#4448. Vad lämnar du efter dig??

Sannolikt skräpar många av oss ner ganska mycke under en livslängd?? Det mesta kommer att försvinna med tiden?? –erosionen pågår ständigt??

Men några grejer hamnar nog i en omgivning som bevarar det för all framtid?? –geologiskt sett?? Det kommer att bli ett fossil i den bergart som utgör tiden för hög halt av koldioxid i atmosfären??

Några av dina efterlämningar hamnar kanske i asfalt, som kan bli ett kollager om några hundra miljoner år??

Potentiella fossil i asfalten i New York

De här bilderna finns i en bok , New York Remains, vi gjorde 2008. Du kan köpa den här på bokus nätbokhandel.

#952. Det ultimata rovdjuret?? –ger perspektiv på vår tid?? –fossilen berättar??

T-Rex släng dig i väggen?? –nu har man hittat en mer skräckinjagande köttätare?? Fyra ton och tio meter, fjäderbeklädd ”äta allt” best?? Siats meekerorum levde här för 120 miljoner år sedan!!

Vi människor tror ofta att vi är kronan på verket?? –kanske det i stället är tvärt om?? Siats var en effektiv jägare och åt förmodligen under en period T-Rex?? –som var mindre!!  Ändå var Siats inte den mest skräckinjagande varelse som levt på vår jord. Den största levde troligen i havet?? –på marken hade den inte fungerat med sin stora vikt??

Vi med vår stora hjärna?? –och så starkt fokuserad på nutiden?? –har svårt att förstå de tidsrymder som fossilen berättar om. För ungefär 600 miljoner år sedan sker en tydlig ökning av fossil i berglagren?? Lagerföljderna av de sedimentära bergarterna kan idag tolkas av paleontologerna och vi kan få en inblick i vilka djur som levde under de följande årmiljonerna??

Även i Sverige finns det många sedimentära bergarter som innehåller fossil?? –så vi kan de facto se årmiljonernas utveckling?? Du kan alltså gå ut och knacka sten och hitta djur som levde här för 400 miljoner år sedan!! –och även äldre, som i Andrarum.

Här har vi en ammonit!! –som började leva här för lite mer än 400 miljoner år (Devonperioden)?? –till 65 miljoner år i slutet av perioden Krita!! –samtida med bl a skräcködlorna!! Ammoniterna är mer släkt med bläckfiskar än dagens Nautilus snäckor??

#79. Vad blir det kvar efter oss!! –eller vilka fossil blir kvar efter vår tid??

Vad lämnar vår civilisation efter sig!!?? –ja, inte på kort sikt!! – utan på lång sikt?? – eller vad hittar en intelligent varelse (IV) som fossil efter oss om 600 miljoner år?? Det är ju inte intressant?? --för människan finns ju int då!! Jo det är intressant!! –vi snackar verklig arkivbeständighet!! -- mot nästan all påverkan!!  –utom bergskedjeveckning!! –för då är det kört även för fossil!!

Det som skall bli kvar efter oss måste hamna i någon som omsluter det snabbt!! --och hindrar all påverkan genom  korrosion och vittring. En bra start är att bli inbäddad i asfalt!! Var sker det??

Jo,  i New York?? --är det mjuk asfalt på sommaren!! --och folk tappar massor på och i asfalten!! Kollar man noga så kan det se ut så här!!

New York 2007. Canon 20D, L IS 24-105/4

New York 2007. Canon 20D, L IS 24-105/4

Många av de föremålen som trampas ned i asfalten är goda kandidater till att bli fossil??!! Någon gång om så där kanske några hundra miljoner år!! -- kommer IV att hittar de här föremålen!! --och undrar vad de kunde vara för något?? IV och hans kompisar har mycket fragmenterad kunskap?? --om vad vi var för ena?? --som levde här med den höga koldioxidhalten i atmosfären?? De kanske andas en helt annan gas!! -- för att leva. En sak vet vi i alla fall!! --IV kommer att var uppbyggd från samma periodiska system som vi!! Atomavstånden kommer att vara de samma!! --och kanske kommer deras hjärna vara stor som våran?? --alltså ett evolutionsmisstag igen!!

Vill du se mer bilder från New York, kan de låna min e-bok gratis på biblioteket.

Den heter :

Vårt skräp - framtidens fossil. Föremål i New Yorks smältdegel , ISBN13:9789197800525

#14. Arkivbeständighet ??? – varfördå!! – hur länge???

Alla tycker det är viktigt att spara sina bilder, man kan fråga sig för vem och hur länge?? Vi skall titta lite på hur det skall gå till!! Vissa av oss uppnår ju faktiskt arkivbeständig ålder, så där 100 år!! Idag med nästa alla bilder i digital form tror vi att de skall lagras antingen på CD-skivor i guld eller på stora hårddiskar. Eller varför inte skicka ut dem i molnet???, så hittar ingen dem i framtiden.

Framtiden –ja??, hur länge skall vi spara våra bilder++???? Arkivbeständighet brukar utryckas i flera hundra år, minst ett hundra år. Men om vi ser det i ett mer mänskligt beteende perspektiv så har vi varit här i Norden ungefär 10 000 år, och vi har hällristningar sannolikt från den tiden. Talar vi om geologisk tid, så har djur funnits på land i ungefär sex hundra millioner år (500 000 000 år). Men har vi något arkiv från denna tid???, javisst fossilen är ju bilder av vad som fanns. Här är en nautilus snäcka (de finns idag också), som levde för sisådär 500 000 000 år sedan. Det kallar jag geologisk arkivbeständig!!!!!!!!

Fossil av Nautilus snäcka bevarad i alunskiffer.

Men det är kanske rimligt att tänka sig att viktiga bilder skall hålla i 500 år. Vi har ju kyrkböcker som ser fina ut efter 400 år!!. Jag tror att vi kan glömma digitala bilder!!!, --CD skivans plast håller inte länge!!! --hårddiskar håller i drift mindra än tio år!  Även om någon???? flyttar om dina bilder och transfererar om formaten så är det inte säkert att datasystem ser lika danna ut om 500 år. Jag tror inte Photoshop finns och va tror du om -.dng??!!

Jag tror att det blir lump-papper som gäller. Om du inte lyckas rista in dina bilder i sten eller platina, för då ligger du bra till för geologisk fossil lagring, Grattis!!  Skall vi använda lumppapper så får vi glömma silver-bilder, ty de reagerar med svaveldioxid i luften. Det får bli platina eller järn!!! Då har vi platina-tryck att tillgå och det är en väl utprövad metod, som det tar för lång tid att lära ut här. Malmö fotoklubb har en aktiv grupp! Gå och kolla Irving Penns platinatryck på Moderna och baxna!!!!! Eller så kan du ta en titt på en av mina platina-bild-kopior (jag gillar inte att kalla det platinatryck (eng. platinum print), för det är en fotografiska kopieringsmetod??!!).

Paris 1987. Platina kontaktkopia från förstorat småbildsnegativ

Platinatryck är en mycket dyr metod, men säkert stabil i 1000 år, om pappret håller. En billigare variant är cyanotypi, eller blåtryck, som i arkitektritningskopior. Eller för den del, det blå bläcket i din reservoarpenna. Det bygger på ett mycket stabilt järn-färgämne, berlinerblått, järn(III) ferrocyanid. Kopieringsmetoden är mycket enkel och billig. Här kommer en bild med cyanotypi blå ton!!

London 1969. Cyanotypi kontakt kopia