även det skrivna ordets referat av sport?? Fotograferna spelar fortfarande en viss roll för att illustrera glädje, sorg och slagsmål??
Annat var det förr i tiden?? –första halvan av 1900-talet?? Då fanns det två sätt att få reda på vad som hände?? Antigen gå dit eller läsa reportagen i Idrottsbladet eller dagstidningarna?? Ja, det var först efter andra världskriget som dagtidningarna fick sportredaktioner.
Frank press kunde cykelsport. Här Tour de France 1927.
Idrottsbladet hade de bästa sportjournalisterna, utan tvekan, några gick vidare till dagspressen och TV. Ville man läsa om cykelsport så var det Palle Brewitz på IB eller Sven P på DN som gällde. Palle var outstanding och här är halva sidan av en hel sida av hans artikel om några etapper i Tour de France 1948:
Palle Brewitz helsidesartikel om avslutade Tour de France 1948.
Palle såg flera Tourer på plats och här gör han en sammanfattning av en av de hårdaste Tourer som någonsin körts. Vi plockar några russin:
- Elementens makter rasade uppe i de ödsliga alpområdena, men regnet, kylan och t.o.m. ett flertal timmars snöfall (!) kunde inte bromsa upp den katolske fanatikern, Gino Bartali, som tog in 21 minuter på ledande fransmannen Bobet.
- I snöyran körde två pressbilar av vägen och rullade ned för bergssidan. En skribent skadades mycket alvarligt.
- De lättklädda landsvägsslavarna led ohyggligt i kylan och när de med stelfrusna fingrar skulle byta punkterade däck – praktiskt taget alla punkterade i leran –tog omläggningen för de flesta 10-12 minuter mot två-tre i vanliga fall. Man såg punkterande cyklister som med tänderna slet däcken av sina hjul – alltför valhänta och kraftlösa i fingrarna för att kunna använda dessa.
- Inte mindre än 16 man – en fjärdedel av de kvarvarande - måste utgå på de bägge svåraste bergssträckorna.
- En bergsida var så brant att en reporter som vunnit två Tourer förslog att en cyklist skulle ta sig upp först och sedan skicka ned ett rep och dra upp de andra. Bara en cyklist, bergsspecialisten Lazarides, tog sig upp per cykel. Alla andra cyklister fick gå upp för de brantaste delarna av passet.
Dä ni gubbar det var journalistik på hösta nivå. Få skribenter hade Palles flytande svenska, bara Wolf Lyberg var av samma klass.
#2881. Vem va Torsten Tegnér??
Han var min favorit på femtiotalet?? –TT ägde Idrottsbladet sedan 1915, då han köpte det för 10 kronor!! Han skrev och styrde där till 1967. Han var den ledande sportjournalisten i mer än 60 år!!
Under 1920 -talet till 1950-talet var Idrottsbladet det enda riktiga källan till sportreportage och TT skrev en krönika i varje nummer.
Typiskt IB från 1948 då Olympiaden gav upplagor över 40 000 varje dag
Torsten Tegnérs (TT, han kallade sig så) mor var Alice Tegnér och han var rakt ned släkt med poeten Esaias Tegnér, som står staty i den lilla akademiska bondbyn i syd. TT hade ett enormt inflytande i landets idrottsvärld. Han satt i Riksidrottsförbundets överstyrelse under åren 1926-41. Han var aktiv på hög nivå i flera sporter. Han satt i styrelserna i flera förbund och klubbar.
Vill du veta mer om TT så finns det lättläst info här. Rolf Haslum har dessutom skrivet en doktorsavhandling om TT.
TT skrev underbart spännande och kritiska krönikor och ingen skonades. Hans sätt att skriva var mycket yvig och utvecklades till en oortodox stil?? Kompis med Topsy på Nalen.
Haslums beskrivning av Torsten Tegnérs skrivstil
Seniorplåtis köpte varje Idrottsblad som kom ut i slutet av 1950-talet: Först lästes vad TT skrev om i sin krönika. Undertecknad beundrade hans skrivstil, med en unik svenska, som måste ge en svensklärare gråa hår. Med en lätt dyslexi, hos seniorplåtis, var hans text så lättläst och typografin var tankeväckande och förstärkande. TT var en skärpt snubbe.
Typisk snäll TT krönika från 1948
Seniorplåtis får ibland kritik och gliringar om sökande märkvärdighet för sitt sätt att skriva fotobloggar. Jag vill bara hänvisa till idolen Torsten Tegner och hans sätt att skriva. Han gjorde det nog som en protest mot den högst litterärt skolade släktens ogillande av att han ”bara” blev sportjournalist. Seniorplåtis gör det som en avkoppling från att ha skrivit strikt vetenskaplig text i nästan 50 år.
Dessutom stöder språkforskarna, som språkakuten på TV4, den frihet som finns i internet världens bloggande, där skriftspråket närmast kan jämföras med vildvuxet talspråk.